Tillgängligt lärande

En blogg som samlar tankar, idéer, insikter och erfarenheter om hur vi tillsammans på bästa sätt kan utforma ett tillgängligt lärande i skolan - där lärmiljön bildar en HELHET fysiskt, socialt och pedagogiskt!

  • Äga Professionellt Lärarledarskap

    Magnus Blixt2020-09-25

    Blogginlägg no 6 i serien ”Äga lärarledarskap”, inspirerat av boken Att äga klassrummet. 

    "Trovärdighet för en lärare handlar inte enbart om att tala sanning och besitta ett stort kunskapsdjup, utan också om att vara autentisk, närvarande, behjälplig och mänsklig. Eleverna ska känna att du besitter den kompetens som tar dem vidare i sin kunskapsutveckling och dessutom behöver de kunna tolka de signaler du vill förmedla, exempelvis när du är allvarlig och när du har en lättsammare ton" /Uppsalaläraren Jonas Nilsson & skolforskaren Martin Karlberg "Handbok i klassrumsledarskap" (Liber 2020)

    När vi arbetar i skolan är vår person vårt främsta arbetsverktyg - se föregående inlägg - samtidigt som vi inte får ta allt så himla personligt! Det handlar inte om oss, utan om den roll och den funktion vi fyller som yrkeslegitimerade tjänstemän i en politiskt styrd organisation.

    Kontrollera det du kan - din respons

    Lärare och andra verksamma i skolan behöver utveckla en "Professionell sköld", där bärandet av en namnskylt med Uppsalas vapen på är en nog så viktig del - försök hitta en läkare, sjuksköterska, fysioterapeut eller psykolog på Akademiska sjukhuset som inte har sin namnskylt (läkarna ofta även en rock). Den gör något, vi blir inte bara person, utan även funktion som en del i något större. När någon är trött på skolan har vi systemet med oss och står inte längre ensamma, utan representerar något större. 

    "Att vara professionell i dagens skola är att veta sitt huvuduppdrag och lyckas begränsa sig" /Eva PH, legendarisk ombudsman LR

     Florence är död

    Och när vi ska begränsa oss - för det ska vi - tar jag gärna hjälp av Lärarnas yrkesetik:

    Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning
    • ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande.

    Att jag ägnar min tillgängliga tid och kraft till den här uppgiften, på vilket sätt visar den att jag tar ansvar för elevens kunskapstillväxt? Om inte - ska jag verkligen fortsätta? Tiden och kraften är båda begränsade, yrkeslegitimationen och yrkesetiken sätter gränser - om vi följer dem.

    "Att vara professionell i sitt ledarskap är att se på sig själv och det du gör som ett verktyg. Något du kan titta på utifrån, någor du kan ändra. Det är viktigt att kunna tänka bort sig själv och sina egna känslor och försöka förstå varför det hände. Här gäller det att vara saklig och fokuserad mot målet, som oftast landar i kunskap. Varför är vi i skolan? Jo, vi ska få våra elever att nå långt de bara går i sin kunskapsutveckling."/saxat från boken 

    Eleverna kommer till skolan med sina ryggsäckar, med sina erfarenheter, utifrån sina socioekonomiska förutsättningar. Det kan vi inte ändra på - de har de föräldrar de har, bor där de bor, har de mornar de har. Det vi kan ändra på är hur vi väljer att utgå från faktiska förutsättningar och göra skillnad på både kort och lång sikt, med hela läroplanen i ryggen (såväl kapitel 1&2 respektive 3 eller 4). 

    "De välfungerande pedagogerna vet varför de gör som de gör... Om pedagogen kan förklara för eleverna varför hon eller han gör något (t ex möbleringen av klassrummet, valet av läromedel, upplägget på ett prov eller strukturen på ett grupparbete) får han eller hon ofta en bättre fungerande grupp. Prata mer om varför du gör som du gör - inom dig själv och med dina kollegor. Det är som om eleverna har lättare att följa en person som tycks veta vad han eller hon gör och varför" John Steinberg, Lärarens kroppsspråk 

    Det professionella ledarskapet handlar också om att bemöta föräldrar och vårdnadshavare utifrån förvaltningslagen sakligt och opartiskt. Vi ska komma ihåg att vi har samma långsiktiga mål - att varje barn ska lyckas nå sin potential - men olika roller och behov på vägen. Vi är de professionella.

    Varje människa gör så gott den kan i varje stund, utifrån de förutsättningar, kunskaper, behov och föreställningsvärld man äger.

     Det professionella ledarskapet handlar också om att inse när man behöver ta hjälp av kollegor, annan expertis och skolledning. Tillsammans kommer vi längre! 

    "Inom yrket finns också tillgång till teorier, modeller och metoder, som kan göra det möjligt att analysera svårare situationer och erbjuda alternativa sätt att handla eller en möjlig plan att utgå ifrån.
    Ett gott omdöme kan inte utgå enbart från teoretiska resonemang, men vår praktiska medmänskliga erfarenhet är heller inte tillräcklig utan stöd från teorin". /Irisdotter Aldemyr, Paulin & Grønlien Zetterqvist, "Etik i professionellt lärarskap", Gleerups

    Professor Marcus Samuelsson om pedagogiskt professionellt ledarskap- inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

    "Om du som lärare förväntar dig ordning och höga ambitioner av dina elever har du vunnit mycket på förhand. Genom att agera professionellt, artigt och gärna en smula formellt modellerar du det beteende som önskas av eleverna" /Jonas Nilsson & Martin Karlberg "Handbok i klassrumsledarskap" (Liber 2020)

     

    (0)Kommentera
  • Tillgängliga känslor & vänskapande - utan gegga

    Magnus Blixt2020-09-21

    "Jag har arbetat på vår skola i 30 år och har under denna tid tagit emot många nya klasser. Elevgrupperna har varit bra på olika saker. Vissa grupper har mycket konflikter redan från början och man får arbeta mycket med empati och social träning. Andra är väldigt snälla mot varandra. En grupp som redan från början är bra på att lyssna på läraren och på varandra, har god koll på sina och andras känslor och som har satt arbetsrutiner som syftar till arbetsro samt har lätt att förstå och följa regler både ute och inne gör lärarlivet lättare. Precis så var den grupp jag tog vid efter Mariette." /Anna-Carin Lind-Val, Östra Stenhagen

    Vänskapsrecept

    Som 37-åring landade Mariette Massih i Sverige med en ryggsäck av erfarenheter av att inte ännu kunna språk och kultur då hon redan som liten flyttat runt mellan Armenien, Iran, USA, Frankrike... Att inte förstå och kunna göra sig förstådd är enligt Mariette ofta grunden till konflikter bland barn - inte minst utåtagerande beteende hos pojkar. Medvetet arbete med tydliggörande pedagogik, inkl bildstöd kan här göra stor skillnad - men också medvetet arbete med egna och andras känslor.

     "Nödvändigt för några, bra för många, inte dåligt för någon".

    När det däremot kommer till annat material tänkt att hantera tillgänglighet har de enligt Mariette inte alls behövts i samma utsträckning som i många andra klassrum, utifrån att eleverna istället lärt sig hantera sin stress på andra sätt.

    Mariette M

    Mariette började på Östra Stenhagen 2013 som fritidshemsassistent, fick snart hoppa in som klassföreståndare på lågstadiet. Hon är nu i färd validera sin internationella lärarerfarenhet och pedagogiska utbildning. Efter att ha blivit varm i kläderna tog hon upp ett program hon tidigare arbetat med som lärare i USA, vilket bygger på att arbeta med känslor och förhållningssätt.

    Multimodalt genom film, drama, texter, sång, bilder arbetar man med en känsla i taget, försöker identifiera och sätta ord på olika saker man kan känna. Dels för att lära känna sig själv och sina känslor, men också få insikt och medvetenhet om andras känslor - och hur vi alla kan påverka dessa i olika riktning.

    Genom att konkret förebilda lär hon eleverna att känslor alltid är ok att känna, att de är ok att dela och uttrycka bortom traditonella könsrolls- och kulturella mönster. När känslor får kännas och läggas upp på bordet, finns även bättre möjligheter kunna visa respekt mot varandras känslor och behov. Utifrån dessa arbetar hon sedan individuellt med varje elev när det kommer till att veckovis arbeta med konkreta beteenden och gynnsamma förhållningssätt:

    • Arbetsro
    • Vänta på sin tur
    • Arbeta ordentligt
    • Vara hjälpsam kompis
    • Ro i matsalen

    Känslor - hur mår jag idag?

    När alla känslor blivit presenterade och mer förstådda får varje elev kort och kärnfullt redogöra för hur man mår varje dag på en skala 1-10 inom de fem grundkänslorna:

    • Glad
    • Trött
    • Ledsen
    • Arg
    • Energisk

    Detta gör hon för att ge eleverna perspektiv på sina känslor, kunna se stora drag och inte fastna i att främst minnas de negativa, vilket ofta händer om vi inte medvetet försöker minnas de andra. Men det är bara en snabb avstämning, inget geggande! "OK, nu känner du så, hur ska vi göra så du är mer redo för undervisning och lärande?"

    Hon engagerar även föräldrarna i detta, gör det tydligt att vi alla har saker att utveckla och arbeta på, och att det är som det ska. En god samverkan med föräldrar ger henne tydligt mandat att arbeta med såväl kunskaper som fostran. Mariette ser det som en investering i främjande och förebyggande arbete - och har sedan hon börjat arbeta strukturerat med detta inte haft ett enda tungt samtal med vårdnadshavare, hon har behövt fylla i extremt få anmälningar om kränkande behandling.

    Mariette arbetar även konkret med elevernas mod och att våga, tar exempelvis vägen via sinnen som mat - "om man vågar prova konstigt kryddad broccoli vågar man även prata om sina känslor" - eller presentera inför klassen.

    Med hjälp av klassrummets grupprum har hon även gestaltat konceptet "Nyckeln till godhet" - om man ska in i ett låst grupprum, hur gör man då? Man måste ha en nyckel. Vilka är då nycklarna in till en vän? Här elevernas egna ord:

    • Hjälpsam
    • Snäll
    • Lyssna
    • Säga förlåt
    • Respektera
    • Omtänksam

    Hon visar även hur kroppsspråk kan säga så mycket - i området där skolan ligger finns generellt en tuff attityd, men hennes elever har efter ökad medvetet om vilka signaler de skickar ut valt att lägga bort det, även på raster.

    Är det mycket jobb som krävs? Tja, beror förstås på hur man lägger upp det hela, över tid får man tillgång till alltmer material - och Mariette är tydlig: "om vi inte är beredda att arbeta med att utveckla gynnsamma förhållningssätt hos elever kommer vi inte lyckas med det andra heller". Mariette ser den grund i gynnsamma förhållningssätt hon lägger är något eleverna har konkret nytta av resten av livet, samtidigt som det gör lärarlivet både enklare och roligare. Det handlar om en samhällsinsats på lång sikt - där lärare samtidgit ser till att på sikt göra sig obehövda - vi vill ju inte fostra ögontjänare, utan människor som är grundade i den värdegrund läroplanen stadgar. Östra Stenhagenskolan är en KIVA-skola, enligt Mariette kompletterar hennes arbete denna metod och lägger en stadig grund för arbetet mot mobbning.

    "Eleverna i skolan har två projekt att förhålla sig till: Kunskapsprojeket, det vill säga kunskapskrav och skolans styrdokument samt det sociala projektet, vänskapande. Dessa är sammanflätade utan åtskillnad för eleverna" /Lundström Lind "Att göra vänskap", avhandling SU 2020

    Mariettes berättar att hennes arbetssätt absolut skapar ett tillgängligt klassrum för fler elever - inklusive de som kommer nyanlända. Det sociala hänger helt enkelt ihop med det pedagogiska! Detta är inte på något sätt en mirakelmetod, men något som fungerat väl i detta klassrum, i denna skola. Vad skulle hända om vi arbetade mer tillsammans, lärde av varandra, utvecklade vidare gemensamma metoder?

    Hur gör du för att skapa gynnsamma förhållningssätt i ditt klassrum?

    —————————

    Här ett enkelt tips - som samtidigt är språkutvecklande - som swischade förbi i något socialt medium: Bättre gruppdynamik med ordspråk som grund

    Nedan lite perspektiv från forskning om att göra vänskap (högstadiet, men giltigt redan från låg - där god grund kan läggas): 

    Att göra vänskap - avhandling

    —————————————————-

    (2)Kommentera
  • Tillgänglig Litteracitet på Lärarnätverk?

    Magnus Blixt2020-09-17

    Bokläsning har i allmänhet en tydlig riktning, en början och ett slut. Det fungerar inte alls på samma sätt när man ska söka information på exempelvis Uppsalas hemsida eller sociala media som ex teams. Hur kan vi träna båda dessa - och andra - för elevens framtid nödvändiga litteraciteter?

    Litteracitet är

    Detta var lite av temat på höstterminens första lärarnätverk i mitten av september - vårt första digitala lärarnätverk (med många lärdomar i sig kring det). 

    Ulrika Håkansson Kallin, bibliotekssamordnare och verksam som lärare i förskoleklass och bibliotekarie på Bergaskolan introducerade ämnet - som INTE är något nytt som ska läggas på annat som ska göras, utan snarare ett begrepp att bättre diskutera och utveckla det som såväl kapitel 3 som kapitel 1 & 2 i läroplanen stadgar och sedan länge hänt på olika nivå i mången klassrum.

    Lärarnätverksdeltagare

    Skolverkets torra definition på litteracitet är: "Ett bredare begrepp som omfattar alla aktiviteter som i ett socialt sammanhang kan kopplas direkt eller indirekt till skriven text." Se bild som - apropå olika modaliteter - beskriver samma sak på ett annat sätt, liksom även den mer snärtiga: "Litteracitet är att förstå och bemästra det man tar del av". Det innefattar alltså en tydlig demokratisk uppgift - att låta fler få skapa sig förståelse och därmed även kunna göra sin röst hörd. Litteracitet behövs för att aktivt kunna delta i samhället. En skola som idag mest använder sig av skriven kommunikation når helt enkelt inte alla elever och förbereder dem inte för framtiden, som väl för övrigt redan är här...

    Litteracitet behövs för demokrati

    Litteracitet omfattar kompetens nödvändig i samtliga skolans samtliga ämnen:

    • Kommunicera
    • Dokumentera
    • Beskriva
    • Förklara
    • Resonera
    • Analysera
    • Diskutera
    • Argumentera

    Från en grundläggande litteracitet i sin nära vardag behöver eleverna utveckla en allmän litteracitet som behövs som samhällsmedborgare samt även en mängd olika ämneslitteraciteter som återfinns i kunskapskrav och respektive ämnes syfte. Inom exempelvis matematik  kan ämneslitteracitet betyda att vi behöver lära och träna eleverna i att från början - förskoleklass och framåt - använda korrekta begrepp, vilket förstås bygger på att begreppen genom explicit undervisning fylls av ett tydligt innehåll.

    Litteracitet i mångfaldsarbete

    Det handlar även om att kunna röra sig mellan olika modaliteter: text, bild, film, olika sorters diagram, illustration...
    Men det handlar också om att kunna hantera källkritik och källtillit, kunna anpassa medium till både sändare och mottagare med mera.

    Undervisning som utvecklar elevers littarcyförmåga genom att stödja och ge möjligheter:

    - Att göra språkliga upptäckter
    - Att skapa meningsfulla texter
    - Att använda texter
    - Att skapa utrymme för kritisk analys

    Hur kan vi, i och med vår undervisning, hjälpa våra elever att gå från konsument till prosument - bli medskapare, skapa mervärde och låta sin egen röst och mening höras. Exempelvis att dramatisera en text, eller skapa en film utifrån en berättelse - eller skriva ner en film som berättelse, är exempel på detta. På köpet har vi även det Anna Tebelius Bodin var så tydlig medUVUS förra året - det vi tänker, lär och minns vi. Att skapa något är att behöva tänka på det. Att nyttja elevernas befintliga medievanor som lärandeverktyg har potential!

    Vi måste möta våra elever med:

    • Respekt
    • Meningsfullhet
    • Ansvar

    Nog så viktig är den kritiska litteraciteten - som är något annat än källkritik -  vilket den efterföljande gruppdiskussionen lyfte som ett utvecklingsbehov, som handlar snarare om att läsa jorden och förstå jorden, kunna resonera kring makt, normer, för-givet-taganden, värderingar mm mm.

    Hur ser din litteracitetshistoria ut, vad bär du med dig? /Qarin Franker

    Och mikrohandlingar vi gör kan leda till perspektivförskjutning hos både oss som våra elever. Vilken mikrohandling skulle du kunna redan göra imorgon?

    Länkar vidare:

    Lärarnätverkserfarenheter

     

    (0)Kommentera
Visar 1 - 3 av 37 Visa fler