Satsning på flerspråkiga och nyanlända elevers utbildning

Med målet att fler ska nå skolans kunskapsmål ingår Uppsalas kommunala förskola, grundskola och gymnasieskola i en särskild satsning i samarbete med Skolverket. Varje skolform har identifierat sina utvecklingsområden och satsningen pågår till och med 2022. Grundskolans utvecklingsområden är

• styrning och utveckling av verksamheten genom att skapa förutsättningar för studiehandledningen på skolenheterna
• undervisning och lärande genom att
  • elever utvecklar språk- och ämneskunskaper parallellt
  • skapa likvärdighet i ämnet svenska som andraspråk.

– Det är viktiga frågor för grundskolan. Vi behöver alla bli bättre på att undervisa elever som inte har kommit fullt så långt i sin språkutveckling. Med den här satsningen riktar vi oss brett till hela lärarorganisationen. Vi behöver öka vår kompetens inom nyanländas och flerspråkiga elevers lärande för att kunna höja kvaliteten på undervisningen som vi bedriver, säger Mehrnosh Ensafmanesh, processledare.

Samordnare underlättar studiehandledning

Genom studiehandledning ska flerspråkiga och nyanlända elever få det stöd de behöver i ett visst ämne, antingen på sitt modersmål eller på sitt starkaste skolspråk. För att samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare ska fungera smidigare finns det nu samordnare på 28 av Uppsalas kommunala grundskolor.

– Samordnaren fungerar som en länk mellan ämneslärare och studiehandledare. Samordnarens uppgift är att skapa kontakt och hjälpa till där det behövs, berättar Mehrnosh.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bygger broar

Nyanlända och flerspråkiga elever behöver ofta stöd i att utveckla skolspråket, det vill säga det abstrakta språket som sambandsord eller ord som finns i ämnesplanernas kunskapskrav som till exempel att föra resonemang eller värdera och uttrycka ståndpunkter. Det handlar om att stötta både språkligt och kontextuellt. Bildstöd, filmer, studiebesök, laborationer och att elever kan ställa frågor till inbjudna ämneskunniga personer är några exempel på att arbeta med kontextuellt stöd.

Genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt får lärare strategier för hur de kan hjälpa eleverna på bästa sätt, både med språket och ämnets innehåll. Några nyckelbegrepp i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är förförståelse, interaktion och feedback.  

– Vi behöver bli bättre på att ge eleverna strategier för att kunna tillägna sig skolspråket så tidigt som möjligt. Så att de förstår och känner sig delaktiga. Att skapa förståelse är en viktig del i det här arbetet för att eleverna lättare ska förstå innehållet. Alla har ett vardagsspråk att utgå ifrån och vi ska hjälpa eleverna att bygga broar till skolspråket. Då är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bra att utgå ifrån för där finns strategierna, säger Mehrnosh.

Inom ramen för satsningen går ungefär 70 lärare en kurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på Uppsala universitet. Kursen är på 7,5 högskolepoäng och är riktad till ämneslärare. Den innehåller många praktiska moment och planen är att de som går utbildningen ska leda det kollegiala lärandet inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på sin skola.

Öka kunskapen om svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk är ett eget ämne som ingår i läroplanen. Men ibland hanteras det mer som ett stödämne för svenska. Och det finns ingen regel för hur skolor ska organisera sig för att ge eleverna den svenskundervisning som passar dem bäst.

– Vi måste arbeta för att nå likvärdighet i ämnet svenska som andraspråk. Ett sätt är att förbättra kartläggningen av elevernas språkutveckling. Då kan vi fatta mer välgrundade beslut om elever ska läsa svenska som andraspråk eller svenska, konstaterar Mehrnosh.

Inom den särskilda satsningen har det varit en föreläsning för rektorer, om vad andraspråksinlärning innebär för eleverna. Rektorerna har även fått verktyg för att kunna följa upp andraspråksundervisningen.

Svensklärare och svenska som andraspråkslärare går kurser på universitetet. Svensklärarnas kurs syftar till att öka förståelsen för vad svenska som andraspråk innebär och hur man kan stötta de eleverna. Syftet med fortbildningen för svenska som andraspråkslärare är att de ska lära sig mer om hur de bedömer kunskaper och hur man avgör om en elev har behov av svenska som andraspråksundervisning. Totalt deltar ungefär 120 lärare.

Långsiktigt arbete för att nå förbättringar

Den särskilda satsningen pågår till och med 2022 men avsikten är att arbetet som görs nu ska leva vidare länge. Det handlar om att göra förändringar när det gäller arbetssätt och metoder, både bland lärare och i organisationen i stort.

– Skolorna behöver följa upp arbetet som görs inom ramen för satsningen. Vi jobbar genom rektorerna för att skolorna ska ta in de här frågorna i sitt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer också att ha fokusintervjuer med elever, lärare och rektorer och följer skolresultat. Vi hoppas ju att vi snart ska se förbättringar i nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och resultat, avslutar Mehrnosh. 

Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Möt Mehrnosh som har svaren!

Se filmen där Mehrnosh pratar om varför hon tycker att det är viktigt att arbeta utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vad hon hoppas att den särskilda satsningen ska leda till och vad som är inspirerande och samtidigt utmanande.

Mehrnosh Ensafmanesh är processledare för arbetet med Skolverkets riktade satsning för nyanlända- och flerspråkiga elevers lärande. Det innebär att hon har ett samordnande ansvar där hon planerar, genomför, följer upp och utvärderar insatserna. Mehrnosh arbetar även som specialpedagog och lärare i svenska som andraspråk på Eriksbergsskolan. Hon ingår också i kompetensteamet, som hjälper till att planera och genomföra vissa av aktiviteterna som ingår i den särskilda satsningen.

 

Har du frågor om grundskolans arbete med att stärka kvaliteten på utbildningen för nyanlända och flerspråkiga elever? Då är du välkommen att kontakta Mehrnosh, e-post: mehrnosh.ensafmanesh@skola.uppsala.se