Tillgängligt lärande

En blogg som samlar tankar, idéer, insikter och erfarenheter om hur vi tillsammans på bästa sätt kan utforma ett tillgängligt lärande i skolan - där lärmiljön bildar en HELHET fysiskt, socialt och pedagogiskt!

  • Tillgänglig Rörelseglädje

    Magnus Blixt2021-02-16

    Rörelsesatsningen i skolan är tänkt att ge möjlighet för barn att under och i anslutning till den samlade skoldagen få goda förutsättningar för positiva upplevelser av rörelse, utvecklas socialt och våga utmana sig själva. På köpet kan satsningen även bidra till ökad samverkan mellan skolor och idrottsföreningar. Allt komponenter i vägen mot att fler elever ska nå studentmössan!

    Genom att skapa mer rörelseglädje och trygghet för alla barn på rasterna har vi mycket vunnet i frågan om mental och fysisk hälsa samt studiemiljö. Tillgängligt lärande är en helhet! Med erfarenhet av det arbete som skett i Rörelsesatsning i skolan i alla 19 distrikt i hela Sverige sedan 2018 vet vi även att arbetet med att utveckla/strukturera skolgården och rasterna är en viktig del, både för barnen själva och skolan i stort.

    Skolgårdslärare Gustav Sundh har ett beprövat arbete som han gärna delar med sig av och projektet beslutade att boka upp honom för två webinarier i januari. Webinariet var kopplat till nätverket för lärare i fritidshem, men öppet även för skolledare och lärare, andra pedagoger och övrig personal. Det blev uppenbart väldigt uppskattat och vi undersöker nu möjligheterna att ge föreläsningen igen till de som inte hade möjligheter att delta. Vi har mycket att tjäna på att påbörja och utveckla resan mot att strukturera verksamheten på sin skolas raster - en viktig del av tillgänglig lärmiljö. En trygg och trivsam rast erbjuder goda möjligheter till lärande - både där och på lektioner!

    Föreläsningen med Gustav Sundh är en del i det som Uppsala grundskolor gör i samverkan med RF-SISU Uppland kopplat till Rörelsesatsning i skolan.

    OBS! Ny chans lyssna på Gustav Sundh för dig som är verksam i Uppsala fritdshem, grundskolor och resursenheter 2 eller 10 mars. Läs mer i teamet Nätverk Fritidshem eller hör av dig till utvecklingsledare Sandra

    För mer information:

    (0)Kommentera
  • Tillgänglig Trygghet & Studiero

    Magnus Blixt2021-02-10

    Förra veckan gjorde jag ett inhopp som moderator på konferensen "Trygghet och Studiero". Ytterst intressant och givande! Jag tillsammans med en föreläsare i taget, en ljudtekniker samt en projektledare i en konferensaula byggd för 170 personer... Åhörarna satt hemma vid sina skärmar. Inte direkt svårt hålla social distans, men desto knepigare få till den här närvaron och interaktionen - men även det gick vågar jag påstå. Det fanns ett chattforum för konferensen, plus att jag som vanligt nyttjade Twitter som något av mitt anteckningsblock.

    Först tvingas man sammanfatta och formulera om i det begränsade formatet och när någon där sedan reagerar på det jag skriver behöver jag tänka ett varv till och formulera mig igen... Utifrån Anna Tebelius Bodins insiktsfulla ord om att vi för att minnas något behöver tänka på det så fungerar denna metod sannolikt än bättre än anteckning på papper jag snart skulle ha förlagt... Och ja - den studie som ofta hänvisas till att det per definition skulle vara bättre att anteckna för hand har visat sig svår att replikera (vilket är tur för mig som inte gjort så de senaste 25 åren)...

    Magnus Blixt moderator

    Konferensen inleddes med Ingrid Hylander, psykolog och docent - hon har även föreläst på Centrala elevhälsans utbildning för elevhälsoteam i höstas. Hon talade om hur trygghet och studiero nämns i skollag och läroplan - mer explixit när det gäller åtgärdande, men mindre explixit när det kommer till främjande och förebyggande. Det senare är dock nog det som långsiktigt än mer skapar en grund för faktiskt trygghet och studiero, även om man inte får dra sig för att arbeta åtgärdande när det verkligen behövs. 

    Ingrid Hylander föreläser

     "Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero." /Skollagen kap 5. Studiero handlar dock enligt lagstiftaren inte främst om disciplin, utan kanske än mer om elevers utveckling mot mål, kvalitet och inflytande, trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. Det handlar mycket om att skapa ett gott skolklimat - eller kanske snarare skolkultur (klimat är så mycket svårare att påverka än kultur).

    Lärar-elevrelationen avgörande för elevers framgång, inte minst för barn med upplevda skolproblem. Enligt Hylander behöver man anta ett helhetsperspektiv med en systemisk inriktning och dialektiskt samspel baserad på gemensam vision och gemensamma överenskommelser. Elevhälsan behöver genomsyra allt det arbete som görs överallt på skolan - med en koordination av professionella som har omsorg om olika små detaler, men där inte alla gör allt.

    Efter Hylander var det dags för praktikexempel - med Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola här i Uppsala.

    Jonas Nilsson föreläser

    Jonas har skrivit "Handbok i klassrumsledarskap" tillsammans med forskaren Martin Karlberg, och inleder med att berätta om sin start som lärare i tuffa Hagsätraskolan i Stockholm. Jonas är tydlig med vikten och vinsten av att vi lärare vågar dela med oss mer av våra egna erfarenheter till varandra - och vågar ta del av andras. #sharingiscaring

    Tillsammans kommer vi längre!

    #sharingiscaring

    Jonas talade om vikten av tydliga - uttalade - förväntningar på gruppen, att som lärare arbeta förebyggande och förutseende, trygghetsarbete genom relationsarbete och med förstärkande av positiva beteenden och prestationer. Vi fick också konkreta tips hur man kan tänka och göra när man utmanas av en elev - för det händer ju. Det gäller här att lyckas vara tydlig men samtidigt visa eleven respekt och ge hen en möjlighet att komma ur situationen utan att behöva eskalera den. 

    • Hur vill du ha det i klassrummet?
    • Förvänta dig ordning.
    • Förvänta att eleverna gör sitt bästa

    Jonas Nilsson föreläser

    Det handlar om att sätta elevernas kunskapsutveckling i fokus, se och bry sig om varje elev, professionellt skilja på beteende och person, sätta gränser där man tillrättavisar och följer upp - men också ser till att ha roligt tillsammans och erbjuder möjligheter att visa omtanke, få misslyckas, på olika sätt få visa att man lärt sig. På Jonas hemsida kan du se intervjuer från bl a Bokmässan och Skolvärlden!

    Efter lunch klev så professor Marcus Samuelsson upp på scen (via distans). Marcus avhandling "Störande elever, korrigerande vuxna" är en av dem jag läst och efter det aldrig mer kunnat se på mitt klassrum på samma sätt som tidigare. Hans föreläsning hade rubrik "Effektfulla lärare - vad gör dom och hur leder de undervisning?". Effektfulla lärare gör inget unikt, men det gör det de gör med högre kvalitet och vid rätt tidpunkter. De arbetar även enligt rykande färsk forskning med trovärdighetssignaler där de visar att de 

    • är engagerade som ledare
    • gillar att vara med sina elever
    • har en plan för sin undervisning

    Marcus Samuelsson föreläser

    Effektfulla lärare har genomtänkta lektioner där utgångspunkten är att lektionen styr vad eleverna minns vid dagens slut utifrån vad de tänkt på under dagen genom medvetna arbetsformer vilka bygger på elevernas faktiska förmågor. Dessa förmågor behöver tränas (Kounin 1970)! Jag kan varmt rekommendera Marcus bok "Lärandets ordning och reda" - en bok om ledarskap i klassrummet, på vetenskaplig grund. 

    Marcus Samuelsson föreläser

    Sedan var det återigen dags för praktikfall, denna gång från Måsöskolan i Haninge som berättade om sina systematiska strategier av trygghetsarbete och skolutveckling som grund för goda relationer, trivsel, studiero och goda skolresultat. De var tydliga med att detta arbete måste prioriteras på riktigt, ges tid och fokus. Trygghetsteamet träffas minst 90 min varje vecka vilket ger förutsättningar att gå från "ett gäng brandsläckare till en strukturerad och tydlig insats med ett förebyggande syfte".  Man använder sig av årshjul, fadderraster, trygghetsvandringar mm mm. Man använde också strukturerat de två metoderna PAX och CPS (som också är ett förhållningssätt - du kan höra mer om dessa metoder i Elevhälsopodden avsnitt 14). De var tydliga i vikten av att allt hänger ihop hela vägen och behöver vara konsistent över tid - och ges prioritet och nödvändiga resurser = investering. 

    Måsöskolans strukturerade arbete

    Sist ut på dagen var Ulrika Ahlqvist från Hjärnberikad, som berättade om hur mycket kan förklaras med hjärnans kemi och dess substanser. Det går dock tydligt att påverka vilka av dem som förekommer hur mycket och hur ofta, det finns goda vanor som hjärnan gillar och vi kan göra vad vi kan för att få se mer av. Läs mer - och ladda ner affischer till klassrummet på hjärnberikad.se!

    Hjärnberikad skola

    Sammanfattningsvis - utifrån det jag uppfattade, vilket självklart baseras på mina bias, mina för-givet-taganden/erfarenheter/fördomar:

    Trygghet och studiero skapas i ett sammanhang - tillsammans - i en medveten blandning av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser vilka professionellt sätts in utifrån gjorda erfarenheter och med sikte på de elever man de facto har runt sig. Det handlar om att erbjuda både emotionellt och pedagogiskt stöd, explicit och strukturerad undervisning (vilket kräver sin planering och uppföljning) vars grund bygger på etablerad undervisningsrelation (vilket kräver sitt arbete och sitt engagemang).

    Trygghet och studiero är både en förutsättning och ett resultat, det finns inga enkla vägar hit, det kräver uthålligt och systematiskt arbete över tid med engagemang från såväl skolledning som lärarkår och övriga professioner i skolan. 

    Blogginlägg i serien som anknyter till trygghet och studiero

     

    (0)Kommentera
  • Rätt & Rätt - men vad är egentligen frågan? Vad kan (inte) juridiken svara på?

    Magnus Blixt2021-02-08

    Femte blogginlägget i serien "Tillgänglig Rätt & Rätt", med tankar utifrån Elevhälsopoddens avsnitt med skoljurist Maria Refors Legge - denna gång med nämnda Maria som gästbloggare:

    Elevhälsopodden Maria Refors Legge

    "När jag läser Sophies, Magnus och Stefans blogginlägg tänker jag mycket på rättens funktion i allmänhet och på dess funktion i skolan i synnerhet. Vad rätten är och inte är samt hur lagtext kan citeras som ett svar på en fråga utan att egentligen betyda så mycket. Detta är väldigt intressant för mig som jurist och dessutom mycket viktigt för mig som universitetslärare med undervisningsuppdrag på bl.a. lärar- och rektorsutbildningen.

    Tag Stefans exempel med åtgärdstrappan som ett svar på frågan om vad en skola gör för att komma tillrätta med enskilda elever som uppfattas vara orsaken till ordningsstörningar. Att "utvisning" enligt SkolL 5 kap. 7 § är en åtgärd är visserligen sant, men är "utvisning" ett bra svar på frågan vad en skola gör för att komma tillrätta med ordningsstörningar? Säger paragrafen oss något om hur en lärare bör agera? Vad som ger det bästa resultatet?

    Svaret på detta är (med rätta) nej. Möjligheten för lärare att visa ut elever som stör ordningen finns visserligen utskriven i SkolL 5 kap. 7 § men denna "möjlighet" är inte en rekommendation från lagstiftarens sida om att lärare i alla situationer där ordningen i ett klassrum är störd ska visa ut den eller de elever som är ansvariga för ordningsstörningen. Möjligheten till utvisning bygger enligt min mening på lärarens professionella bedömning av ordningssituationen i klassrummet och dennes uppskattning av sin egen förmåga att lösa den stökiga situationen med andra medel.

    Ibland när jag föreläser får jag frågan av mina studenter vad lärare ska göra om det är stökigt i deras klassrum och om en tillsägelse inte räcker till. Som jurist blir man då frestad att svara med en paragrafharang i stil med:
    "Enligt SkolL 5 kap. 3 § ska utbildningen på en skola utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Enligt SkolL 5 kap. 6 § har du som lärare allmänna befogenheter som är tänkta att hjälpa dig att hålla ordning och enligt 5 kap. 7 – 8 §§ får du visa ut en elev som stör och ge honom eller henne kvarsittning. Om en elev stör med sin mobiltelefon får du omhänderta den med stöd av SkolL 5 kap. 22 §."

    Denna harang är på inga sätt felaktig, den är till och med skolboksexemplet på ett bra tentasvar på kursen i förvaltningsrätt på juristprogrammets sjätte termin på Stockholms universitet, men har jag svarat på lärarstudenternas fråga? De studenter som ska ut i "verkligheten" och faktiskt kan hamna i en situation där de måste göra en riktig bedömning med riktiga konsekvenser? Jag tycker inte det och det beror på att jag, med min juridiska expertis, inte kan svara på frågan om vad en lärare ska göra i en stökig klassrumssituation.

    Jag saknar kunskap om hur man hanterar barn i ett professionellt sammanhang, jag vet ingenting om hur relationsdynamiken mellan elever och lärare kan bli påverkad av användandet av disciplinära åtgärder samt vad det kan betyda för eleven själv på kort och lång sikt samt hur det kan komma att påverka elevens klasskamrater i både positiv och negativ riktning. Det kanske är bra, det kanske är dåligt. Det kanske är bra i vissa fall men inte i andra.

    Juridiken kan helt enkelt inte svara på vad en lärare borde göra om det är stökigt i deras klassrum för att återställa ordningen. Skollagen kräver någon form av aktion från läraren enligt SkolL 5 kap. 3 § - passivitet är inte acceptabelt - men lagen ger ingen guidning om vad lärarens aktion ska bestå i eller hur läraren bör bete sig för att på bästa sätt åstadkomma trygghet och studiero för hans eller hennes elever.

    Som jurist kan jag dock i efterhand svara på om en lärare som vidtagit en särskild åtgärd (t.ex. slagit en elev i syfte att visa ut honom eller henne från klassrummet) har agerat på ett tillåtet sätt. Svaret på detta är såklart nej (med undantag för fall av nöd- och nödvärn).

    Om jag ska sammanfatta min text på något sätt så är det att många vänder sig till juridiken med stora förhoppningar och förväntningar på definitiva svar och lösningar på komplexa sociala och samhälleliga problem samt att rätten inte alltid kan leva upp till dessa förväntningar. Det är inte för inte som den stereotypiska juristens favoritreplik på en fråga (rättslig eller ej) ofta är: "det beror på"

    /Maria Refors Legge, skoljurist & bloggare samt doktorand - intervjuad i Elevhälsopodden januari 2021

    Marias blogg: Skoljuridik - en blogg om svensk skoljuridik

    Tidigare blogginlägg i denna serie:

     

     

    (0)Kommentera
Visar 1 - 3 av 64 Visa fler