Råvaror i säsong är en smart utgångspunkt för att aktualisera de tre perspektiven hälsa, ekonomi och miljö (HEM) och öva eleverna att göra medvetna val i HKK-undervisningen.

En råvara i säsong är en råvara som är som bäst just nu i närområdet. Säsongsbegreppet används kanske mest om grönsaker, frukt och bär, men går även att applicera på kött, fisk och skaldjur. Fördelarna med att välja mat i säsong är flera.

Smak: Råvaror i säsong smakar som de ska göra. De är mogna och karakteristiska. Konsistensen och texturen är den rätta. I undervisningen kan detta undersökas till exempel genom jämförelser av mogna, omogna och övermogna exemplar av samma vara. Det går även att utforska skillnaden mellan säsongsmogna svenska råvaror och importerade alternativ. Utgången i en match mellan lokalodlade solmogna tomater och för tidigt skördade långväga kusiner är en smakupplevelse eleverna bär med sig länge.

Rabarber hör våren och försommaren till.

Hälsa: Den som äter råvaror i säsong får en naturlig variation av kosten. Och variation är kanske det viktigaste och enklaste kostrådet att följa. Mat i säsong innehåller dessutom ofta mer av råvarans näringsämnen. Med utgångspunkt i en säsongsguide kan olika årstiders eller månaders säsongsgrönsaker jämföras vad gäller näringsinnehåll. Så kan också undervisningen om Matcirkelns olika grupper fördjupas genom att variationen inom en grupp lyfts fram.

Ekonomi: Det finns ofta mycket av en råvara i säsong. Med ett stort utbud sjunker vanligen priset. För den som odlar egna grönsaker, frukter och bär, eller som fiskar och jagar, kan prisbilden bli ännu mer attraktiv. Prisets utveckling under säsong kan också undersökas utifrån de klassiska begreppen tillgång och efterfrågan. I undervisningen kan det ske genom en jämförelse av färskpotatisens prisresa från första primörerna och framåt. Eller varför inte med jordgubbar i fokus, där priset förändras dramatiskt på några dagar efter midsommar. Ekonomiperspektivet kan därtill aktualiseras i arbetet med olika metoder för konservering och förvaring.

Miljö: Odling, uppfödning, fiske och jakt i närområdet borgar för inga eller korta transporter av maten. Vilket är ett miljösmart val sett till utsläpp av växthusgaser. Det gäller dock också att nära transporter sker med eftertanke. En bensin- eller dieseldriven resa till och från livsmedelsbutiken påverkar så klart också säsongsmatens klimatavtryck. Närodlad mat medför också bättre möjlighet att ha koll på eventuell användning av bekämpningsmedel. Allra bäst kontroll får den som odlar själv eller som köper ekologiskt certifierat.

Snurrigt om säsong i handeln.

Råvaror i säsong är även en bra utgångspunkt för att öva elever att göra medvetna val och anlägga kritiska perspektiv i mötet med handelns köpbudskap. I ett lärande om fördelarna med säsongsmat kan elever utveckla förmågan att se och argumentera med hjälp av flera olika perspektiv. När argumenten underbyggs med korrekta fakta och centrala begrepp så fördjupas kunskaperna men också förmågan att bygga upp en argumentation. Ett kritiskt förhållningssätt kan också övas genom undersökning av några livsmedelsbutikers eller matkedjors användning av säsongsbegreppet. Min erfarenhet är att handeln har en ganska snurrig syn på saken, vilket är tacksamt att studera. En sådan studie kan bilda grund för skrivandet av en argumenterande text, till exempel ett brev till handlaren eller en debattartikel.

Avslutningsvis några tips på säsongsguider för användning i undervisningen:

http://säsongsmat.nu

https://www.radron.se/vardagskunskap/gronsaksaret/

https://www.aktavara.org/sasongsguiden

https://fransverige.se/aktuellt/svenska-gronsaker-frukter-och-bar-i-sasong/

En smaklig och medveten sommarsäsong önskar Magnus Myrberg.

I mitten av maj brinner det i skolans knutar. Det som inte blivit gjort hittills under terminen eller läsåret behöver klämmas in eller prioriteras bort. Bedömningar ska summeras och betyg sättas. Samtidigt börjar jag höja blicken och spana framåt.

Under kommande läsår är jag bland annat sugen på att testa konceptet Världen finns här i HKK-undervisningen. Genom Världen finns här skapas möten mellan elever i grundskola/gymnasieskola och vuxna som studerar sfi/sva. Dessa möten ger barn och ungdomar personliga erfarenheter av världen i kombination med kunskaper kopplade till läro- och kursplaner. På samma gång får vuxna som är nya i Sverige träna svenska i ett motiverande och meningsskapande sammanhang. Ett verkligt win-win-upplägg, som bygger på samverkan med en lärarkollega från annan skolform (sfi/sva)!

Hemsidan för Världen finns här har en matig lektionsbank. I dagsläget finns där inte någon regelrätt HKK-lektion, men väl flera lektionsförslag som skulle kunna anpassas till och användas i HKK-sammanhang. Eller bilda grund för spännande ämnesövergripande temaarbeten. Det finns också möjlighet att fortsätta utveckla lektioner i konceptets anda. Ett samtal om högtider skulle kunna kopplas till gemensamt praktiskt arbete med mat och måltider. Erfarenheter av vad som är typiskt svenskt eller västerländskt kan speglas i köket eller tvättstugan som fysisk miljö, med dess utrustning och redskap. Samtal om tro och livsåskådning kopplas till hur livet i hemmet tar konkret gestalt. Och så vidare.

Framtiden får väl utvisa om jag provar på Världen finns här i undervisningen. I skrivande stund ger uppslaget i alla fall positiv energi, mitt i allt som behöver slutföras innan innevarande läsår är över.

För ungefär en månad sedan ledde jag en workshop på World Home Economics Day (WHED), en årlig nationell konferens för HKK-lärare. Workshopen var inriktad på möjligheten till samverkan mellan HKK och andra skolämnen. Som en del av förberedelserna läste jag igenom alla kursplaner i Lgr22. För att göra materialet hanterbart koncentrerade jag mig på det centrala innehållet för åk 4-6 och det ämnesinnehåll som skulle kunna kopplas till HKK-undervisningen.

Genomläsningen av kursplanerna visade att HKK har en eller flera möjliga mötesplatser med centralt innehåll i alla grundskolans ämnen i åk 4-6. Även om jag brukar framhålla HKK:s potential som skolans främsta samarbetsämne blev jag positivt överraskad över resultatet. Visst, somliga ämnens centrala innehåll korsar HKK:s innehåll i betydligt högre utsträckning än andra, men alla ämnen har innehåll som skulle kunna utgöra en utgångspunkt för samverkan.

Källa: Skolverket.se

Undersökningen visade också på både väntade och oväntade ämnesmöten. Mina förhandsbilder bekräftades ibland, men aha-upplevelserna var också flera. För att ta ett par exempel:

Kopplingarna mellan IDH och HKK är svagare än jag på förhand förväntat mig. Det finns så klart potentiella beröringspunkter, men de är färre än förmodat. Hälsobegreppet, dess skilda aspekter, och hur olika beteenden kan påverka välmåendeet är kanske den tydligaste korsvägen. Bakning, matlagning, hygien, diskning och rengöring kan i sin tur kopplas till genomförande av friluftsaktiviteter. I båda ämnenan förväntas undervisningen rymma ett normkritiskt perspektiv på olika aktiviteter. Men sett till det centrala innehållet ligger ämnena faktiskt inte riktigt så nära varandra som det ibland lite slentrianmässigt görs gällande.

Kontaktytorna är däremot oväntat stora mellan HKK, FY och KE. FY och HKK skulle verkligen kunna kroka arm i undervisning som har med energi att göra. Med observationer och experiment som tar avstamp i hemmets vardagssituationer. I undersökningar av olika former av utrustning, redskap och handlingsalternativ, och hur det påverkar fysikaliska storheter som till exempel temperatur. Genom historiska tillbakablickar på hemmets villkor, utblickar om energikällor och miljöpåverkan, och kreativa framtidsspaningar för en mer hållbar utveckling.

KE och HKK ska båda fokusera på mat och hälsa, så varför samkörs inte arbetet med näringslära och modeller för balanserade och varierade måltider i större utsträckning mellan våra ämnen!? Det finns också god grund för samverkan kring frågor som rör användningen av vatten och kemikalier i hemmet. Lägg därtill undervisning om hur råvaror förädlas till produkter och hur produkterna sedan ska kunna återanvändas eller återvinnas. Ja, i båda ämnena är undersökningar och förståelse av kretslopp och livscykler essentiella för lärandet.