Strategier för sakprosaläsning – rätt väg att gå?

Sofia Berg, Isabelle Mattlar och Johannes Lundström, Celsiusskolan

Att kunna läsa och förstå det lästa är en grundläggande förutsättning i all utbildning. Som svensklärare har vi lång erfarenhet av att undervisa elever på gymnasiet, men undervisningen i läsning är utmanade eftersom många elever har svårt att förstå det de läser. Vi ville undersöka om metoden RT (reciprocal teaching) hade en gynnsam effekt på våra elevers läsförståelse. Genom en interventionsstudie med förtester, undervisning och eftertester prövade vi metoden under en period av fyra veckor i två klasser som går i årskurs 1. Eleverna läste och bearbetade tolv sakprosatexter utifrån modellen, RT, som innebär en genomgång av fyra utvalda lässtrategier med gradvis överlämnande av ansvar till eleverna. Parallellt med interventionen undervisades en kontrollgrupp som läste samma texter, men arbetade med exempelvis textproduktion, diskussioner och kamratrespons. Lässtrategier nämndes inte för dessa elever. Studien kompletterades med enkäter.
Resultatet visar att de elever som inledningsvis uppvisat svaga resultat har förbättrat dessa markant. En övervägande majoritet av dessa elever svarar i enkäten att de själva upplever en förbättrad läsförståelse efter interventionen. Eleverna uppger också att de tycker att momentet varit lärorikt. Ett intressant resultat är att båda interventionsgrupperna och kontrollgruppen har liknande progression. Det mönster vi kan se är att resultaten har ökat för samtliga elever med låga ingångsvärden. En slutsats är att elevernas läsförståelse har gynnats av RT, men också av annan typ av undervisning. Alla elever har under en kort tidsperiod läst många texter och motivationen har varit hög, vilket är en viktig faktor enligt tidigare forskning.

Uppdaterad: