Utvecklingsprojekt som gör skillnad och inspirerar till nya studier - förskolan

Inom ramen för ett utvecklingsprojekt har förskollärarna Petra Broberg och Elisabeth Heimer utvecklat ett verktyg som ska bidra till att göra det enklare för förskolans medarbetare att följa undervisningens effekt på barnens förståelse för taluppfattning. För Petra och Elisabeth var projektarbetet så stimulerande att de har ansökt om att få driva ytterligare ett projekt.

– I utvecklingsprojektet hade vi tid att grotta ner oss i litteratur och forskning inom ett ämne som vi tycker är väldigt intressant. Vi saknar sammanhängande tid till läsning i vårt dagliga arbete. Det gav oss också redskap att undersöka olika delar i vårt yrke utanför projektet. Vi fick även många bra tips på hur man kan genomföra enklare studier där man arbetar i mindre skala, berättar Petra Broberg, förskollärare.

Verktyg för planering och uppföljning av varje barns utveckling och lärande

Undervisningen i förskolan ska stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning. I Uppsala kommuns förskolor dokumenterar arbetslagen varje barns utveckling och lärande på olika sätt, bland annat följs barnens språk och taluppfattning i individuella lärloggar.

– Förskollärare och barnskötare ansvarar för att tolka förskolans läroplansmål. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med ämneskunskaper i arbetslaget. Att arbeta i förskolan är ett komplext uppdrag och vår upplevelse är att det finns behov av stöd när det gäller dokumentation och bedömning, säger Elisabeth Heimer, förskollärare.

I utvecklingsprojektet utgick Petra och Elisabeth från Blooms reviderade taxonomi, som är ett klassificeringssystem för utbildningsmål. De byggde vidare på projektet Progression i förskolan, som drevs på ett antal förskolor i Luthagen 2016–2018. Petras och Elisabeths mål var att hitta former för hur Blooms reviderade taxonomi kan användas ännu mer effektivt och underlätta för förskollärare när de planerar för och följer upp varje barns utveckling och lärande inom aritmetik, det vill säga grundläggande taluppfattning.

– Med stöd av Emma Dahlström, verksamhetsutvecklare inom kommunal förskola och Ann Pihlgren, forskningsledare och förskole- och skolutvecklare arbetade vi vidare med att utveckla materialet i vårt utvecklingsprojekt. Syftet var att minska tolkningsutrymmet och göra verktyget enklare att förstå och använda, berättar Petra.

Projektet genomfördes i två steg

Elisabeth och Petra genomförde projektet i två delar. Först skapade de verktyget och sedan undersökte de vad barnskötare och förskollärare tyckte om verktyget genom enkäter och intervjuer.

– Vår studie visar att verktyget fungerar som ett stöd för pedagoger i att tolka strävansmålen inom aritmetik och att omvandla målen till faktiskt undervisningsinnehåll. Verktyget kan också bidra till att öka måluppfyllelsen och kvaliteten i förskolan eftersom det skapar förutsättningar till att både se det enskilda barnet och att titta närmare på undervisningen i utbildningen, säger Elisabeth.

Majoriteten av pedagogerna som deltog i studien tyckte att verktyget är bra men att det behövs handledning för att komma igång. Det visar även studier från Falkenbergs kommun, där de använder sig av liknande dokument. Studien visade också att tiden är en viktig faktor. Pedagogerna uttryckte att de behöver tid för att sätta sig in i verktyget, tid för att använda verktyget när de planerar undervisningen och tid för att reflektera och samtolka i arbetslaget. Tiden beskrivs som en bristvara och samtidigt avgörande för att det ska gå att implementera ett nytt verktyg i förskolan.

Ett betydelsefullt och roligt projekt som öppnat dörrar

– Det kändes betydelsefullt och roligt att genomföra utvecklingsprojektet. Tyvärr fick inte materialet den spridning som vi hade önskat men det gav oss drivkraft att söka igen, till ett nytt utvecklingsprojekt. Nu vill vi ta fram ett hands-on material som kan vara ett stöd till nyexaminerad eller outbildad personal i deras arbete med aritmetik, säger Elisabeth.

– Vårt projekt öppnade också upp för nya samarbeten och vi har medverkat i både film och utbildningsmaterial. Det har verkligen varit spännande, berättar Petra.

Ta chansen och sök ett utvecklingsprojekt, du med!

– Har du någon gång funderat på något som du vill förändra i förskolan? I så fall tycker jag att du ska ansöka om att genomföra ett utvecklingsprojekt tillsammans med en kollega. Prova, du kommer att göra skillnad! Ett utvecklingsprojekt är en otrolig möjlighet att få tid till att försöka förändra och förbättra vår verksamhet. Vi kan vårt yrke så vi vet hur vi också vill ha det, säger Petra och fortsätter:

– Det har varit otroligt roligt att tillsammans med en kollega grotta ner sig i något som man själv har valt att fokusera på. Att få tid och uppmärksamhet med fokus på att man gör något viktigt som kan bidra till utveckling och en positiv förändring för förskolan.

Läs mer om utvecklingsprojekt på Pedagog Uppsalas webbplats.

Petra och Elisabeths projekt har uppmärksammats i utbildningsmaterial och film

Ann Pihlgren refererar till Petras och Elisabeths utvecklingsprojekt i sin bok Läsa, skriva och räkna i förskolan: ett undervisande förhållningssätt. Du kan läsa mer om boken på Natur & Kulturs webbplats.

Petra och Elisabeth medverkar även i en onlinekurs om att följa upp och utvärdera undervisning i förskolan. Läs mer om kursen på Natur & Kulturs webbplats.

Fakta om Blooms taxonomi

Blooms reviderade taxonomi är ett system för klassificering av utbildningsmål som ger en struktur som kan bidra med att ge en förståelse för målens innebörd. Den ursprungliga taxonomin skapades av den amerikanske psykologen Benjamin Bloom 1956 och beskriver olika dimensioner i lärandet. Modellen reviderades 2001 av Andersen och Krathwohl. I den reviderade modellen är kategorierna arrangerade i en hierarkisk struktur, men ska inte ses så ”stabila” som i den ursprungliga taxonomin.

Den reviderade taxonomi är en tvådimensionell ram som består av en kunskapsdimension och en kognitiv processdimension (Anderson & Krathwohl, 2001). I projektet Progression i förskolan gjorde man tillägg i Blooms reviderade taxonomi. Det handlade om begreppsförklaringar utifrån förskolans läroplan inom matematik. I sitt utvecklingsprojekt utgick Petra och Elisabeth ifrån koordinater som bildas där de två dimensionerna i taxonomin möts. De la till kunskapskriterier och exempel i koordinaterna. Koordinaterna kan fungera som stöd när arbetslaget analyserar sin undervisning och utfallet. Arbetslaget kan även se barnets och barngruppens närmaste utvecklingszon.

Läs Elisabeths och Petras projektrapport Blooms reviderade Taxonomi för synliggörande av lärprocesser på Pedagog Uppsalas webbplats

Uppdaterad: