Vad är särskild begåvning?

Vad är särskild begåvning?

I Skolverkets stödmaterial ”Särskilt begåvade elever i skolan” skriver författaren Johanna Stålnacke: ”Det finns ingen allmänt accepterad definition på vad särskild begåvning är eller vilka barn och vuxna som ska betecknas som särskilt begåvade. Såväl vad som ryms i begreppet som var gränsen för att kallas särskilt begåvad ska gå varierar efter sammanhang och syfte”. 

En definition som kan vara till hjälp för att förstå vilka individer det handlar om är formulerad av Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi: ”Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”. Denna definition stämmer väl när särskilt begåvade elever kommer till sin rätt. Men elever som länge mött en oförstående omgivning kan ge upp sina försök att bli sedda utifrån sin särskilda begåvning. 

Mona Liljedahl, specialpedagog och författare till boken ”Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet” (2017) skriver att ”särskilt begåvad är en elev som har en hög begåvning, vilket innebär att eleven lär sig snabbare och mer på djupet”. Vidare beskrivs att elevens kognition är mer abstrakt och komplex varför eleven behöver anpassad undervisning. Vanligt är att särskilt begåvade elever har spetstalanger och begåvningsområden som är utmärkande men som kanske inte alltid syns i klassrummet.

I Skolverkets stödmaterial gällande särskilt begåvade elever sammanfattas forskning avseende risker med att inte uppmärksamma elever med särskild begåvning. Sammanfattningsvis visar forskning att särskilt begåvade elever som inte får lämplig undervisning och stöd riskerar att bli understimulerade och/eller hamna i utanförskap. Understimulans och negativt bemötande kan leda till elever som ”stökar”, inte finner mening med att gå till skolan etc. För att särskilt begåvade elever ska kunna visa och utveckla sina förmågor krävs att de uppmärksammas och ges utmaningar på rätt nivå. 

Mycket av det ovanstående som gäller skolelever är också giltigt för barn i förskolan.

Hur vet vi?

Hur vet vi om vi har en elev som är särskilt begåvad? Ju mer erfarenhet och kunskap omgivningen har om vad som kan känneteckna särskilt begåvade elever, desto mindre är risken att dessa inte uppmärksammas. En kartläggning av elevens styrkor och svagheter, kunskaper, färdigheter och lärande samt drivkrafter och önskemål kan ge en större förståelse för hur eleven fungerar och vilket stöd barnet är i behov av. En kartläggning bör belysa både förhållanden på individnivå samt vilka pedagogiska metoder som används. I vissa fall kan kartläggningen behöva kompletteras med en psykologisk utredning inom elevhälsan.

Källa: Stålnacke Johanna, 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan, https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d51/1516017579573/Sarskilt-begavade-elever-skolan.pdf

Läs mer om att känna igen särskilt begåvade barn och elever

Skolverkets stödmaterial

Nyckeln är att identifiera de särskilt begåvade eleverna - artikel från Pedagog Stockholm

12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev - artikel från Pedagog Värmland

Uppdaterad: