Matkulturer – likt och unikt
I de flesta HKK-salar står matkulturer ibland eller återkommande på menyn. Med vilken utgångspunkt bedrivs sådan undervisning? Hamnar det som förenar, det särskiljande eller både och i fokus?
I kursplanens syftesskrivningar står det bland annat att undervisningen i HKK ska ”ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll”. Det centrala innehållet för åk 1-6 och åk 7-9 lyfter båda fram ”olika mattraditioner”. Med sådana skrivningar i styrdokumenten är det inte konstigt att undervisningen om matkulturer gärna betonar olikheter. Att det som åtskiljer lyfts fram. Det är också min erfarenhet i kontakten med andra skolor och lärare. Det unika får ofta företräde framför det som är lika.
Vid jämförelser mellan olika kulturer kan dock lika gärna det gemensamma ställas i centrum. Visst, kontrastverkan ska inte underskattas, men upptäckter av det som förenar och knyter samman är minst lika spännande. Tänk att människor utvecklat likartade praktiker på olika platser under solen. Eller varför inte undersöka små och stora variationer på ett närbesläktat tema i skilda sammanhang!?
När jag får bestämma hamnar betoningen gärna på det som är likt eller snarlikt i olika matkulturer, med öppning för hur det också kommer till uttryck genom det unika. Att det har blivit en viktig infallsvinkel för mig hänger nog till viss del samman med hur jag under min kostvetenskaliga utbildning bland annat fascinerades av gemensamma drag hos framgångsrik snabbmat. Och att jag under en av mina VFU-perioder uppskattade mina handledares grepp kring bröd i och till mat i olika kulturer.
En typisk Svennebanan-pannkaka.
Så precis som i många andra HKK-salar står matkulturer ibland på menyn hos mig och mina elever. Ibland sker det genom att vi undersöker det faktum att pannkakor tillagas i jordens flesta hörn. Med vissa variationer vad gäller ingredienser, metoder, redskap och utrustning. Och så klart även konsistens, textur och smak. Den skånska äggakakan är något annat än venezuelanska cachapas, men båda är en form av pannkaka. Köttbullar är en annan tacksam rätt, som passar utmärkt för att få syn på både likt och unikt. För att inte tala om fasta och tillhörande fester som mänskligt kulturellt och religiöst fenomen.