Tillgängligt lärande

En blogg som samlar tankar, idéer, insikter och erfarenheter om hur vi tillsammans på bästa sätt kan utforma ett tillgängligt lärande i skolan - där lärmiljön bildar en HELHET fysiskt, psykosocialt, organisatoriskt, kulturellt och digitalt.

  • FoU i praktik?

    Magnus Blixt2020-05-07

    ”Försöksverksamheten visar att när lärare deltar i forskning utvecklas en förståelse för forskningsprocessen och för hur tidigare forskning kan omsättas i praktiken, likväl som att forskare får en större förståelse för skolverksamheten.”/rektor Hans Adolfsson, Umeå universitet, inledningstal vid ULF-bazar 7 maj 2020 (på distans)

    Uppsala kommun har sedan 2018 ett ULF-avtal med Uppsala universitet. Det bygger på en statlig försöksverksamhet under fyra år, tänkt att på allvar få till det så länge omtalade närmandet mellan skolans profession och forskningssamhället - då vi går från att vara ett objekt som "det forskas på" till att bli mer av subjekt i svensk skolforskning. Inte minst viktigt i frågefångsten - så forskningen mer svarar på de frågor som praktiken de facto ställer. Och detta utifrån ett övergripande syfte att därigen skapa en mer tillgänglig undervisning och skola, för varje elev, med ökad måluppfyllelse.

    För att få till detta krävs (saxat utifrån gruppdiskussion på distans, ULF-bazar = möte mellan lärosäten och huvudmän på alla nivåer, 7/5-20) att vi får till:

    • Forskningslitteracitet
    • Praktiklitteracitet
    • Samverkanslitteracitet

     Det vill säga förståelse för varandra och varandras verklighet och vardag - med ett ömsesidigt fruktbart utbyte, eller med inledningstalarens slutord:

    "Ett signum för mig är att forskning och utbildning ska gå hand i hand – en lärare bedriver forskning och en forskare undervisar. Det här är ofta en svår ekvation att få ihop i praktiken, men kvalitet på såväl utbildning som forskning stärks avsevärt om vi inte separerar dessa två verksamheter från varandra – utbildning stärker forskning och forskningen stärker och möjliggör utbildning. Utbildningsvetenskaplig forskning som förutsätter huvudmannens strukturer och resurser, och har som mål att lösa problem och utnyttja potentialer, inom undervisning/utbildning eller att identifiera faktorer som leder till förbättrade elevresultat inom läroplanernas samtliga områden”

    För Uppsala har ULF såhär långt bl a inneburit att tre forskningsmiljöer är under tillskapande:

    • Ämnesdidaktik
    • Ledarskap
    • Likvärdig skola

    Dessa ska:

    1. Arrangera fågefångst, dvs finna och för forskning definiera det behov som finns inom olika professioner, på individ, grupp eller organisationsnivå.
    2. Genomföra och skapa finansiering för utvecklingsprojekt, forskningscirklar, seminarier och forskningsprojekt.
    3. Realisera spridning av lärande i vår organisation. Genom reportage och rapporter här på PU, publika seminarier, utvecklingskonferenser, övergripande nätverk mm. 

     Några favoritavhandlingar på senare tidFyra färska favoritavhandlingar

    Nu lämnar jag ULF för stunden och lyfter blicken mer generellt:

    "Är forskning viktigt, eller klarar man sig utan den? Går det att utvecklas utifrån bara sunt förnuft, eller behövs olika utmanande infallsvinklar och ny kunskap? Gör forskning nytta för undervisningen i skolan, går det ens att bevisa teser med evidens?" I podden ”Jag är en lärare som…” resonerar två lärare kring bland annat detta – med flera olika diken vi alla kan förhålla oss till som ett sätt att inte i onödan hamna i något dem (exempelvis det som en del högljudda debattörer ägnar sig åt i ensidig "cherry picking", andra agerar vindflöjlar och hoppar på än det ena, än det andra som är inne för dagen).

    En annan och kanske på sikt ännu viktigare podd torde skolforskningspodden kunna bli, som bland annat har avsnitt om digitala lärresurser i matematik samt läsförståelse och undervisning av lässtrategier.

     För dig som vill hitta mer tillgänglig skolforskning:

     

    Till sist ett gammalt tips från Skolportens lärarpanel (där jag råkar vara ålderman): Såhär kan du läsa en avhandling - inte minst tipset längst ner till höger är ännu högst giltigt!

     

    (0)Kommentera
  • Elevhälsa & Skolutveckling som Ligusterhäck och med termobyxor?

    Magnus Blixt2020-04-28

    Johanna Wallin "är en rektor i ständig rörelse, både bokstavligt och med målet inställt på att hela tiden förbättra och utveckla Sverkerskolan inom alla områden – lärmiljöer, elevers måluppfyllelse och stärkta pedagoger.” (citat från nomineringstext Skolledarpriset 2018). Hon intervjuades häromsistens av psykolog Stefan Boström i Elevhälsopodden. Hon sa så mycket klokt att jag var tvungen att lyssna flera gånger och till sist även skriva ner ett mindre urval, vilket jag här tänker resonera kring. Citaten (kursiva) är alltså Johannas men övrigt som står är mina tankar kring det som sägs, i syfte att kanske väcka ett och annat #tankespjärn hos dig. Håll till godo - tillsammans kommer vi längre!

    ”Skolutveckling är lite som en ligusterhäck. Det blir väldigt fint, men man måste ha väldigt mycket tålamod … Det går inte att vara ryckig i vilka processer man håller på med, utan man måste våga hålla i det som man bestämt sig i att fokusera på.”

    Så är det verkligen - i en verksamhet stadd i ständig förändring behöver man också våga och orka vara uthållig, hålla i, hålla ut, hålla om och hålla bort. Och då måste det finnas en stödjande kultur i just det:

    ”Den viktigaste 'stödapparaten' är en kultur där man vågar prata om det som man tycker är svårt. En kultur där man kan ta stöd av kollegor i det man behöver utveckla. Där måste man ha ett uttalat uppdrag om att man ska ha ett undersökande förhållningssätt.” 

    Det är inte lätt att prata om det som är svårt - men väldigt, väldigt viktigt! Och dessutom väldigt gott när det är så, att man tillåts vara mänsklig och därmed i lärande och utveckling. Det undersökande förhållningssättet var något vi även lyfte på lärarnätverket tema elevhälsa, Johanna är tydlig med samma utgångspunkt:

    ”Alla saker vi gör måste ha en grund i att vi först samlat kunskap. Den viktigaste delen vi har för att utveckla lärandet i organisationen är att man vågar betrakta sig själv som lärare och ledare i klassrummet. Det är ett förhållningssätt man måste ha som lärare – att man vågar ställa de kritiska frågorna till sig själv och sin egen undervisning, ta hjälp av kollegor och andra professioner för att göra det. Och sen, när man ställer rätt frågor och hittar förmågan att betrakta sig själv i situationen. Sen kan man utveckla de metoder man behöver för att få det att funka i klassrummet. Det gäller både på grupp- och individnivå. Du kan inte jobba med någon del av lärandet om du inte vågar titta på dig själv i din profession”

    Johanna verkar också vara tämligen tydlig i sin onboardingprocess, något jag också har erfarenhet av och tänker är mycket viktigt, så vi kan skapa förutsättningar för tillgängligt lärande även för lärare:

    "Vi är extremt tydliga när vi anställer nya vilka våra kärnvärden är ... Lärare ska välja vilken verksamhet man jobbar i utifrån kunskap om vad som är kärnvärden i den verksamheten. Man kan tycka och trivas med väldigt olika skolorganisation" - i Uppsala kommun finns det ett helt smörgåsbord av skolkulturer att välja bland, och det ska man göra! Johanna ställer även frågan på intervju om man har koll på sina täckbyxor, vilket jag tänker visar hur hon tänker att man även behöver skapa undervisning och undervisningsrelation ute även när det blåser kallt. 

    Intressant #tankespjärn också hur man kan se på personliga mål: ”Vi har liksom inga andra personliga mål för personalen än att bidra till det som är prioriterade områden. Det är en utmaning i skolutveckling generellt, att kunna fokusera på vissa processer och låta de processerna vara i fokus, så man inte lägger på nytt för att man upptäcker saker.”

     Kärnan är uppenbarligen undervisningen, där elevhälsoarbetet är självklart sammanflätat i samma process:

    ”Kvalitetsarbete och Elevhälsoarbete går inte att skilja på. Det är samma sak… Målen i vår verksamhetsplan har en grund i en analys där vi inte gör skillnad i vad som är elevhälsoarbete och vad som är lärandeprocessen.”

    Utifrån att man behöver fortsätta slipa på arbete med problematisk skolfrånvaro handlar det om att arbeta med ”Bra klassrumsintegrerade processer som håller för att bygga upp bättre grundmotivation för elever att komma till skolan och vara i skolan och delta. Om lärande är helt avgörande för livslång hälsa så  ju att komma till skolan och få delta i det helt avgörande”.

    Utifrån rådande Coronaläge konstateras  ”Att det blir annorlunda väcker också en känsla av gemensamt ansvarstagande och plikt, vilket också är del i fostran … en hel del elever växer i det”. Och - tänker jag - även lärare, skolledare och elevhälsopersonal. I stunder av kris prövas helt enkelt den praktiska kompetensen i nya terränger. Den lärare som förstått vikten av god undervisningsrelation kan även skapa den på distans via digitala verktyg. 

    ”Vad av det man brukar göra ska man fortsätta med, och vad av det man inte brukar göra ska man börja göra?”

    - om vi nu tänker skapa bästa möjliga förutsättningar för tillgängligt lärande? För det är faktiskt det vi som arbetar i skolan är satta att göra och här finns onekligen även möjligheter! 

    (1)Kommentera
  • Övergångar - "Vad händer med våra elever?" vs "Varför har de inte med sig det de behöver?"

    Magnus Blixt2020-04-17

    Kerstin Göras, förstelärare Valsätraskolan och Teresa Miranda Maureira, lektor Lundellska skolan är nu i slutfasen pågående projekt som handlar om övergången mellan grundskola och gymnasiet. Fyra olika delar ingår:

    • Lärarträffar
    • Föreläsning/kompetensutveckling
    • Elevundersökning
    • Tolkning av betygsunderlag, sista året på grundskolan jämfört med första året på gymnasiet.

    Upprinnelsen var att Teresa och Kerstin tyckte sig märka att det fanns ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Gymnasielärarna ansåg att eleverna ibland hade med sig undermåliga kunskaper när de kom till gymnasiet och grundskolelärarna kände sig stressade över att eleverna inte var väl förberedda inför gymnasiet. En annan anledning till att de ville starta projektet var för att de såg att den röda tråden ofta fattades mellan övergången grundskolan och gymnasiet.

    De skolor som ingår i projektet är Valsätraskolan, Gottsundaskolan och Lundellska skolan. I det praktiska med att arrangera mötesplatser har även Emma Bastin från Gottsundaskolan engagerat sig.
    Skolledningarna är stöttande i detta viktiga projekt, liksom även utbildningsstaben i kommunen som välkomnar denna typ av projekt då det bidrar till en större förståelse om hur 0-19 perpektivet kan utvecklas vidare genom tillsammansarbete och fördjupad gemensam förståelse. Skolverket hävdar att "övergången till gymnasieskolan är den mest komplexa av alla skolövergångar". Styrdokumenten för såväl grundskolan som gymnasiet tar upp vikten av att lärare samarbetar mellan båda skolformerna:

    Läraren ska

    • i samverkan med ... lärare i övriga berörda skolformer ... utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande,
    • i samverkan med arbetslaget ... förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar,
    • vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och
    • medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor ... /Lgr 11, kap 2

     

    Alla som arbetar i skolan ska

    • ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,
    • uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och
    • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. /Lgy 11, kap 2

    En första träff genomfördes på den gemensamma studiedagen i september 2019. 87 lärare möttes i skolformsövergripande ämnesgrupper i syfte att diskutera centralt innehåll utifrån olika ämnen Det som det samtalades om var:

    • Vilka ämnesområden inom ämnet är viktigast inför övergången till gymnasiet?
    • Vilka ämnesområden inom ämnet är mindre viktiga inför övergången till gymnasiet?
    • Vilket centralt innehåll bör prioriteras?
    • Hur få till en röd tråd?

    Vid andra träffen bjöds de då drygt 100 lärarna från gymnasiet och grundskolan plus en handfull vfu-studenter på en föreläsning med Per Kornhall, stridbar och påläst skoldebattör med många relevanta erfarenheter i bagaget.

    "Att börja undervisa utan att utgå från elevernas förkunskaper är i princip att kasta bort begränsad och viktig undervisningstid".

    Per Kornhall föreläser för lärare i Uppsala

    Kornhall tryckte även på vikten av att professionen tydligare är med och definierar vad och hur saker ska göras och mer utifrån det som aktuella styrdokument faktiskt stadgar än utifrån hörsägen, tradition och utomstående tyckande. När det gäller övergångar så är det märkligt nog så att det trycks hårt på att de görs bra i våra styrdokument, samtidigt som det saknas forskning och principer att utgå ifrån – men det ger oss också en möjlighet att utifrån vår professionella bedömning vara med och utforma system och strukturer utifrån våra och våra elevers faktiska behov – om vi tar bollen!

    En tredje träff mellan lärare genomfördes eftermiddagen 10 mars, Gottsundaskolan. Den inleddes med en dragning av de teoretiska utgångspunkter Kerstin och Teresa funnit såhär långt:

    • Övergångar är en kritisk händelse i ungdomars liv – men också möjlighet
    • Social påverkan är stor
    • Familjesituationen påverkar mycket
    • Det saknas forskning kring övergångar – framförallt i svensk kontext
    • Det är idag stora skillnader mellan skolors sätt att bedöma elevers kunskaper

    "Lärare på grundskola och gymnasiet tycks INTE känns till vad som står i central innehållet för den skolform man inte undervisar i – men har en mängd tankar om det"

    När det gäller muntlig framställning, bråkräkning, enhetsomvandling, algebra, källkritik, begreppsförståelse i NO finns det korrelation mellan vad lärarna som träffats sagt och elever svarat på i enkät som sådant som man hade önskat bättre grund i övergången.

    "Vi behöver lyssna mer till vad både vi och eleverna uppger att vi faktiskt behöver göra"

    Man har även gjort en jämförelse mellan niornas betyg (som också jämförts med nationella prov för att i möjligaste mån undanröja risk för betygsinflation) och första betyg i samma ämne efter första kursen på gymnasiet. I korthet så sjunker det kraftigt vilket diskuterades. Förvaltningen – gymnasiet och grundskolan gemensamt – har även påbörjat en djupdykning i liknande dataanalys och proaktivt systemarbete. Skolverket bjuder också på en del inspiration och stödmaterial.

    Pilotprojektet ska nu slutföras och utvärderas för att se om och i så fall hur det kan implementeras i vidare cirklar – för övergångar har vi mycket att tjäna på att de blir bra, åt alla håll. Det finns även fler andra initiativ, även mellan förskola-grundskola och inom grundskolan! Det är ett ansvar från enskild lärare och rektor på skolenhet till huvudmannanivå - om fler elever ska nå studentmössan!

    Tillsammans kommer vi längre.

    (2)Kommentera
Visa färre Visar 4 - 6 av 24 Visa fler