Fyra perspektiv på IBIS

Bloggen är inte längre aktiv men du är välkommen att läsa den ändå! Här bloggar fyra personer med olika perspektiv på IBIS - inkluderande beteendestöd i skolan - hur projektet fortskrider och vad det skapar för effekter på trygghet och trivsel samt studiero och studieresultat. Personerna som bloggar är: - Ida Brantefors - lärarperspektivet - Helene Folkunger, Utvecklingsenheten - instruktörsperspektivet - Martin Jansson, Ångelstaskolan - rektorsperspektivet - Martin Karlberg, Uppsala Universitet - forskarperspektivet Varje vecka planerar vi för ett nytt inlägg. Välkomna att följa vår resa!

  • Lärarperspektivet del 3 - Filmpremiär!

    Ida Brantefors2019-11-13

    Vi har haft filmpremiär på UES!

    Äntligen föll de sista bitarna på plats och vi kunde ha premiär med vår första IBIS-film för några veckor sedan. Spännande att vara igång "på riktigt" och verkligen involvera eleverna i IBIS.

    Jag tar det från början. Under hösten har IBIS arbetet gått långsamt fram pga en hel del inställda IBIS-möten då det varit svårt att finna tid när verksamheten behövt oss alla på olika håll.
    I våras arbetade vi i IBIS-teamet med nya trivselregler utifrån ett IBIS perspektiv. I september var tanken att vi skulle presentera de nya trivselreglerna för eleverna. Där missbedömde vi vår tid och finplaneringen med genomförandet.

    Ett moment som vi i IBIS-teamet tyckt varit viktigt och som tagit mycket tid för oss är att vi vill introducera varje regel för alla skolans elever samtidigt. Vi såg en möjlighet att skapa ytterligare gemenskap och en vinst med att alla elever får samma information samtidigt. Vi har en förhoppning om att detta ökar förväntningarna på eleverna och ger dem samtidigt en ökad trygghet.

    Vi har ingen stor aula där vi kan samla alla skolans elever och vi vill inte rucka för mycket på individuella anpassningar som vi gör för flera elever på skolan.
    Lösningen blev en film som vi skickar ut till hela skolans personal på måndag morgon som i sin tur presenterar den nya regeln i sin klass tillsammans med klassassistent.
    I IBIS-teamet har vi varit helt överens om att vi når alla elever på ett bra sätt via en film. Vi har trots detta behövt klura mycket på hur vi ska angripa regeln i filmen. Vi har varit rädda för att det blir för tidskrävande för oss och behövt flera diskussioner om hur vi genomför detta praktiskt i teamet. Vi har strävat efter att få det "lagom roligt", tydligt och en koppling till vardagslivet för våra elever.

    Filmpremiär!
    Första filmen som vi visade för skolans alla elever introducerar hela regelmatrisen och bjöd in till diskussion om varför vi behöver regler på vår skola.
    Efter filmen tog respektive lärare vid och visade vår nya regelmatris och skapade diskussion utifrån filmen. Måndagen veckan därpå visades filmen som handlar om vår första regel "Kom i tid". 

    Filmen "Kom i tid": 

     

    Kommentarer från eleverna i åk 1:

    • "Har det hänt på riktigt?"
    • "Det är vår rektor! Han är typ känd nu!"
    • "IBIS lektionerna är bra! Det blir så lugnt i klassrummet"
    • "Jag längtar till på måndag, då är det IBIS igen!"

    En klassisk lektion består ofta av genomgång, arbetsuppgift och sammanfattning/utvärdering.
    När jag däremot pratar om regler eller sociala beteenden har jag tidigare mest informerat om vad som gäller och haft en diskussion och sedan förväntat mig att eleverna följer detta. Ex "kom i tid".
    För många elever innebär det att vara i skolan kl 8.15 som det står på schemat. Jag som lärare förväntar mig några fler moment som inte är lika självklara för alla elever. Exempelvis att eleven ska vara inne i klassrummet, ha med sig rätt utrustning, sitta lugnt och stilla på sin plats, avslutat samtalet med kompisen och vara redo för att ta sig an dagens första genomgång.
    Det är just dessa förväntningar som vi vill komma åt och synliggöra när vi arbetar med våra trivselregler varje vecka. För att göra det tydligt använder vi oss av korta rollspel för eleverna och med eleverna. Vi visar både hur vi vill att eleverna ska gör och hur vi inte vill att de ska göra. Efter rollspelen diskuterar vi innebörden av regeln och vad vi alla kan förvänta oss av varandra. Därefter får eleverna träna praktisk på regeln under resten av veckan.

    Just det här med rollspel har varit något som vi i IBIS-teamet inte velat släppa taget om då vi vill nå tydligheten som blir av ett rollspel istället för att informera om våra förväntningar.
    Dock har vi haft ett motstånd kring detta då ingen av oss i IBIS-teamet känner oss helt bekväma med rollspel.

    För att ta sig an detta har vi bara kastat oss ut och testat oss fram. På ett av höstens APT möten rollspelade några ur IBIS-teamet en av reglerna för alla kollegor, resultatet blev mycket skratt och högt i tak. Efter en kort presentation av kommande IBIS-arbete fick sedan hela skolans personal testa på att under kort förberedelsetid rollspela skolans nya regler.
    Resultatet blev mycket skratt, inspiration och alla kände sig lite mer bekväma till rollspelet i klassrummet.

    Nu rullar filmvisningarna och rollspelen på i alla klassrum varje måndag och IBIS-teamet kommer nu lägga mer tid på att arbeta utifrån manualen som legat på is senaste tiden.

    Trevlig höst!

    (3)Kommentera
  • Instruktörsperspektivet del 3

    Helene Folkunger2019-10-07

    Nu är höstterminen i full gång. Vi instruktörer har träffat nya (19/20) och gamla (18/19) IBIS-skolor ett par gånger. Det är mycket inspirerande att träffa teamen och personalen ute på skolorna. Totalt är det 18 stycken skolor som arbetar med IBIS. De gör alla ett fantastiskt arbete!

    Vi instruktörer och Martin Karlberg har varit till Oslo på den stora PALS-konferensen som är vartannat år. Det var sammanlagt 650 deltagare från Danmark, Norge, Finland och USA. Konferensen inleddes med ett tal av Norges utbildningsminister. Han tryckte bland annat på vikten av att se varje enskild elevs behov och vilka möjligheter PALS (IBIS) ger skolorna att skapa en samsyn bland personalgruppen.

    Det var intressant och lärorikt för oss att under de olika seminarierna höra hur de arbetar i de olika länderna. Vi lyssnade bland annat på hur man i USA och Norge arbetar med något de kallar check in check out. Det är en metod där elever som har svårt att komma iväg till lektionerna får checka in hos samma person varje morgon. Där får eleven information om dagen och ett dokument som ska följa eleven genom skoldagen där läraren fyller i att eleven har varit på plats. När skoldagen är slut träffas eleven och den person som hen checkade in hos på morgonen för att sammanfatta dagen och checka ut. Detta har visat sig vara en bra metod för många elever i de båda länderna.

    Ute på skolorna, främst IBIS 19/20, har vi arbetat med hur ett effektivt möte ska vara. Nedan, några exempel på vad personalen tyckte var viktigt för att det ska bli ett effektivt möte.

    -          Vi deltar aktivt, är närvarande och gör en sak i taget.

    -           Vi har en tydlig dagordning så att alla ges möjlighet att komma förberedda.

    -           Vi för anteckningar så att alla deltagare och den som eventuellt varit frånvarande får den information var och en behöver om vad som tagits upp och vad som beslutats.

    -           Vi kommer i tid och avsluta i tid.

    -          Vi har en öppen möteskultur där vi värdesätter och för fram olika åsikter, på ett respektfullt sätt.

    -          Vi kommer förberedda till mötet.

    Vi har också tränat och arbetat utifrån en problemlösningsmodell. Vi har behandlat allt från hur vi ska hålla ordning i personalrummet, hur vi hanterar trånga utrymmen till svåra elevärenden. Modellen fungerar mycket bra och det har gjorts flera handlingsplaner som det sedan har arbetats utifrån. Handlingsplanerna utvärderas inom 4-6 veckor. Fördelen med modellen är att all personal är delaktiga i vad som sker, dvs alla äger lösningen. Det är dock viktigt att man har en tidshållare och en linjedomare så att fokus ligger på rätt sak.

    IBIS 19/20 har identifierat vilka risk och skyddsfaktorer som finns på skolan. Områden som diskuterats på flera skolor är framför allt skolgård, raster och trånga utrymmen. Personalen och IBIS-teamet har sedan arbetat utifrån problemlösningsmodellen, gjort en handlingsplan och utsett ansvarspersoner för att till exempel skapa lugnare och tryggare raster.

     

     

    Bland IBIS 18/19 har flera skolor arbetat med att fastställa regler/förväntningar och då specifikt för klassrummet. Det är den samlade personalgruppen som genom diskussioner baserade på värderingar och behov formulerar skolans regler och förväntningar. Vi har skapat regelmatriser/förväntansmatriser med olika värdeord, men flera skolor har orden respekt, ansvar och omtänksamhet. För att hitta rätt regler/förväntningar har följande frågor diskuterats i personalgrupperna. Vad är svårt? Vad funkar? Vad ska man tänka på?Hur jobbar vi med dessa? När gör vi det? Vem ska göra det?

     

    Reglerna/förväntningarna kan till exempel se ut så här:

    Respekt

    -          sitta på sin plats

    -          räcka upp handen när du vill ha ordet

    -          lyssna på den som har ordet

     

                    Ansvar

    -          ta hand om skolans, och dina saker

    -          fråga om lov om du behöver lämna klassrummet

    -          plocka undan efter dig

     

    Omtänksamhet

    -          ge varandra arbetsro

    -          acceptera varandras olikheter

    -          hjälpa och stötta varandra

    Varje klasslärare arbetar sedan med sina elever kring dessa regler/förväntningar. Det är viktigt att personalen tydligt och enkelt förklarar vad till exempel, visa ansvar betyder. Man arbetar sedan med en regel/förväntning i taget och det gör man genom att modellering. Läraren visar först genom rollspel hur man till exempel gör när man ger varandra arbetsro. Eleverna ska sedan på ett strukturerat sätt rollspela reglerna/förväntningarna. Hur ofta och när dessa rollspelas ser lite olika ut på skolorna. Någon skola rollspelar en ny regel/förväntning varje morgon medan en annan skola rollspelar samma regel/förväntning varje morgon i en vecka och sedan byter till nästa regel/förväntning.

    Vi har övat på effektiva uppmaningar. Att öva på effektiva uppmaningar ger en ökad insikt om sitt eget sätt att kommunicera förväntningar till andra. Många elever kan vara känsliga när det gäller röstläge och kroppsspråk. Språket (både verbalt och kroppsspråk) som läraren använder kan därför göra stor skillnad i elevernas vilja att samarbeta och motivationen att göra vad som förväntas av dem. Vi har rollspelat olika situationer som alla vi som arbetar i skolan kan hamna i och hur vi på ett effektivt sätt möter eleverna.

    En favorit i repris är relationscirkeln. Flera skolor har skrivit in denna i sitt kalendarium eller årshjul för att på ett systematiskt sätt använda relationscirkeln. En viktig diskussionsfråga innan relationscirkeln görs är; Vad är en bra relation? När relationscirkeln är ifylld görs en enkel handlingsplan som utvärderas efter 4-6 veckor.

    IBIS utvecklas på ett systematiskt och verkansfullt sätt. Som instruktör är det mycket roligt och inspirerande att få följa skolornas arbete med IBIS:

     

    (1)Kommentera
  • Rektorsperspektivet del 3

    Martin Jansson2019-09-23

    Nu är terminen igång och med det även IBIS-arbetet! Första året bjöd på en hel del utmaningar i att tolka och förstå manualen. Vi har förlikat oss med det nu och även om vi välkomnar en ny manual som är lättare att följa så ser vi att IBIS är en bra modell som vi börjar bli mer och mer bekväma med. Så vi lägger inte mer energi på att önska utan utgår från det vi har. När den nya manualen kommer blir det en bonus! 

    På gång: 
    Vi arbetar med relationscirkeln och vi använder oss mycket av problemlösningsmodellen. Nästa steg är att arbeta ännu mer elevaktivt och att fortsätta arbetet med förväntat beteende. Vi börjar med det förväntade beteende-arbetet i klassrummet genom att eleverna får brainstorma fram hur vi ska vara mot varandra i klassrummet. Vi arbetar enligt epa-metoden där slutprodukten blir moln med positivt formulerade beteenden som sätts upp på vår IBIS-vägg vid matsalen. 

    Vi tycker att vi börjar få snurr på implementeringen av IBIS och att det mer och mer genomsyrar verksamheten. På elevrådet idag frågade jag vilka som hört begreppet IBIS, och alla (nästan) händer åkte upp i luften. 

    Framåt: 
    Hur går vi då vidare? Vad blir viktigt för att implementeringen ska fortsätta i positiv riktning? Som så ofta blir svaret: Tid och engagemang (och eventuellt lite pengar). Jag skriver ordet tid först för med rätt förutsättningar tidsmässigt ökar chansen för ett långsiktigt engagemang. 

    Vi avsätter vid behov tid på alla våra arbetsenhetsträffar, där skolans tre arbetsenheter (fritidshemmet, F-3, och 4-5) träffas nästan varje vecka. Där genomförs t ex. relationscirkeln eller problemlösningsmodellen eller så diskuteras en text ur manualen som är läst till det tillfället. 

    Sedan har vi personalträff varje månad (tidigare APT). Där avsätter vi minst en timme till att arbeta med IBIS. Där arbetar vi mer med att implementera nya moment från manualen. Teamet arbetar här handledande. 

    Vi kommer även att ha en gemensam IBIS-kväll som avslutas med middag senare i höst. Här passar parentesen: (och eventuellt pengar) in. Ibland måste en skjuta till lite ekonomiska resurser men det kommer inte att behövas jättemycket pengar så om vi slår ihop ett utvecklingsarbete (IBIS) med personalvård får vi till en förhoppningsvis lärorik, givande och trevlig kväll! 

    För att planera allt detta och även fortsättningen på IBIS under vintern och våren behöver IBIS-teamet träffas mer än den timmen i veckan vi avsatt i kalendariet. Därför har vi sedan tidigare bokat in en heldag med IBIS-teamet nu i oktober. Frågor på dagordningen blir då exempelvis hur vi går vidare med att implementera och arbeta utifrån manualen men även att se över behovet av ett årshjul, kalendarium eller liknande. Det är många aktiviteter som rullar på nu, både nya och sedan tidigare använda, så att strukturera, belysa och systematisera börjar kännas angeläget. 

    Till sist: 
    Innan jag skickade texten för publicering bollade jag innehållet med Annica Carlsson som är Teamets kontaktperson. Jag sa att jag i bloggen lägger tonvikten på resurserna: tid, engagemang och pengar. Annica påpekade då att Ångelsta även har en närvarande rektor, vilket är avgörande i implementeringen av nya metoder och arbetssätt. Så jag avslutar lite ödmjukt med det. 

    Martin Jansson

    (1)Kommentera
Visa färre Visar 4 - 6 av 15 Visa fler