Fyra perspektiv på IBIS

Höstterminen har äntligen startat. Till vår glädje är intresset för IBIS fortsatt stort. Antalet skolor som arbetar med IBIS har mer än fördubblats och är nu uppe i tjugo skolor.  

Det verkar som att intresset för IBIS håller på att sprida sig även utanför Uppsala kommun. Nyligen har www.specialnest.se skrivit en fin artikel om IBIS och nu i veckan publicerades en artikel om IBIS i Skolvärlden (www.skolvarlden.se). Kul att vårt arbete uppmärksammas!  

Arbetet med manualen fortsätter. De nio första pilotskolorna, IBIS-instruktörerna, psykologen Stefan Boström och våra samarbetspartners i Göteborg har tillsammans lämnat synpunkter och förslag på innehållet i manualen. Nu återstår bara det digra arbetet att omsätta idéerna i en uppdaterad manual. Viktigast i arbetet med manualen och utvecklingen av innehållet i IBIS är att inte förändra programmet i så stor utsträckning att det finns skäl att ifrågasätta forskningsstödet beroende på förändringar i programmet. Samtidigt finns det forskning som visar att en lokal anpassning av program som IBIS ger bättre effekt än när man implementerar ett program utan att anpassa det. Arbetet med manualen kommer sålunda att vara något av en balansakt: inte för stora förändringar men samtidigt lyhördhet inför de synpunkter som inkommit.   

Under året kommer de elva nya IBIS-skolorna att börja implementera IBIS-programmet. Samtidigt som de arbetar med IBIS kommer de att delta i utveckling och utvärdering av de mätinstrument (enkäter, observationsprotokoll, intervjufrågor etc.) som vi kommer att använda i effektutvärderingen av IBIS. De skolor som deltar i utprovning och utveckling av mätinstrumenten kommer endast att behöva arbeta med något eller några mätinstrument, inte alla mätinstrument, så klart. Det skulle ta för mycket tid.  

Effektutvärderingen av IBIS kommer att inledas i liten skala under innevarande läsår, med intresserade skolor. En större effektstudie kommer att starta höstterminen 2020, om ett år. Denna studie kommer att ha en experimentell design, med randomiserad grupptillhörighet. Det betyder att deltagande skolor kommer att lottas till olika grupper, troligtvis två grupper där den ena gruppen får IBIS direkt och där den andra gruppen får IBIS efter ett litet tag.  

Vi kommer att rekrytera ett stort antal skolor till effektstudien, troligen någonstans mellan 60 och 100 skolor. Det betyder att vi kommer att rekrytera skolor från kringliggande kommuner till studien. Arbetet med att rekrytera skolor till studien kommer att inledas under höstterminen, genom information till verksamhetschefer, skoldirektörer och skolchefer i kommunerna i närområdet. Under vårterminen fortsätter arbetet med förberedelser, förankring och kartläggning av förutsättningar för deltagande.  

Redan i nuläget har Heby kommun visat intresse och troligtvis kommer en eller två skolor från Heby att arbeta med IBIS redan under pågående läsår. Vår förhoppning är givetvis att fler skolor i Heby väljer att gå med under kommande år.  

Den 13 september kl. 13.00-16.00 kommer Kata Nylén, som är psykolog och implementeringsexpert, att föreläsa för nya IBIS-team om implementering. Föreläsningen var mycket uppskattad förra året och vi hoppas att alla IBIS-team kommer och lyssnar. Förutom att föreläsningen är mycket intressant så är den också mycket viktig. Det systematiska arbetet med implementeringens kvalitet är avgörande för IBIS-programmets effekter. Inbjudan har gått ut till alla skolledare på de nya IBIS-skolorna. Föreläsningen kommer att äga rum på Blåsenhus, i sal Bertil Hammer. Salen är ganska stor vilket innebär att även nya medarbetare i gamla IBIS-team är välkomna. De som redan har hört föreläsningen och vill höra den en gång till är givetvis också välkomna!  

Håll utkik i kommande blogginlägg. Vi har planerat att ha en föreläsning om ledarskap och undervisning i universitetsaulan den 30 oktober klockan 13.00-16.00. Det finns en viss risk att vi kommer att ställa in föreläsningen. Det verkar som att en del personal på skolorna tar kompensationsledigt denna dag. Vi håller på och undersöker ifall det är meningsfullt med en föreläsning den 30 okt, eller ifall vi ska senarelägga den till ett tillfälle då fler har möjlighet att komma och lyssna  

Det var allt för denna gång!  

Om du är intresserad av IBIS så gå in på www.uu.se/ibis 

  Martin Karlberg 

Nu är läsåret 18/19 slut och likaså pilotåret för IBIS projektet. Vi instruktörer har vid det sista tillfället med våra respektive IBIS-skolor gjort en utvärdering för att bland annat se vad, och om, personalen upplever att IBIS-arbetet har givit något resultat. Utvärderingen har gjorts med alla Ibis-team, men även på vissa skolor med hela personalgruppen. Nedan har jag sammanfattat personalens svar. 

Har IBIS haft någon effekt redan i år? 

”Pilotskolorna” tycker att man kan se effekt av att skolorna har arbetat med IBIS. Det har bland annat skapat möjligheter till viktiga diskussioner om bland annat bemötandet av elever med utmanande beteende och större insikt om värdet av att skapa goda relationer till eleverna. Detta upplevs dessutom ha bidragit till en ökad samsyn bland personalen. En lärare sa ”Våra hjärnor har börjat att tänka i relationsbanor”. 

I dagsläget tycker man att effekten syns mer på personalgruppen än i elevgruppen. Detta beror sannolikt på att eleverna ännu inte är involverade i IBIS- arbetet på alla skolor.  Dock menar man, att genom det arbete personalen har gjort när det gäller relationsbyggande mot eleverna så känner eleverna sig nu tryggare och vågar visa sina känslor tydligare gentemot personalen. 

En rektor beskrev en stor skillnad i förra årets enkät mot enkäten detta år. Resultatet förra året pekade på att stora delar av personalens kraft gick åt till att lösa konflikter, i årets enkät hade den siffran sjunkit betydelsefullt. Rektor menar att det fortfarande förekommer konflikter, men att man nu genom IBIS- arbetet fått verktyg hur man reder ut dessa. Rektor menar vidare, att den negativa stressen kring att lösa konflikter därför har minskat. 

Vår utvärdering visar att personalen på skolorna har utvecklat en större samsyn. Det är ett bättre klimat på skolorna och personalen upplever att bemötandet och interaktionen mellan personalen har blivit bättre. Personalen uttrycker att IBIS-arbetet har skapat en Vi-känsla. Alla på skolan vet vad man pratar om när man pratar IBIS, alla är med i processen. 

På de skolor där man arbetat med skolövergripande regler och gjort regelmatriser menar personalen att man sett att arbetet med IBIS har gett en tydlig effekt även hos eleverna. Matriserna har alltså gett ett positivt resultat och det är nu lugnare på flera olika områden i skolan, till exempel i matsalen, på Kingplanen och i korridorerna.  På rasterna har det blivit lugnare då all personal är samstämmiga över vilka regler som gäller.  

På de skolor som haft Veckans IBIS-tema upplever man att det har hjälpt personalen att hela tiden känna sig delaktiga, att det finns en kontinuitet i arbetet och en medvetenhet om att tänka i ”IBIS-banor”.  

Har teamet haft tid och utrymme för att arbeta med IBIS? 

IBIS-teamen hävdar att det är viktigt att teamen träffas varje vecka för att ha möjlighet att följa upp det arbete som sker på skolan. Bland de skolor som haft IBIS som en punkt på arbetslagsdagordningen uttrycks en större trygghet för vad IBIS-arbetet innefattar och hur det kan omsättas. Vi tror att detta beror på att de blir påminda varje, eller varannan vecka om att arbeta med IBIS-uppgifter eller att tänka i IBIS-banor. Flera team påtalar vikten av att boka in ett par halvdagar per termin då teamet kan fördjupa sig i arbetet och göra en långsiktig plan. 

Hur har träffarna varit när instruktören varit på plats? Vad har varit bra? Vad kan förbättras? 

Teamen tycker att det har varit bra att träffa instruktörerna regelbundet. Det har varit viktigt att få ”bolla” tankar och idéer som dykt upp. Teamen uttrycker att det varit bra att få handledning, att bli bekräftad att man är på rätt väg och hjälp att se nya utvecklingsområden. Man önskade dock flera praktiska övningar och att instruktören ska träffa all personal oftare. 

Hur har arbetet med personalgrupperna fungerat? Behövs någon förändring? 

Man beskriver vikten av att all personal ses kontinuerligt och att dessa möten prioriteras. Det bör inte gå så lång tid mellan mötena då det lätt blir att man tappar ”IBIS-tänket”. Arbetet med att genomföra effektiva möten har varit bra och har också påverkat övrig mötesverksamhet på skolan.  

Personalen pekar på vikten av att man ”fångar upp” personal som har missat IBIS-möten, till exempel genom att införa uppsamlingsträffar. 

Tips till nya skolor från Pilotskolorna: 

• En av de största framgångsfaktorerna är att ledningen deltar och är engagerad i arbetet med IBIS. Ledningen behövs såväl för att visa att detta arbete är viktigt men även för att få förståelse att tid måste ges för att implementeringen ska lyckas.  

• Det är viktigt att man arbetar med en väl fungerande systematik när det gäller dokumentation och uppdatering av årshjulet.  

• Ett förändringsarbete tar tid och det måste det få göra. Detta arbete ger inte snabba resultat och det är viktigt att man är noga med att förbereda all personal på det, genom tydliga, realistiska och genomförbara mål.  

• Ett tips är att informera personalen efter varje team-möte så att alla vet var i processen skolan befinner sig. Det är viktigt att inte ha för bråttom, låt en sak sätta sig innan man går vidare och håll i! 

• Varje skola behöver hitta sin egen struktur som håller över tid, och som även passar in i skolans organisation. Detta är ett skolövergripande arbete därför är det av största vikt att all personal är delaktiga. 

Har ni stött på utmaningar med arbetet, i så fall vilka? 

Man framhåller vikten av att rektor deltar aktivt i implementering och i det praktiska arbetet. När rektor inte varit med att driva arbetet har det varit svårt att få med alla personalgrupper och skapa en nödvändig samsyn.  

Flera skolor kände att IBIS-arbetet var tungt i november. Det berodde bland annat på en svårighet kring en uppgift i manualen. Detta är nu åtgärdat. En annan svårighet som skolorna beskrev är när man inte har haft regelbundna gemensamma möten. Man tappar då styrfart och IBIS-arbetet blir då eftersatt. Flera pekar också på att manualen har varit otydlig. Manualen är i dagsläget under omarbetning. 

Hur har det varit för oss instruktörer? 

Det har varit ett mycket spännande år för oss. Vi har gått utbildningen i Oslo. Den har varit mycket intressant, bra och lärorik.  

Men, framförallt har det varit mycket givande, spännande, utmanande och roligt att arbeta med våra IBIS-skolor och tillsammans med dem sett hur arbetet med IBIS har fått igång diskussioner och ett förändringsarbete hos personalen. Vi är mycket imponerande över det arbete skolorna gjort. Det har varit perioder som har varit tunga, men personalen har tagit nya tag och kommit upp på banan och fortsatt arbetet framåt. Vi kan tydligt se vikten av att rektor är delaktig i teamet och i arbetet.  

Det är viktigt att det finns representanter från alla arbetslag/årskurser och fritids med i IBIS-teamet.  

En extra utmaning för rektor är om man har andra parallella satsningar på skolan. Det gäller då att hålla fast i den struktur som byggts upp för att möjliggöra flera satsningar samtidigt. 

De personer som är med i teamet bör med fördel vara drivande personer som tycker att skolutveckling är spännande och intressant. Det är även viktigt att dessa personer har mandat bland personalgruppen.  

De utvecklingsområden som vi instruktörer kan se är, vikten av att manualen uppdateras och att man håller i när IBIS arbetet stöter på svårigheter.  

Vi ser fram emot att fortsätta arbetet med ”Pilotskolorna” (som nu byter namn till IBIS 18/19) och att starta arbetet med de nya IBIS-skolorna (IBIS 19/20).  

                    Men först önskar vi alla en riktigt skön sommar! 

                                               Helene Folkunger