Elever i årskurs 1 skriver dikter om demokrati

Demokratin i Sverige fyller 100 år. Därför har lärarna Maria Franzén, Klara Einarsson och deras kollegor jobbat extra mycket med demokrati med sina elever i årskurs 1 under hösten. Eleverna har skrivit dikter och några har animerat sina dikter. Och i mitten av november hänger de upp alla 112 dikter på skolgården för att synliggöra att de firar demokratin.

– Eleverna har skrivit helt fantastiska dikter som beskriver vad demokrati är för dem. Och några har programmerat sina demokratidikter så att de är visuellt synliga med animering, säger Maria Franzén, lärare Lindbackens skola.  


Demokratin i Sverige fyller 100 år i år. Det har lärarna och eleverna i årskurs 1 på Linbackens skola arbetat med under höstterminen. De har pratat om vad demokrati är och vad det står för. De har också tittat på UR:s serie Vem bestämmer? och använt serien som underlag när de har diskuterat hur demokrati fungerar. Sedan har eleverna skapat tankekartor och skrivit sina dikter utifrån dem.  
– Vi ska publicera alla dikterna på världspoesidagen 21 mars 2022. Då deltar vi i Sustainable Poetry. Det är ett eTwinningprojekt som spänner över hela världen där barn och ungdomar beskriver vad de tycker är viktigt utifrån en hållbar framtid, säger Maria Franzén, lärare på Lindbackens skola. 


Demokrati är alltid med på schemat  


– Demokratiuppdraget genomsyrar hela vår värdegrund varje dag. Dikterna är ett exempel på hur vi skapar förståelse för vad demokrati är. Ett annat sätt är att simulera demokratiska principer och att göra det i en trygg miljö och där eleverna får prova sig fram, säger Maria.  
Maria och Klara involverar eleverna på många olika sätt. Till exempel är eleverna med och påverkar lektionsinnehåll och undervisningssätt. Eleverna är också delaktiga i beslut, ofta genom röstning. Senast Klara möblerade om i klassrummet placerade hon borden i grupper och klassen ville sätta namn på grupperna.  

– Efter en lång diskussion kom eleverna fram till att de ville rösta och det slutade med att grupperna heter som fem olika fotbollslag, säger Klara Einarsson, lärare Lindbackens skola.  


Programmering och demokrati hänger ihop 


Enligt Skolverket ska undervisning i programmering även handla om kreativt skapande, inte bara att eleverna ska lära sig metoder och begrepp. Det arbetar Klara och Maria mycket med. De arbetar också med att lära eleverna hur tekniken fungerar för att eleverna i nästa steg ska förstå vad de kan påverka.   
– Det är det som är så otroligt viktigt kring teknik i dag, att eleverna förstår hur den fungerar för att kunna vara medvetna användare och ha ett kritiskt förhållningssätt. Därför smyger vi in programmering i årskurs 1 för att kunna skapa den här större förståelsen så småningom, säger Maria. 
Klara och Marias elever lär sig grunderna i programmering på sina matematiklektioner. Några kan så pass mycket kod att de kan programmera en animation till demokratidikterna som de har skrivit. Andra håller på att lära sig.  


– Eleverna tycker att det är jätteroligt. De är taggade och inspirerade. Det är så roligt att se hur de samarbetar och hjälper varandra. Och att de anammar det här med programmering så snabbt, säger Klara. 
Ett inspirerande sätt att arbeta  
Klara och Maria hämtar inspiration av varandra, andra pedagoger och världen utanför skolan. De tar med mycket av det som händer i samhället in till skolan, så att eleverna känner att de är en del av samhället. Ett exempel är arbetet kring att demokratin fyller 100 år i Sverige.   
– Det är inspirerande att arbeta med barn och ungas lärande, Sveriges framtid. Det är en så dynamisk process och det är fantastiskt att vara en del av den. Och genom digitala verktyg hittar vi nya sätt att arbeta på. Det gör jobbet jätteroligt, säger Maria och fortsätter:  
– Men det är lika viktigt som att skapa fysiska saker som att skapa digitalt material. De kompletterar varandra. Så nästa vecka hänger vi upp elevernas 112 dikter på skolgården för att synliggöra att vi firar demokratin.  

Uppdaterad: