Uppsala kommun satsar på matematiken

Varför satsar Uppsala kommun på matematiken?

Uppsala kommun gör en satsning på matematiken på grund av låga och sjunkande resultat i ämnet.

- Över tid ska vi arbeta för att få en ökad likvärdighet mellan skolorna, berättar Anneli Lafvas som är en av två utvecklingslärare i satsningen. Antalet elever som är godkända i matematik minskar och just nu är det ungefär 15% av alla elever i årskurs 9 som slutar grundskolan med betyget F i matematik. Den trenden måste vi hjälpas åt att vända.

- Därför är vårt mål och vår vision att höja matematikresultaten i Uppsala kommun. Vi vill starta processer på skolorna så att dom själva kommer i gång med förändringsarbetet och förstår vikten av att arbeta tillsammans på skolorna för att höja elevernas resultat, förklarar Gunilla Oskarsson.

Varför just ni?

- Vårt uppdrag är stort och komplext. Vi känner oss mycket ödmjuka inför uppdraget. Tillsammans har vi en bred erfarenhet av undervisning och utvecklingsarbete. Vi båda brinner för utveckling, pedagogiken och framför allt för ämnet matematik, säger Anneli.

- Vi båda har en vanlig lärarutbildning och jag har även en  speciallärarutbildning bakom mig. Det har givit mig en synvända och berikat mig med kompetensen kring hur jag möter alla människor och hur jag kan variera undervisningen för alla, berättar Gunilla. Vår elevsyn genomsyrar allt arbete vi gör, eleven är ständigt i fokus. För att kunna göra en förändring behöver man våga titta på sig själv och fundera över hur man kan ändra sin egen undervisning och sitt sätt att vara för att kunna hjälpa eleven att lyckas.

I dagsläget arbetar Anneli och Gunilla 50% som speciallärare och 50% som utvecklingslärare med kommunens matematiksatsning. De vet hur komplext det är att vara lärare och pratar mycket matematik - det är huvudfokus men pratar även om organisation, ledarskap och utbildning just på grund av att läraryrket är komplext och att det är många bitar som spelar in i kunskapsresultaten.  Ämneskunskaperna finns på skolorna, det är ofta det andra som kan saknas på ett eller annat sätt. Ibland behöver man vrida fokus från själva ämnet och ut i till exempel organisationen.

- Några elever tar inte till sig av skolans matematikundervisning då de redan ser sig själv som okunniga och dåliga i matematik. Eleverna har gett upp. Det är här vi måste hitta metoder för att undervisningen ska varieras för att kunna möta alla elevers olika behov. Det är viktigt att nivåanpassa undervisningen för att ge eleverna hopp om att det faktiskt går att träna sig till att bli duktiga i matematik. När elevernas lyckas i matematik och känner att de förstår så kommer motivationen för ämnet, berättar Gunilla.

Hur började er insats?

Först lusläste vi alla skolors verksamhetsberättelser. Där kunde vi se de olika skolornas resultat och att det kunde skilja väldigt mycket mellan olika skolor. Därefter träffade vi alla rektorer för att förklara kommunens insatsbeskrivning och efter det fick skolorna ansöka om stöd från oss. Efter att vi hade fått in alla ansökningar gick vi igenom dom och grundskolans ledningsgrupp delade då in skolorna i tre olika grupper baserat på de resultat vi såg i deras verksamhetsberättelser.

- Vissa skolor såg vi skulle behöva mer handfast hjälp medan andra skolor, med redan höga resultat, önskade hjälp att förbättra matematikundervisningen ännu mer. Det var roligt att skolor med väldigt skiftande resultat sökte vår hjälp, berättar Gunilla.

Alla skolor som har sökt stöd av utvecklingslärarna får det, men på olika sätt. Vissa skolor får hjälp i form av skriftliga månadsbrev med material som de kan arbeta vidare med på skolorna utifrån skolornas egna behov, medan andra skolor får fysiska besök av lärarna. Anneli och Gunilla träffar rektorer och nyckelpersoner på skolorna. Nyckelpersonerna kan vara antingen matematiklärare, förstelärare eller speciallärare.

- Vi försöker få skolorna att tänka själva genom att vi ställer olika frågor. Vi visar på forskning och framgångsfaktorer från andra skolor så att skolorna själva ska hitta sitt sätt att arbeta med och utveckla matematikundervisningen, förklarar Anneli.

- Frågorna vi ställer är frågor som skolan kanske inte har tänk på. Det kan handla om hur man använder specialläraren, eller är det verkligen rätt person på rätt plats? Kan vi få bättre resultat hos eleverna om vi ser över vår organisation? säger Gunilla.

Svårigheter/hinder med uppdraget

Det är så många skolor som behöver och vill ha vår hjälp, vilket så klart är väldigt roligt. Utmaningen är då att möta varje skolas enskilda behov.
- Vi försöker alltid att hitta en gemensam nämnare för alla skolor vi hjälper. Det som är roligt är att det är rektorerna som har sökt hjälpen, för är inte dom med på tåget är det svårt för nyckelpersonerna att få med alla kollegor på tåget och att få tid för arbetet. Lärarna ute på skolorna har ett pressat arbete och rektorerna behöver avsätta tid till diskussioner i arbetslagen för att lärarna ska kunna dela goda lektionsidéer med varandra för att öka variationen i ämnet. Det krävs att alla lärare som undervisar i matematik gör den här satsningen tillsammans för att uppnå bästa resultat, berättar Gunilla.

- Det märks på våra lärarkollegor ute på skolorna att de tycker att det är roligt att få tillfällen att samtala om matematik, säger Anneli.

Just nu är Anneli och Gunilla full fart med att åka till olika skolor och föreläsa för dem om hur man kan variera matematikundervisningen, om ledarskap som inkluderar alla elever och om systematiskt kvalitetsarbete i matematik.

Framöver kommer jag att göra kortare reportage kring matematiksatsningen för att få reda på hur det har gått för skolorna. Vad har de fått för stöd? Hur har arbetet gått till? Kan man se förbättrade resultat? Håll utkik under hösten om du är intresserad av att veta mer.

 

Anna Sjölin, webbredaktör grundskolan