Jag heter Malin Eriksson och arbetar som lärare i fritidshem på Danmarks skola.

Nu har avslutningssångerna sjungits, alla har önskats glad sommar, och för många i skolans värld går verksamheten ner på lågvarv. Men på fritids varvar vi snarare upp inför sommarlovet! Under sommarlovsveckorna möter du ofta en annan barngrupp än den du träffar till vardags i verksamheten. En del elever som alltid är på fritids är plötsligt lediga, andra som alltid brukar gå hem tidigt ska plötsligt vara på fritids flera timmar varje dag. Några har inte sina vanliga kompisar på plats, och på större skolor kan avdelningar slås ihop och eleverna träffar nya kompisar. Med dessa förutsättningar blir det ännu viktigare med förutsägbarhet och en tydlig struktur på dagen.

En dag på sommarlovet

Hos oss börjar lovdagarna alltid med inomhuslek, följt av fruktstund och en titt på dagens avsnitt av Sommarlov klockan 9.00. Efter en snabb genomgång av förmiddagen går vi ut leker, gärna fram till lunch om vädret tillåter, för att efter lunch starta upp dagens aktiviteter. Efter mellanmålet brukar vi varva ner med mer fri lek, ute eller inne.

Vad ska man då hitta på under lovdagarna?

Hos oss finns det många aktiviteter som är populära att göra när barngruppen är lite mindre eller då vi har tillgång till rum som i vanliga fall är upptagna, t. ex. vattenlekar, kurragömma i skolhuset, eller besöka musiksalen. Att ta hand om fritids grönsaksodlingar, och kanske baka eller koka saft på skörden, är också mycket uppskattat!

Sommarutmaningen

En återkommande aktivitet som vi har haft de senaste åren är Sommarutmaningen. Det började som en utmaning där eleverna skulle försöka slå oss pedagoger i olika grenar som att stå på ett ben, flytta ärtpåsar mellan olika rockringar på tid, hoppa på hoppstyltor, och kasta bollar i hinkar. Under åren som har gått har det istället utvecklats till en utmaning där olika fritidshem tävlar mot varandra. Förr året var det 10 fritidshem som anmälde sig till att delta!

Syftet med Sommarutmaningen är att stärka elevernas relationer till varandra och bygga en vi-känsla på fritidshemmet. Eftersom alla elevers resultat räknas ihop uppmuntras eleverna att heja på varandra och pröva utmaningen flera gånger för att förbättra deras gemensamma resultat. Det är så roligt att långt efteråt få höra eleverna prata om en särskilt rolig utmaning, ett resultat de var särskilt nöjda med, eller någon av de andra elevernas resultat som de kommer ihåg. Att det är en aktivitet som återkommer varje år, med lite olika innehåll varje dag som aktiviteten genomförs, väcker också elevernas intresse och nyfikenhet: vad kommer dagens utmaning att vara? Hur gick det för oss idag? Vilket fritids gick det bäst för?

Om ni inte redan har gjort det vill jag uppmuntra er att pröva på årets Sommarutmaning. Instruktionerna delas i teamet för Nätverk Fritidshem. Och till alla vill jag önska en glad sommar!

Malin Eriksson
Lärare i fritidshem
Danmarks skola

 Vårt fritids har funnits i snart tre år. Vi har, idag, cirka 80 inskrivna elever mellan åk. F-6 på fritids av totalt 135 elever på skolan. Under dessa år har vi nu, i skrivande stund, hunnit med två fritidshemmens dag-firande. När jag ser bilder och planer från bekanta och obekanta på sociala medier från olika delar av landet är det tydligt hur olika vi gör och kan göra! Även stora skillnader inom Uppsala kommun, vilket är kul då vi kan dela, se och lära av varandra.  

 
Första nationaldagen  

Vår första ’’nationaldag’’ på Börje skolas fritidshem våren 2022 körde vi 5-kamp där en personal stod vid varje grej och eleverna fick tävla med eller mot sina vårdnadshavare, syskon, mormors etc. och varandra mellan 15.00-16.30! Så uppskattat av de som kom och många kom! Vad innehöll vår 5-kamp då?  

• Dragkamp
• kasta boll i hink
• irländsk julafton
• säckhoppning
• bandystafett 

Vår andra nationaldag  

Vad gör man då efter ett jättelyckat ’’nationaldagsfirande’’? Vi gjorde om det totalt, vi gjorde helt annorlunda! Vi behöll två saker – vi behöll tiden och vi bjöd in vårdnadshavare och/eller annan släkting. Inför denna stora dag la vi ut ett stort papper ute på skolgården, tog med vattenfärg och berättade för eleverna om denna kommande dag och att de fick måla och fylla i bokstäverna på en banderoll som vi ville sätta upp på uteklassrummet.  


Vi gjorde en vernissage i uteklassrummet är vi hängde upp en massa målningar, teckningar och andra skapade verk som eleverna gjort på fritids under senaste tiden, köpte in grillkorv med bröd samt hamburgare med bröd och bjöd på det. Rektor var med och minglade på skolgården, jag stod vid grillen, en kollega var kring uteklassrummet och en tredje gick runt kring skolgården och var med eleverna, hade koll på utcheckning med mera. Vi hade ännu större uppslutning denna gång!  

 
 
Vad händer nu och vem skriver detta?  

Vad vi ska göra detta år har vi inte bestämt ännu, ska vi ta upp 5-kampen, köra på förra årets modell eller kanske åter igen göra om och göra helt annat? Är ni nyfikna – håll utkik på vår Instagram, BörjeSkolaFritids.  
 
Vem är då jag som skriver detta? Jag heter Edvard Holmlund och är född och uppvuxen i mitten av Sverige, Sundsvall. I september fyller jag 30 år och den första september detta år firar jag också 10 år, oavbrutet, inom fritidshemsverksamheten och går in på min elfte år, hur är det möjligt tänker jag?! Oj, inte längre än så, tänker några andra!... Många av er som arbetar inom fritidsverksamheten i Uppsala känner kanske igen mig som en av nätverksledarna då jag brinner för att göra fritidshemmet bättre! Med det sagt hoppas jag du fick ut någon idé eller tanke, positiv eller negativ, efter att du läst mitt blogginlägg som du kan ta med dig och göra något bättre av!  
  

 
Med våriga hälsningar,  
Edvard Holmlund, lärare i fritidshem på Börje skola.  

Det är inte alla förunnat att ha skogen inpå knuten. Jag tillhör de lyckligt lottade ur den aspekten. Att flytta ut undervisning och fritidsaktiviteter i skogen gör att det händer något med eleverna. Utan de måsten och förväntade beteenden som klassrummets inramning medför, växer entusiasm, nyfikenhet och glädje. De elever som många gånger har svårt att hålla fokus, sitta still och lyssna, ges här helt andra möjligheter att nyttja sina färdigheter. Det är underbart att se glädjen när eleverna exempelvis lyckas lösa praktiska matematiska kluringar knutna till det som annars arbetas med i klassrummet. Allra mest spännande är egentligen inte det som händer med de olika arbetsuppgifterna utan det som sker på gruppnivå.

Vi i arbetslaget har diskuterat en hel del kring det som sker med gruppdynamiken när vi går till skogen. När det är tillåtet att vara lite mer rörlig och låta lite mer, sprider sig ett sorts lugn. Vi har konstaterat att det, i relation till verksamhet inne i skolan, ytterst sällan uppstår konflikter eller att någon vägrar att delta i en uppgift, alternativt blir sittandes sysslolös eller hamnar utanför. Väl ute i skogen tycker vi oss se att det ofta är andra elever än de som brukar, som kliver fram och tar initiativ. Detta gör att eleverna tvingas tänka om och se varandra i nya roller. Ur detta uppstår spontant nya sammarbets/lekkonstellationer, vilka sedan följer med tillbaka till skolgården och klassrummen. Nu är jag inte naiv och tror att skogen är någon mirakelkur för ”oroliga” elevgrupper, men efter att ha arbetat med regelbunden undervisning i skogen på Uppsävjaskolan sedan 2014 är jag övertygad om att det har en positiv inverkan på såväl grupp som inlärning.

Måste man då vara någon form av ”Skogsmulle”? Att arbeta med skogen som klassrum kräver inte att du har ett genuint intresse av varken naturen i sig eller av friluftsliv. Det handlar om att ta vara på möjligheten att arbeta lite mer praktiskt, låta kroppens arbete vara en del i inlärningen.

Finns det något som inte går att arbeta med i skogen? Svaret är enkelt, det finns inget som passar mindre bra. Allt fungerar. Det som hindrar dig är möjligtvis dina egna förutfattade meningar och eventuella brist på fantasi. Förutom att utgå från vad som händer i naturen för tillfället, arbetar jag med allt från värdegrund till språk och matematik.

Några tips till dig som vill börja utnyttja skogen som undervisningslokal:

•  Börja med att skaffa en samlingsplats. Hitta en plats som ligger lagom långt från skolan och samtidigt lite avskilt. Låt barnen var med och bygga ert ”klassrum” i skogen. Här tränas såväl problemlösning som samarbete när det gäller att hitta sätt att gemensamt lyfta och flytta större stockar, stenar etc för att skapa sittplatser. Tänk på att om du som jag vill nyttja platsen året om behöver du få upp stockar från marken så att det går att sitta även när det kommit snö.
•  Samla barnen i ert klassrum och gå igenom lektionens upplägg så att alla vet vad som förväntas. Efter en kort teoretisk bakgrund skickar du i väg dem med en praktisk uppgift enskilt eller i grupp. Låt barnen gå så långt i skogen de vill, så länge de kan se en vuxen. De behöver få känna en frihet att röra sig. Är jag ensam med en barngrupp hänger jag upp en väst i ett träd vid vårt klassrum så att vi blir ”två” vuxna.
  
  
•  Återsamlas prata om hur det gått, samt repetera viktiga saker. Har eleverna skapat något är det viktigt att avsätta tid så att ni hinner gå runt och titta och att eleverna får berätta hur de har tänkt och även om hur själva arbetet gått.
  
  
•  Ta fasta på vad som händer i er väg och de saker barnen upptäcker. Några av mina bästa lektioner har uppstått spontant i stunden, där vi pratat om saker vi upptäckt och sedan lekt. En dag på väg till skogen upptäckte jag att en hackspett matade sina ungar. Med 16 elever ståendes helt tysta i ett buskage ser vi hur mamman kommer gång efter gång och försvinner in till de pipande ungarna. Efter en stund började barnen jubla och vi gick vidare. Den planerade mattelektionen fick vänta till veckan efter, i stället pratade vi om vad fåglar äter, hur bygger de bon? Varför flyttar vissa fåglar och inte andra? Sedan byggde eleverna egna bon och lekte fåglar.

Ta chansen om du har möjligheten, undervisning i skogen är fantastiskt.

Pathric Eriksson
Fritidshemsassistent
Uppsävjaskolan