Tillgängligt lärande

En blogg som samlar tankar, idéer, insikter och erfarenheter om hur vi tillsammans på bästa sätt kan utforma ett tillgängligt lärande i skolan - där lärmiljön bildar en HELHET fysiskt, socialt och pedagogiskt!

  • Digital Respons - datadriven grund för mer effektfull undervisning

    Magnus Blixt2020-05-20

    För ett antal år sedan var jag lärare i en skola med högt stresstryck vad gällde betyg och prov. När jag började var man ganska fast i prov med penna och papper, vilket förstås även ledde till stor rättningsbörda för oss lärare. När jag lämnade vågar jag påstå att bedömningen gjordes mer allsidig och multimedial, med möjlighet för fler elever att visa sin kunskap på fler sätt än via handskrift.

    En av eleverna härstammade från Norge och berättade efter en sportlovsresa dit att "de minsann hade fredagsprov varje vecka". Då stressen över prov var stor valde jag då faktiskt att införa detsamma... Initialt under viss protest, men efter en tid kunde alla konstatera att stressen faktiskt hade minskat – proven var mindre omfattande, varje enskilt test vägde inte lika tungt plus att vi tränade på att hantera stressen istället för att bara tro att den skulle försvinna. Dessutom, inte minst viktigt gavs varje elev tydlig återkoppling vad de faktiskt kunde och inte i god tid innan det blev oöverstigligt. Vi använde då Infuselearning, ett system som tyvärr inte längre verkar vara i drift, men som enkelt gav mig en god överblick både över hur min undervisning de facto nått fram hos enskilda elever och över klassen som helhet, utan någon större rättningsbörda. 

    "Att börja undervisa utan att utgå från elevernas förkunskaper är i princip att kasta bort begränsad och viktig undervisningstid". /Per Kornhall 

    En bloggare jag följer från start (ja, jag vågar påstå att jag som dåvarande rektor bidrog till hon började blogga) är kloka Karin Boberg. Hon är en erkänt skicklig och erfaren lärare, men inte den som direkt kastar sig över nya digitala verktyg – men nu har även hon upptäckt vilka enorma fördelar det kan finnas med digitala responsverktyg, för såväl elevernas lärare som lärarens rättningsbörda.

    Här några konkreta tips på olika system - och hur du enkelt kommer igång!

    Det fina med många av dessa är att de är smdiga att komma igång med - för såväl lärare som elev. De går även att använda innan, under och efter undervisning. Jag har exempelvis låtit en Kahoot med många frågor rulla i klassrummet (alla strävar efter 100%, tävlingsmomentet finns där) samtidigt som jag haft betygssamtal. Flera av dem går även att skicka hem antingen som flippfilm innan undervisning, eller som kunskapsrepetititon - även på distans.

    Till sist ett tips: tänk nu inte att du ska ägna sommarens förtroendearbetstid åt att sätta dig in detta, testa och lära dig alla system - välj bara ett och testa redan imorgon! Det kan hända att du lär dig och upptäcker något viktigt som minskar din arbetsbörda och ökar elevernas motivation - och på köpet visar eleverna att du är en lärande individ.

    (1)Kommentera
  • (Spets)utmaning i skolan?

    Magnus Blixt2020-05-15
    • Skola för alla

    eller

    • Skola för var och en

    För mig känns det som en skillnad mellan de två. I den första ska alla in i samma mall och vi ska se till att ingen lämnas utanför - men inte heller självklart får sticka ut. I den senare utgår vi mer från individen och Skollagen och försöker på alla tillgängliga sätt se till att varje elev ges möjligheter att nå sin potential. 

    "I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen." Skollagen §4

    Nota bene att den avslutande strävan inte enbart handlar om de elever som har det svårt eller är i svårigheter!  (Jag aldrig använder "svaga elever" som begrepp, om vi inte talar om armhävningar eller liknande.)  

    Själv kroknade jag på mellanstadiematematiken. Längst ner på mattebokssidan skulle man färglägga en liten figur när man var klar. Sida upp och sida ner med algoritmer skulle göras. Jag hade tidigt förstått hur det funkade, kunde mina tiokamrater och lyckades utifrån upplevd brist på meningsfullhet inte förmå mig att göra så många sidor. Eller snarare - jag la all min tid och kraft på att färglägga figurerna. Detta tolkade min i övrigt inspirerande mellanstadiemagister som att jag nog borde välja "Allmän kurs" till högstadiet (på den tiden fanns det "Allmän" och "Särskild" kurs i Ma och Eng.) Mina föräldrar vägrade dock och väl på högstadiet fick jag nästa inspirerande lärare - som f ö inledde hela högstadieperioden med att lära oss spela kort...

    Jag fick "en stark femma" redan i åttan och hade det även på tekniskt gymnasium, vilket jag knappast klarat med allmän kurs i bagaget. Så kan det gå - som tur är fick jag mina utmaningar. Jag har även en dotter som gått mattespets med riksintag, vilket uppmuntrades av hennes mellanstadielärare - vi som föräldrar hade inte riktigt förstått vilken begåvning hon hade. Vilket är lätt att missa, även för yrkeslegitimerade lärare och specialpedagoger. Vilket för övrigt preliminära resultat i pågående pilotprojekt Lässcreening med Lexplore visar att AI kan bidra till när det kommer till grundläggande läsförmåga, genom att även lyckats identifiera tidigare missade elever i behov av mer utmaningar.  

    Uppsala utbildningsförvaltning arbetar sedan en tid tillsammans med Uppsala universitet med att utveckla undervisning utifrån elever med särskild begåvning (läs mer via länken).

    Har eller känner du elever i årskurs 8  som visar särskild begåvning i matematik och behöver djupare utmaningar för att nå sin potential? Tipsa dem NU om Mattespets som en möjlighet:

    Inbjudan Spetsmatematik

     

    (0)Kommentera
  • Fysisk lärmiljö i en HELHET

    Magnus Blixt2020-05-12

    Saxat från Twitter om vikten av att titta nyktert på skolforskning - saker fungerar i sitt sammanhang

    Det kan inte nog sägas, så därför gör jag det igen: Tillgänglig lärmiljö handlar alltid om en HELHET. En helhet där samtliga bitar utgår från de förutsättningar som de facto råder, hänger ihop och hakar i varandra – förändrar man en behöver man förändra de andra med:

    • fysisk
    • psykosocial/kultur
    • organisatorisk/pedagogisk/didaktisk

    På gott och ont finns här oändliga möjligheter för lärare och skolledare att förvalta, utveckla, undersöka sin lärmiljö – utifrån vad som händer när vi vågar utmana en stark tradition bära med oss det som fungerar och testa annat som kan tänkas fungera bättre framåt och med ett mer vetenskapligt och datadrivet förhållningssätt faktiskt undersöka den konkreta tillvaron.

    Både jag och professor Frelin har letat och letat, men ännu inte hittat någon forskning som stödjer att öron och uppmärksamhet skulle fungera bättre för att man sitter på en hård stol...

    Däremot vet vi, med stöd i evidens, både att distraktioner stör inlärning samt att medveten variation har många positiva fördelar. Variation utifrån att individer är olika med olika behov, men också variation över tid. Rörelse och lek har sin tid, fokus och koncentration sin. Vi kan förstås önska att klassrummen vore större, med fler grupprum tillgängliga – men i första taget lär det inte hända – och mycket går att göra även i ett högst traditionellt 60-kvadrats klassrum! Att de flesta i norden är just 60 kvadrat sägs ha sin förklaring i att en byråkrat på 1800-talet tyckte det var lagom och sedan har det fortsatt – inte heller här har jag hittat någon direkt forskning som stöd. Precis som när det kommer till gruppstorlek – 25 personer i grupp är perfekt för att spela fotboll (två elvamannalag, avbytare, domare, coach) eller sjunga i kör, men i övrigt? Även här kan det finnas stora vinster med variation. Vilket kräver sin organisation, men går att göra, om man vill.

    Ett exempel på vad som kan göras om man ändrar sammanhang i ett vanligt klassrum i en vanlig skola hittar vi i Småland:

    "Genomgångarna om vad som skall göras på lektionen sker i en soffa och saccosäckar, bara någon meter framför tavlan och läraren. När eleverna sedan i sin egen takt har förstått uppgiften så får de gå till sina kontor och börja arbeta.
    De elever som inte riktigt förstått uppgiften får sitta kvar framför tavlan och läraren för att få mer vägledning."

    För hur fungerar egentligen ett rum fyllt med bänkar i kombination med rörliga barn med särskilda behov? Ofta lite sisådär. Kan man tänka och göra annorlunda? Ja, uppenbarligen så:

    En skola i Uppsala som arbetat medvetet och gjort en del intressanta upptäckter kring den fysiska lärmiljön på vägen är Bälinge skola. Det har även handlat om hur man kan organisera på andra sätt än man gjort tidigare - med andra, goda resultat. En annan är Knutby skola - och det finns säkert många fler som jag tyvärr bara inte hunnit besöka än (tips tack!)

    Elev på pilatesboll finner ro

    Att göra som man alltid gjort och förvänta sig ett nytt resultat, är höjden av dårskap.

    Ett klassrum - fyra olika lärmiljöer

    Ett av höstens lärarnätverk hade tillgänglig lärmiljö som tema - kollegialt kan vi absolut komma längre än var för sig. För den som vill grunda sitt kollegiala arbete mer i forskning kring inkluderande lärmiljöer släppte Ifous precis sin sammanfattning utifrån det projektet, förra året kom deras rapport som fokuserar på skolmiljön.

    För några veckor sedan sändes ett webbseminarium på temat hur digitala verktyg kan tänkas förändra skolans lokaler, med konkreta exempel från skola, forskning, fastighetsförvaltning, vi kan alla se det nu i efterhand.

    Till syvende och sist: det mesta handlar om HELHET och om ledarskap, ledarskap, ledarskap.

    Varmt lycka till på färden! Här finns att göra.

    (0)Kommentera
Visar 1 - 3 av 24 Visa fler