Tillgängligt lärande

En blogg som samlar tankar, idéer, insikter och erfarenheter om hur vi tillsammans på bästa sätt kan utforma ett tillgängligt lärande i skolan - där lärmiljön bildar en HELHET fysiskt, psykosocialt, organisatoriskt, kulturellt och digitalt.

  • Lärande i distanstider

    Magnus Blixt2020-04-03

    Lärarhyllning från Anna Kaya

    Märkunderliga tider vi lever i! En gång i en annan tid livetwittrade jag från ett möte:

    "Den lärare som säger sig vara färdig är nog just det. Vänligen lämna byggnaden!"

    Inget man kan rekommenderas skriva på twitter i juni, då lärare helt riktigt bör vara lagom färdiga och faktiskt lämna byggnaden, men korrekt under vissa andra premisser.

    "Lärare som lär har helt enkelt elever som lär sig mer"/Andreas "Mr Pisa" Schleicher

    Även på rektorsutbildningen, som för mig är på upploppet och just nu går på distans läser vi om det i den klart givande kurslitteraturen "Förändring som tillstånd", extra aktuell i tider som dessa:

    "Att arbeta är att lära eftersom människan är ständigt lärande"/Bo Ahrenfelt

    Och arbetar gör vi! De senaste veckorna ofta mer eller mindre dubbelt – planera, genomföra och följa upp undervisning på plats med de som är där, samtidigt som vi planerar för tillgänglig undervisning även på fjärr- eller distans. Den digitalisering som varit ett mål de senaste åren fick på många håll ett väldigt raskt skutt – med mången möjlig lärdom på köpet.

    "One of the greatest and simplest tools for learning more and growing is –doing more."/Washington Irwing

    En framgångsfaktor är onekligen tillsammansarbete. Var och en ska liksom inte behöva uppfinna hjulet, mångfald är också alltid bättre grund än enfald. Ute i sociala medier finns en guldgruva av material som lärare delar med sig av utifrån #sharingiscaring.

    Tillgängligt lärande kan – och behöver – göras på en mängd olika sätt, utifrån att varje elev och varje lärare är unik, varje grupp speciell, varje situation särskild. Men vi behöver göra det som i varje stund går att göra, för att det ska bli så bra som det bara kan bli – på både kort och lång sikt. Vi behöver fundera över vad vi faktiskt kan göra och vad vi kan fokusera på (läs: välja att inte göra, för att kunna fokusera) i tider som dessa, vilka vi inte vet hur länge de kommer att vara, så att det ändå blir så bra som det bara kan bli. Här några ytterst ödmjuka ord på vägen:

    Undervisa på distans

    • Först det viktigaste: "Det bästa får aldrig bli det godas fiende!". Vi gör vad vi kan, med de resurser och möjligheter vi har, ofta nog blir det tillräckligt bra.
    • Sedan begreppen:
      • Fjärrundervisning = synkron undervisning i realtid, med hjälp av digitala verktyg, där lärare och elev fysiskt befinner sig på olika platser.
      • Distansundervisning = asynkron undervisning, där elev och lärare kan vara åtskilda i rum och tid och med hjälp av såväl analoga som digitala verktyg arbeta med uppgifter som ska göras och på något sätt redovisas inom utsatt tid. Kan även innehålla inslag av synkron fjärrundervisning.
    • Undervisning på distans kräver minst lika mycket disciplin, struktur och rutin som traditionell undervisning. Erfarenhetsvis verkar det bäst att hålla fast vid normalt schema och normalitet så långt det bara är möjligt, med en öppenhet för att vi lär oss detta tillsammans!
    • Du känner dina elever och kan avgöra hur de bäst förbereds, tränas och lär sig hantera nya strukturer och upplägg. Tydlighet, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har aldrig varit viktigare än i dessa tider!
    • Undervisningsrelation är fortfarande ett centralt verktyg, du vet vilka elever som behöver ytterligare grupp- respektive individuell förstärkning, vilket även går att göra på distans via olika digitala verktyg.
    • Handfasta kom-igång-guider, lektionsupplägg ute och inne samt länkar vidare till relevant information finns på Pedagog Uppsala – distans och fjärrundervisning.

    Arbeta hemma

    – för elever som av olika anledningar måste följa undervisning hemifrån, eller lärare som har milda symptom men ändå har ork och kan arbeta hemifrån:

    • Arbete hemma kräver sin disciplin, struktur och sina rutiner. Se till att skapa dessa!
    • Kom ihåg variation – ingen arbetsställning är i sin förlängning ergonomisk, variation är viktig.
    • Ta regelbundna rörelsepauser, gå gärna en promenad på morgonen (som du gick till skolan), en på lunchen. Undvik småätande, ta paus och lunchrast som om du vore på skolan – men passa på att gå på toaletten i lugn och ro nu när chansen ges!
    • Försök även få till det sociala – nog så viktig rast/fikapaus kan genomföras även via Teams eller andra sociala media.
    • Se till att ha regelbundna avstämningar med din lärare respektive skolledare.

    Ta väl hand om dig, ta hand om varandra, ta hand om de andra!

    Glad påsk!

    ordmoln

     Till alla lärare därute - ni är så bäst!Till alla lärare därute - ni är så bäst!

    (0)Kommentera
  • Allsidig bedömning och underlag?

    Magnus Blixt2020-03-25

    Vågorna går som ofta delvis höga i sociala medier, om man tittar efter ser man en stor gemenskap hos skolmänniskor som delar tips och tankar med varandra. Absolut en möjlig hjälp på vägen, om man bara lyckas hantera informationsstressen och göra egna medvetna val. Pedagog Uppsala bidrar med konkreta videoinstruktioner för distans- och fjärrundervisning via Teams (grundskolan) resp It'slearning (gymnasiet), samt en länklista till en mängd andra resuser.

    Lärarröster från Sociala media

    En debatt i lärarkretsar är hur distans/fjärrundervisning kan tänkas förhindra eller försvåra rättssäker bedömning.

    För hur vet vi att det som eleven lämnar in verkligen är något eleven gjort, och inte gjorts av en "björntjänsthjälpande" förälder?

    Jag tänker att det till stor del handlar om hur vi väljer att utforma våra professionella bedömningsintrument, vilket förstås bör vara en del i medveten undervisningsdesign redan från start: Hur tar jag reda på om de lärt sig det som undervisningen syftade till?

    Här en resurs ur resurssamlingen som resonerar vidare kring denna fråga. Enbart skriftliga prov eller inlämningsuppgifter fungerar inte längre på distans, de behöver kompletteras eller ersättas av andra former. Exempelvis att eleven muntligt får redogöra för sitt arbete, opponera med kamrater, spela in en film osv - vilket går att göra även på distans om man har de tekniska verktygen för det (och i nödfall fungerar det med vilken mobiltelefon som helst). 

    Min mellandotter har t ex i omgångar fått i uppgift att spela in korta vloggar (mobilfilmer, vilka skickats in till läraren via deras portal) där hon:

    • lagar mat och berättar vad/hur hon gör (på både engelska och svenska, bedömning i såväl HKK som i Sv/Eng)
    • berättar på franska/engelska/svenska vad hon gör på fritiden (innan Corona, bedömning i såväl Id som Moderna språk)
    • redogör för sin problemlösning i matematik (bedömning i matematik)
    • instruerar en kamrat i rytmisk rörelse till musik (bedömning idrott)

    Hon har verkligen gått igång på dessa uppgifter och jag tänker även att de torde ha varit effektfulla bedömningsunderlag för respektive lärare, som i lugn och ro haft möjlighet att göra en samlad bedömning istället för att försöka fånga uppvisade kvaliteter i en komplex undervisningssituation.

    Högstadieläraren Maja Back Lakic tipsar om hur hon via iPads samlar in underlag för muntliga förmågor på Västra Stenhagen i bloggen Mitt formativa klassrum.

    Själv lät jag som klasslärare mina elever spela in sin läsning varje vecka, ca en minut, antingen från den bok de för tillfället läste eller mer riktat med olika genre och betoningar. Att lyssna på läsning och ge feedback vet vi är viktigt, men att göra det i ett klassrum blir sällan särskilt lyckat - vare sig för feedbacken eller för arbetsron. Här fick eleverna läsa in i lugn och ro, varhelst och närhelst det passade dem - och jag kunde i lugn och ro ge var och en kort och effektfull återkoppling (digitalt förstås, ibland i text, ofta i röst - 65 elever tog ca 90 minuter - man behöver inte lyssna på hela minuten för att kunna ge feedback, jag fick snart ihop ett litet feedbackbibliotek). 

    En riktigt stor vinst med ovanstående var också när eleven inför utvecklingssamtal på våren fick i uppgift att lyssna på sin egen läsning i augusti, oktober och januari samt berätta om skillnaden... Det gav även vårdnadshavare en och annan aha-upplevelse (inte minst den som på fullt allvar påstod att sonen inte kunde fokusera mer än 30 sekunder på läsning, samtidigt som det fanns flera inspelningar över 3 min). 

    • Observera att vi INTE är satta att bedöma elever.
    • Lärare gör professionella bedöningar av elevers uppvisade kunskaper i förhållande till av staten satta kunskapskrav. 

    När det gäller lärares bedömning av elevers uppvisade kunskaper tänker jag att yrkeslegitimerade självklart utgår från de styrdokument som faktiskt finns. Även om man inte sätter betyg så finns det ett och annat att hämta i Skolverkets allmänna råd om "Betyg och betygssättning" (notera också att "Allmänna råd" inte är någon tipskatalog i allmänhet, utan ett styrdokument som ska följas om man inte kan visa att det egna alternativet fungerar minst lika bra). 

    "Utöver att stödja elevernas kunskapsutveckling behöver
     bedömningssituationerna även ge läraren ett brett och varierat underlag för en allsidig utvärdering
    "//Skolverkets Allmäna råd 

    Vi bör också gå till själva läroplanen. Exempelvis i kursplanen för Biologi, kunskapskrav åk 9, är ”skriftliga redogörelser” två ord av 324, där ”samtala”, ”diskutera”, ”resonemang”, ”formulera”, ”beskriva” alla istället förekommer minst en gång var...

    Kursplanen för Historia nämner inte skrivande över huvudtaget, däremot kunskaper, resonemang, förklara, undersöka, hänvisa...

    Svenska, Engelska och Moderna språk nämner förstås skriva - men också många andra förmågor och färdigheter. Här exempel från kursplanen i Moderna språk, kunskapskrav för A i åk 6;

    "I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. Dessutom kan eleven använda sig av några strategier som löser enkla problem i interaktionen."

    För inte kan vi tänka att enbart skriftliga uppgifter räcker som "brett och varierat" underlag, eller? 

    "Inför betygssättningen behöver läraren samla in ett brett och varierat bedömningsunderlag. Det innebär att läraren då och då behöver kontrollera sitt bedömningsunderlag mot kunskapskraven för att säkerställa att det kommer att finnas tillräckligt underlag för en allsidig utvärdering av elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen."/Skolverkets Allmäna råd

    (1)Kommentera
  • Studieteknik & Undervisningen?

    Magnus Blixt2020-03-19

    Skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. När det kommer till studieteknik kommer eleverna väldigt olika rustade hemifrån. Att som lärare göra vad man kan för att utjämna denna skillnad torde vara ett av våra viktigaste uppdrag:

     

    Vill du mätta en annan för en dag, ge hen en fisk. Vill du mätta den andre för hela livet lär hen att fiska! 

    Ett barn som lärt sig att lära går inte längre att stoppa!

    Detta är och har alltid varit ett kärnuppdrag, men kanske än viktigare i tider som dessa när många elever är eller lär kunna komma att bli hemma. Det finns ju inget som är så långsiktigt hälsofrämjande som en god utbildning, och den låter sig inte göras utan egen ansträngning, vilket i sin tur stärks av gynnsamma förhållningssätt och rutiner.

    Här nedan några resurser som kan nyttjas för egen planering eller spridning till elever (och även vårdnadshavare) beroende på kontext samt ålder och mognad på elever – och ja, denna träning till självständighet bör självklart inledas redan på lågstadiet, alltid göras med rätt stöd och scaffolding i minne.

    Vi lärare påverkar evigheten! Mitt främsta uppdrag som lärare är att göra mig obehövd. /ur boken Betydelsefulla lärare

    (0)Kommentera
Visar 1 - 3 av 18 Visa fler