Projekt 2024-2025

Transspråkande som grund i undervisningen

Gabriella Smeds Hagman och Ann Sofie Stjerna 

Transspråkande är ett nytt sätt att se på språkanvändande som innebär att barn lär sig bättre om de får använda alla sina språkresurser. Syftet med projektet är att skapa gynnsamma förutsättningar för flerspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Projektet vill se om det är skillnad, och i så fall vilken skillnad, om undervisningen i förskolan bara har fokus på svenska kontra om vi lägger till barnens förstaspråk gällande utvalda fokusord.

Musik som hälsofrämjande arbetsmetod i förskolan

Sandra Isaksson och Åsa Forner

Syftet med projektet är att hitta bäst fungerande metoder för att använda musik, på olika sätt, under hela dagen i förskolan för att bidra till en god psykisk och fysisk hälsa hos förskolebarnen.

Safe Groups – medveten gruppindelning

Charlotte Mahteme och Karolina Strömfors

Syftet med projektet om trygga grupper är att se om elever i grundskolan upplever att systematisk och medveten gruppindelning med elevinflytande leder till ökad trygghet och i så fall varför?

En bank av skönlitteratur och andra texter som medel för lärande

Maria Karlström och Linda Wallberg

Syftet med projektet är att uppmuntra till högläsning och användning av andra texter än läromedelstexter i undervisningen. Projektet kommer undersöka vilka texter och andra medier som lämpar sig för olika ämnens olika arbetsområden i grundskolan.

ADI-modellen som ett didaktiskt verktyg för en ökad förståelse i biologiämnet

Emma Larsson och Ida Solum

Syftet med projektet är att öka elevernas förståelse och måluppfyllelsen i biologiämnet i gymnasieskolan genom att förbättra deras argumentations- och reflektionsförmåga med hjälp av ADI-modellen som bygger på argumentativa diskussioner.

Stöttning av instruktioner till praktiska och skriftliga moment på yrkesprogram

Lisa Leijonberg och Åsa Lundberg

Syftet med projektet är att undersöka vad pedagoger kan göra för att eleverna lättare ska kunna förstå skriftliga frågeställningar och skriftliga instruktioner vid examinationer och praktiska moment på gymnasiets yrkesprogram. Projektet vill ge elever verktyg för att i skrift kunna redovisa/uttrycka sina kunskaper.

Projekt 2023-2024

Barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärdering i förskolan – Ett barnperspektiv eller barns perspektiv

Caroline Wiström och Klaudia Tasak

Hur skapar vi demokratiska individer som kan göra sin röst hörd i samhället? Hur får vi barnen att vara mer delaktiga och påverka innehållet i verksamhet, dokumentation och lärloggar?

Syftet med projektet är att öka barnens delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten, genom att vidga pedagogernas arbetssätt i frågan.

Alla barns rätt till lek – vad är då pedagogens roll?

Åsa Lernberg och Louise Messer

Hur kan pedagoger i förskolan använda sig av sitt deltagande, kommunikation, förhållningssätt och bemötande för att göra barnen delaktiga och engagerade i lek tillsammans med andra? Hur kan den spontana undervisningen uppstå och främjas i leken?

Utvecklingsprojektets syfte är att undersöka hur pedagoger kan vara med och stärka barns delaktighet och inflytande i vardagliga leksituationer.

Skönlitteratur som medel för lärande

Maria Karlström och Linda Wallberg 

Hur ökar vi lust att lära, motivation och, i och med det, få ökad måluppfyllelse? Kan användande av skönlitteratur i andra ämnen än svenska öka både läsförmåga och motivation?

Syftet med studien är ta fram lämplig ämnesspecifik skönlitteratur och undersöka vad användandet av skönlitterära texter har för inverkan på elevers förståelse, måluppfyllelse och lust att lära i alla ämnen.

Kvalitativa anteckningar i kemi – En metod för ökad måluppfyllelse?

Louise Lundberg och Malin Morin-Zetterberg

Hur påverkas elevers kemikunskaper av deras förmåga att föra kvalitativa anteckningar i ämnet?  Hur påverkas elevers motivation till att föra egna anteckningar av regelbundna skriftliga tester med egna anteckningar som stöd?  På vilket sätt påverkas elevers motivation för kemiämnet av framgångar vid läxförhör?

Syftet med projektet är att på ett systematiskt utvärdera hur riktade undervisningsinsatser kan påverka högstadieelevers förmåga till autonom studieteknik samt deras inställning till skolämnet kemi.

Läsning av skönlitteratur på gymnasiet – vad händer sen?

Maria Asplund och Maria Kurkiala

Vilken litteratur ger elever en livslång lust att lära, en överblick och ett sammanhang?

Syftet med studien är att undersöka vilka skönlitterära texter som gör avtryck på eleverna och på så sätt bidrar till det livslånga lärandet. Studien ska också undersöka orsaken till att dessa texter fastnar. Med denna kunskap kan valet av litteratur påverkas och därmed kan motivationen och läsförståelsen hos elever i skolan öka. Det kan även ge information i diskussionen för eller emot en fastställd kanon i skolan. 

Projekt 2022-2023

Filosofiska samtal i förskolan

Teresa Huotari och Andreas Larsson ska i sitt projekt på ett metodiskt sätt utveckla barnens språkutveckling samt förmåga att hantera etiska och moraliska dilemman genom filosofiska samtal. Syftet är att testa en modell som är ganska ovanlig i Sverige men som används mer i världen. Två världsledande forskare, Ylva Backman och Viktor Gardelli, kommer vara inblandade i projekt.

Autentiskt material som motivationsfaktor i språkundervisningen

Internet och digitala källor ger oss idag möjlighet att använda mer autentiskt material än förr i skolan. Annonser, menyer, tidningsrubriker, recept, IKEA-kataloger, poddar, strömmande film, webbsidor för kläder, faktasidor om länder, Instagraminlägg, musik och film är olika exempel på autentiskt material som är relativt lättillgängligt genom digitala medier.

Bakom projektet står spanskalärarna Berta González Guarro och Klara Hansson. Syftet är att undersöka vilket autentiskt material som kan vara lämpligt för spanskundervisning på högstadiet och hur man kan använda materialet för att på sikt öka elevernas motivation och intresse för språket och kulturen och därigenom även öka deras språkkunskaper. 

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt inom SO-ämnen

Elever som lär sig svenska som andraspråk kan få det svårare att nå målen även i andra ämnen. Detta beror på att ämnesspråk, som är mer komplext än vardagsspråk, blir tufft för eleverna och att anamma nya kunskaper är betydligt svårare. Därför är det jätteviktigt att man använder just språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i undervisningen.

I projektet ska lärarna Zrinka Miljan och Karin Gustafsson undersöka på vilket sätt SKUA och nya undervisningsmetoder kommer påverka elevernas måluppfyllelse, motivation och respekt för andras åsikter.

Samtalets betydelse för intresseväckande och utvecklande religionsundervisning

I religionskunskap behandlas många kontroversiella och emellanåt svårhanterliga frågor. Syftet med detta projekt är att utveckla elevers förmåga att samtala om och resonera kring frågor som kan upplevas som känsliga och kontroversiella. Metoden för detta utgår från samtal som kan definieras som deliberativa. Genom detta hoppas Stina Eriksson Melki och Anna Lindgren kunna öka såväl måluppfyllelsen som intresset för religionskunskapens olika ämnesområden.

Den vetenskapliga textens byggstenar

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur elevernas vetenskapliga skrivande kan förbättras inom ramen för svenska tre på gymnasiet. Att kunna skriva texter med en vetenskaplig ton och ett formellt språkbruk, som dessutom är lättillgängliga för läsaren, är en färdighet som tar tid för eleverna att öva upp. Samtidigt finns det som krav från samhället att eleverna ska kunna behärska dessa färdigheter när de lämnar gymnasiet och tar sig an högre utbildning. Bakom projektet står lärarna Anders Kalat och Kajsa Ragnarsson.