Ett växande klassrum
Jag är förstelärare på Knutby skola och jobbar på mellanstadiet. I min undervisning lägger jag stort fokus på elevens roll i sin egen utveckling och självledarskap. Självkännedom, eget ansvar och delaktighet är framgångsfaktorer enligt mig. För att lyckas med detta krävs såklart goda relationer. I min blogg kommer jag att berätta om de framgångsfaktorer som fungerar för mig.
-
Ny klass – ny grund
Annika Andersson2023-08-29Dags för mig att ta emot en ny fyra. Ett gäng med mycket pirr i kroppen och stora förväntningar om vad mellanstadiet och den nya läraren ska innebära. 25 elever som gått tillsammans sedan förskoleklass och känner varandra utan och innan, men jag känner dem inte alls. För mig är det 25 nästan oskrivna blad. Så klart har det skett en överlämning, och med denna som en av byggstenarna, ska vi nu lägga grunden till en ny gemenskap. Innan arbetet med relationer, samarbete och ansvar kan fortsätta måste vi sätta spelregler för vår blivande gemenskap.
Vi inleder mellanstadiets första samling med att informera om schemat, därefter får eleverna veta vilka förväntningar jag och klassens resurs har på dem. Vi tar upp saker som vänlighet, komma i tid, vara rädd om saker, göra sitt bästa. Därefter frågar vi eleverna vad de har för förväntningar på oss. Det är spänt och tyst först, men när vi delar in klassen i 6 smågrupper och ger dem post-it-lappar att skriva förslag på, och de får dra sig undan i sina grupper, då lossnar det. Eleverna har fått instruktionen att skriva ner sådant som de tycker är viktigt, för att man ska få studiero, och för att man ska trivas på skolan tillsammans.
Efter 15 minuters ivrigt pratande om uppgiften, men även om annat så klart, det är ju första gången alla träffar varandra efter sommarlovet, samlas vi i klassrummet och grupperna sätter upp sina post-it-lappar på klassrummets white board.
Vi läser dem en och en och upptäcker att många påminner om varandra. Vi kan gruppera dem i tre kategorier. Vi kan också sätta ”dubbletter” över varandra. Kategorierna blir rast/vänskap, Klassrum/arbetsro och Sofia och Annika.
När vi kommit så långt, öppnar jag datorn och speglar den på white boarden. Nu formulerar vi regler efter punkterna på lapparna som eleverna själva skrivit, och så är klassens egna regler uppunktade på ett dokument. Nu är det bara att göra en stilig ram och hänga upp den på väggen, sen kan vi bygga vidare på vår stabila grund.
PS. Lapparna under rubriken Annika och Sofia satte vi upp längst bak i klassrummet, så att vi kommer håg att: plocka undan kaffe koppar, och att tugga tuggummi efter kaffet.DS
(2)Kommentera -
Bedömning - även av dig
Annika Andersson2023-06-07Nu är det i stort sett slut på terminen både för elever och lärare. Vi lärare har jobbat med bedömningar hela terminen och säkert har det även för dig eskalerat inför terminsavslutningen. Det handlar mycket om formativ bedömning, att avgöra hur förmågor förbättrats och om att bedöma för fortsatt utveckling. Och visst vill väl du som lärare också fortsätta att utvecklas? Så varför inte göra som jag, låta eleverna bedöma ditt eget arbete.
För andra året i rad har jag tagit mod till mig och bett eleverna göra en bedömning av mig. Det har jag gjort med hjälp av en Formsenkät. Där kan jag ställa frågor och till viss del styra svaren, så att det blir rimligt för mig att sammanställa resultaten och skapa en bild av hur jag ska jobba vidare.
Jag ställer delvis frågor om vilken av mina olika instruktionsformer och lektionsupplägg som passar dem bäst, och där använder jag alternativa svar, så att det blir tydligt att läsa av dem, men jag ställer också frågor som besvaras i fri text. Det gäller tex frågor om mina styrkor och förbättrningsområden som lärare.
Det är bra att du som lärare innan du delar enkäten med eleverna förklarar avsikten med den och att svaren är viktiga för dig. Hittills har eleverna i mina klasser tagit uppgiften på allvar, men jag kan tänka mig klasser som jag haft längre tillbaka, där man hade kunnat få lite alternativa svar…
Om du vill prova på detta, (börjar bli försent för denna termin kanske men…) ta en riktig funderare över vad du vill ta reda på, så att frågorna blir de rätta. Om du väl har hittat frågor som ger god information, kan det vara roligt att göra om den här ”utvärderingen” från år till år, och se om något ändras, och om du utvecklats helt enkelt. Jag kan till exempel dra slutsatsen att något fler förstår mina instruktioner i år (ofta eller alltid), och att mitt bästa sätt för genomgångar är med stöd av projektorn, vilket resultatet pekar på två år i rad. Sen måste man ju också ta hänsyn till om man som i det här fallet är olika klasser som har besvarat enkäten. Alla grupper ser ju lite olika ut.
Lycka till!
-
Film
Annika Andersson2023-05-31Post-it-lappar för medveten inlärning
Hur många gånger har man inte som lärare startat en film eller ett avsnitt för klassen och hoppats på att åtminstone hälften av eleverna tillägnar sig något och inte tar de 15-30 minuterna som en chans till vila. Detta har i alla fall jag gjort. Ibland har aktiviteten varit planerad och ibland till följd av att man märker att eleverna behöver omväxling i lektionsarbetet.
För ett par dagar sedan när vi skulle jobba med 1700-tal, och det dessutom fattades ett flertal elever i klassen, växlade jag vår vanliga arbetsmetod till ett lektionspass med ett avsnitt från UR om Frihetstiden. För att aktivera, motivera och få i gång eleverna repeterade vi först, så att de alla kom in rätt. Därefter presenterade jag nio frågor som jag tagit ur den medföljande handledningen. Genom att läsa dem före avsnittet fick jag eleverna att vara mer uppmärksamma.
Eleverna fick veta att de inte behövde svara på frågorna skriftligt, men innan jag klickade i gång filmen hade eleverna gjort mig påmind om de post-it-lappar som de gärna har under liknande tillfällen, så att de kan anteckna under filmen.
När avsnittet om Frihetstiden var slut och vi tillsammans gick igenom de nio frågorna, hade många elever uttömmande svar. Jag försöker alltid ge samtliga elever frågan så att de får visa vad de kan, även om jag anpassar frågorna efter elevens förmåga. När den nionde frågan var läst och vi hade vänt och vridit på innehållet i avsnittet, med stöd av elevernas anteckningar på post-it-lapparna, återkopplade jag till eleverna i helklass. Jag insåg hur mycket de hade fått med sig från den här korta stunden film och menade att det är något mycket tänkvärt inför sjuan, som väntar dem efter sommarlovet. Jag påpekade också att jag vet att många av dem lär bäst när de ser film, och att den här metoden går att använda också i framtiden när möjlighet till kunskapsinhämtande med film erbjuds. Även om de i framtiden inte får uppföljande frågor till, så kan de själva anteckna viktiga fakta och summera innehållet efteråt.
Innan jag släppte i väg klassen på idrottslektionen, uppmanade jag dem att fortsätta att be om post-it-lappar!
