ULF - samverkan med akademin

ULF-avtal är ett begrepp som ska föra tankarna till läkarnas ALF-avtal som finns inom hälso- och sjukvården och som varit förebild för ULF. ALF-avtalet ger exempelvis läkare möjligheter att kombinera sitt kliniska arbete med forskning, och läkarstudenter möjlighet att göra sin praktik i de miljöer där klinisk forskning bedrivs. På motsvarande sätt ska praktikrelevant forskning underlättas inom skolans område genom en starkare vetenskaplig förankring och samverkan mellan skolans professioner och forskare.

ULF i Uppsala

Inom ramen för Uppsala kommuns avtal med Uppsala universitet skapas en infrastruktur för huvudmannens FoU-miljö och lärosätets forskning med syfte att samverka kring forsknings- och utvecklingsfrågor där lärares beprövade erfarenheter kan befrukta forskningen och där forskningsmetodik kan befrukta undervisningsutveckling.

Uppsala kommun har efter de första årens försöksverksamhet skrivit ett nytt lokalt ULF-avtal med Uppsala universitet som reglerar perioden fram till 2024. Förutom med Uppsala kommuns utbildningsnämnd så har Uppsala universitet förlängt ULF-avtal med Enköpings kommun och NTI-gymnasiet i Uppsala. Totalt omfattades under den första försöksverksamheten 27 lärosäten nationellt, alla med lärarutbildning. Kopplingen till lärarutbildningen är satsningens tredje ben vid sidan av samarbetet mellan huvudman och akademi. Varje lärosäte har tecknat avtal med en eller flera huvudmän.

Här kan du läsa mer om ULF på ULF-avtalets webbplats

Våra fyra huvudfokus

Utifrån en allt starkare samsyn kring vägval och organisation av försöksverksamheten växte under 2019 aktiviteter fram som definierar utformandet av vad en forskningsmiljö hos huvudmannen i samverkan med universitetet innebär. Fyra huvudprocesser är i fokus:

• Processtöd på vetenskaplig grund riktad mot skolformernas eller skolornas redan prioriterade satsningar.
• Formulering och prioritering av forsknings- och utvecklingsfrågor.
• Genomförande av forskningsprojektet och lärardrivna utvecklingsprojekt
• Spridning av erfarenheter och resultat både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett försöksperspektiv.

Formulering och prioritering av forskningsfrågor

Arbetet fokuseras mot skolformernas egna systematiska kvalitetsarbeten. Via resultatindikatorer som tex betyg eller via de analyser som görs skolformsvis med didaktiska förtecken ofta grundade i enheternas utvecklingscykler och utvecklingsorganisation söks forskningsområden. Vidare utvecklas lärardrivna avgränsade utvecklingsprojekt med flera syften, bland annat att på sikt kunna generera större forskningsfrågor. Möjligheten att via huvudmannens strukturer för att generera beprövad erfarenhet i samverkan med forskare på universitetet också kunna formulera forskningsfrågor prövas, via ett pilotprojekt i religion. Genom en starkare egen forskningslitteracitet kan vi som huvudman också på ett bättre sätt värdera förslag och initiativ som kommer från akademin.

Genomförande av utvecklingsprojektet

Den målbild som finns för ett optimalt utvecklingsprojekt inom ULF är att verksamma forskare vid universitetet tillsammans med disputerade lektorer i kommunen genomför och leder projektet med ett så stort deltagande som möjligt av övriga lärare. Härigenom skapas goda förutsättningar för förankring och genomslag i verksamheten. Den struktur som utvecklas handlar om tjänstekonstruktioner, delade tjänster påverkan på den enskilda skolans utvecklingsorganisation och till exempel tjänstefördelning. Förekomsten av en pågående transparent forskning berikar professionens utvecklingsfokus och stärker skolans vetenskapliga grund.

Spridning av erfarenheter och resultat både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett försöksperspektiv

Vi ser att få en stark spridningseffekt på de skolor som är direkt inblandade i olika projekt, utmaningen att nå lärare på andra skolor är större. För att optimera möjligheterna är vår första utgångspunkt att använda redan etablerade kanaler för lärande och erfarenhetsutbyte. Olika skolformer har organiserat detta på olika sätt men gemensamma nämnare är olika typer av nätverk och fortbildningsstrukturer. Nätverken kan vara ämnesorienterade eller rollinriktade tex mot Förstelärargrupper eller Lektorer. Inom alla våra skolformer finns olika typer av utvecklingskonferenser där denna här typen av innehåll passar väl. Mer traditionella kommunikationskanaler fyller ett annat syfte. Sedan starten av Pedagog Uppsala utgör denna kanal en viktig plattform för spridning. Den Professionsutvecklingskurs som normalt ges varje år innehåller delar som är inriktade mot forskningsteori och metodik vilket bidrar till en stärkt forskningslitteracitet hos våra lärare vilket i sig ökar förståelsen och beredskapen både i spridningsfasen och när det gäller frågefångst.

Utbildningsförvaltningens FoU-miljö är i ständig utveckling

Med forsknings och utvecklingsmiljö skall här förstås den infrastruktur som skapar en förmåga hos huvudmannen att utifrån en frågeställning formulerad av professionen, via forskningsinsatser eller utvecklingsprojekt, skapa förutsättningar för lärande i professionen. Det övergripande målet är naturligtvis en ökad måluppfyllelse hos våra elever. Två miljöer startade i februari 2020, en i ämnesdidaktik och en i ledarskap. Från ht 22 organiseras istället FoU-miljön genom inrättandet av samverkanslektorer men kopplingen till de associerade forskargrupperna på universitetet kvarstår

Under perioden har covidpandemin påverkat försöksverksamheten i hög utsträckning. Framför allt gäller detta miljön i ämnesdidaktik med ett tydligt lärarfokus. Aktiviteter kopplade till skolledares ledarskap har i större omfattning kunnat genomföras. Det har framför allt handlat om utbildning och handledning av rektorer för skolor och förskolor med särskilt stora utmaningar. Inom gymnasieskolan har en forskningsförankrad utbildningssatsning genomförts mot rektorer i relation till kollegialt lärande på enheten. Denna satsning kommer att fortsätta med en processledarfortbildning för lärare som leder kollegiala processer.

Hur relaterar ULF till redan existerande samverkansformer?

Frågan är inte av underordnad betydelse. Alltför ofta har vi inom svensk skola hoppat mellan tuvor av nya utvecklingssatsningar. Styrkan med ULF är att tidigare väl beprövade samverkansformer och kommunala strukturer kan inordnas i den framväxande infrastrukturen.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Karin Johansson Eriksson, koordinator för ULF i Uppsala kommun. E-post: Karin.Eriksson-Johansson@uppsala.se.