Utvecklande projekt med fokus på feedback som förbättrar för elever och lärare - gymnasiet
I sitt utvecklingsprojekt undersökte gymnasielärarna Cecilia Lantz och Maria Lindaräng elevers förståelse av feedback på skrivna texter i engelska. I dag har de förändrat sitt arbetssätt och de ser en positiv utveckling bland eleverna. Dessutom är det nya arbetssättet mer tidseffektivt.
– För mig var det både roligt och utvecklande att driva utvecklingsprojektet tillsammans med Cecilia. Det är en fortbildning som vi får tid till i våra tjänster och som vi har användning av praktiskt. För resultatet av projektet underlättar våra pedagogiska liv. Och det är alltid roligt att förkovra sig, säger Maria Lindaräng, lärare i engelska, Celsiusskolan.
– Vi är glada att vi valde ett område som vi hade svårt med. Att vi inte duckade för det. Sedan underlättade det att vi jobbar på samma skola, fortsätter Cecilia Lantz, lärare i engelska, Celsiusskolan.
Lägre resultat på skrivmoment än på övriga delar i engelska
Många elever får lägre resultat på skrivmomentet än på övriga delar av nationella provet i engelska i årskurs 2 och i utvecklingsprojektet undersökte Maria och Cecilia årskurs 2-elevers förståelse av feedback på skrivna texter i engelska. De undersökte också hur eleverna omsätter feedbacken. För Maria och Cecilia såg att eleverna inte använde deras feedback på det sätt som avsågs. De upplevde att arbetet med återkoppling till eleverna inte alltid var så effektivt.
– Syftet med vårt utvecklingsprojekt var att förstå hur eleverna tänker för att kunna formulera feedback på ett sätt som de kan ta till sig, säger Cecilia.
Studerade elever och förändrade sin feedback
Maria och Cecilia använde sig av släppta nationella prov och en metod som heter tänka-högt-protokoll. Först fick eleverna läsa ett förberedelsematerial, välja ämne och läsa exempeltexter. Sedan skrev eleverna texter i grupp och gav feedback på varandras grupptexter utifrån en bedömningsmall som Cecilia och Maria har tagit fram för att förenkla, både för sig själva och för eleverna. Därefter skrev eleverna individuella texter utifrån samma tema men med lite annan twist i frågeställningarna. De fick feedback utifrån bedömningsmallen.
– Vi lät eleverna spela in sig själva när de pratar om hur de ska förbättra sin text utifrån den feedback som vi har gett dem. Elevtexterna, vår feedback och inspelningarna är vår data, som vi har försökt att se mönster i, berättar Maria.
Cecilia och Maria kom fram till att de vanligaste områdena som eleverna behöver arbeta med är subjekt-verbkongruens, flyt i språket, stavning och anpassning. De såg också att vissa elever saknar grammatisk grundförståelse och till exempel inte förstod vilken ordklass de skulle leta efter.
I nästa steg fick eleverna en ny skrivuppgift och Cecilia och Maria förändrade sitt sätt att ge feedback. Inspelningarna hade gett dem en tydligare förståelse för hur eleverna tänker.
– För oss var det viktigt att feedbacken och elevernas bearbetning verkligen leder till att texterna blir bättre och att eleverna förstår på vilka grunder texterna behöver bearbetas. Samtidigt måste det vara tidsmässigt rimligt för oss att ge kvalitativ feedback, berättar Maria.
Bedömningsmallen som Cecilia och Maria tog fram innehöll de vanligaste områdena som de brukar kommentera i elevtexter. De spelade också in instruktionsfilmer till de vanligaste kommentarsområdena. Bedömningsmallen och de förinspelade instruktionsgenomgångarna effektiviserade Cecilias och Marias arbete med att ge feedback på elevernas texter. De behövde ägna mindre tid åt att sitta ned med varje elev och ge individuell feedback. Eleverna blev också mer aktiva sin bearbetning av de förbättringsområden som Maria och Cecilia angett.
– I vanliga fall tar eleverna gärna genvägar och frågar vad det ska vara i stället utan att reflektera över förändringarna som vi ber dem att göra. Det innebär att risken är stor att de gör samma misstag vid nästa skrivtillfälle. Men genom att titta på de korta instruktionsfilmerna blir de mer delaktiga i sitt eget lärande, säger Maria.
Förändrat arbetssätt utvecklar eleverna och sparar tid
Arbetssättet som Cecilia och Maria kom fram till i sitt projekt använder de i sin undervisning nu. De har stor glädje och nytta av det och de ser en utveckling hos eleverna. Slutresultatet blir bra. Dessutom behöver de inte lägga lika mycket tid på att skriva kommentarer. I stället har de spelat in filmer som förklarar bedömningsmallen för eleverna.
– Vi valde att titta på just det här för att vi har lagt väldigt mycket tid på något som har varit ineffektivt. Nu kanske vi har färre skrivuppgifter under ett läsår men vi genomarbetar skrivuppgifterna noggrannare. Eleverna är mer aktiva i sin omarbetning av texter och arbetar mer grammatiskt med språket, berättar Cecilia.
Bra stöd av handledare
Cecilia och Maria arbetade med ett stort undersökningsmaterial som bestod av 180 elevtexter och cirka 60 inspelningar. De hade tät kontakt med sin handledare, lektor Amie Berglund på Katedralskolan och tycker båda att stödet som de fick var värdefullt.
– Vår handledare hjälpte oss att komma fram till hur vi skulle lägga upp studien. Vi fick hjälp med att smalna av ämnet och att formulera en frågeställning som var möjlig att undersöka, säger Maria.
Ta chansen och driv ett utvecklingsprojekt
– Det är jätteutvecklande att driva ett utvecklingsprojekt. Att få ägna en dag i veckan åt att utveckla sin praktik. Och om du väljer något som du tror att du kommer att ha nytta av så är det fantastiskt, säger Cecilia och delar med sig av några tips:
- Genomför projektet tillsammans med en kollega som du trivs att samarbeta med.
- Handledaren ger bra stöd; se till att ta den hjälp som finns.
- Det underlättar om du och din kollega jobbar på samma skola.
- Planera projektet och sätt egna deadlines för när olika delar ska vara klara.
- Försök att få in materialet så tidigt som möjligt för det tar lång tid att bearbeta det. Och det tar lång tid att skriva.
Läs om utvecklingsprojekt på Pedagog Uppsalas webbplats
Vill du veta mer om Marias och Cecilias utvecklingsprojekt?
Så snart det går att ha fysiska möten igen kommer Maria och Cecilia att presentera sitt projekt i det kommungemensamma nätverket för engelskalärare. De kommer även att medverka på utvecklingskonferenser, både Celsiusskolans egen och den kommungemensamma.