Ett växande klassrum

Här fortsätter mitt återgivande av hur det gick med elevernas olika projekt, då de fick delta i planeringen av några olika områden som vi skulle jobba med under terminen. 

Det var fyra elever i klassen som nappade på att göra något av området argumentation i svenskan, då jag erbjöd dem att hjälpa mig att ansvara för terminens planering.  
Gruppen kom genast på att de skulle ha ett debattprogram i form av en där deltagarna skulle utmana någon annan, i en debatt och allt skulle avslutas med en final, där vinnaren skulle utses. De hann rita ett fint slutspelsträd och lagt in namn, när jag kände att vi behövde diskutera hur det hela skulle fortlöpa. Jag förklarade hur svårt det skulle bli för dem att avgöra vem som vann varje match och att man kan tycka olika som ”domare”. Kanske skulle det bli konflikter kring dessa beslut. Eleverna var inte sena att hålla med mig och vi gjorde några ändringar i planeringen.  

Gruppen fördelade roller. Det behövdes programledare, filmare och redigerare. Dessutom ville de även vara med själva och argumentera. Gruppen satte tillsammans med mig ihop tydliga instruktioner till de ”tävlande”, sen var arbetet för alla deltagande i gång. På svensklektionerna, där vi tidigare på terminen hade jobbat med argumenterande texter, började argumentationerna ta form. Det fanns många olika områden och alla var mycket relevanta och förankrade i verkligheten. Den här gången behövde inte eleverna lägga någon vikt vid själva dokumentet, utan bara skriva stödord för sitt framförande. Däremot gick vi igenom hur en god talare agerar. De skulle försöka att, inte titta ner i pappret, tala fritt och verka engagerade i sina argument. Vikten av att koppla till känslor hade vi också pratat om.  

Instruktioner för argumenterande

Efter ett antal lektioners träning, startade programinspelningarna. Vi hade möjlighet att vara i ett intilliggande rum, och eleverna kunde gå i väg två och två och genomföra sina debatter medan den ansvariga gruppen, som hade delat sig i två grupper, för att inte förlora så mycket övrig lektionstid, tog emot och genomförde inspelningen.  

Två av eleverna i gruppen åtog sig redigeringsjobbet och i förra veckan var det dags. Filmen var klar och vi skulle titta. Jag hade nu fått uppdraget att avgöra vem som var vinnaren. Detta blev ett alldeles för stort och svårt uppdrag och vi fick ta ett möte igen. Vi bestämde att en lämplig väg skulle vara  att först utse de nominerade deltagare och därefter rösta på de med flest nomineringar . Filmen blev 30 minuter lång och gruppen hade lagt in roliga giffar mellan argumentationerna, vilket gjorde att man kunde ladda om mellan argumentationerna. Ämnen som eleverna argumenterad om var exempelvis: ”Hundgård i Knutby”, ”Bodyshaming”, ”Mer idrott på schemat”, ”Prata mer om psykisk ohälsa”, ”Basketträning i Knutby”.  

Den stora dagen då filmen skulle presenteras fick klassen instruktionen att direkt efter ”programmet” göra en nominering. Den gjorde de i en Formsenkät som två av eleverna i gruppen gjort. I sin nominering skulle de ta hänsyn till innehåll, argumenterande frågor och svar samt framförande. Dessa nomineringar kollade undertecknad och presenterade dem sedan dagen därpå, då eleverna fick rösta på de fyra med flest nomineringar. Nomineringarna var mycket väl skrivna och det märktes att eleverna verkligen hade ansträngt sig för att ta rätt beslut. Det fanns inga tendenser till ”kompisröstning”. Jag lät eleverna rösta på menti och presenterade därefter resultatet. Segraren vann med 50 procent av rösterna och förärades med stor ära och stolthet och med en klubba (som alla andra fick också). 

Projektet med argumentation är nu avslutat och jag summerar. Eleven som vann är en elev som inte gärna pratar in för gruppen, men eftersom det bara var ett fåtal i rummet kunde hon släppa loss och vi fick se säker och stark person som stod för sin åsikt. Vid elevernas nomineringar lärde de sig att verkligen granska de egenskaper som krävs för att man ska göra en bra argumentation, och säkert också återkoppla sin egen prestation. Eleverna som planerade, utförde, ansvarade för det här projektet tränade sig bland annat i samarbete, att tänka framåt, tänka om, och att anpassa sig efter deltagarna. De här lektionerna var stunder som skapade motivation och passade jättebra att varva med andra svensklektioner, som var betydligt mer styrda. Eleverna har fått lära sig mer som sig själva som del i något större då de med stöd av mig har lyckats genomföra. Själv lärde jag mig massor, bland annat hur viktigt det är att vara närvarande som lärare och tänka efter före, så att man kan ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i både planering och utförande.  

Elevdelaktighet är att ständigt utvecklas tillsammans i klassrummet, både elever och lärare. 

När det var dags att dra i gång en ny termin med en ny sexa, en klass som jag bara haft i en termin och inte alls hade samma relationer till som jag haft med den tidigare klassen, som jag hade i 7 år(!) var jag inte helt säker på hur det skulle gå när jag erbjöd dem att dela ansvar. Hur långt hade de kommit i sin egen utveckling och sin självmedvetenhet. Var de redo? 
 
Det som jag visste skulle fungera med den tidigare klassen som jag under ett flertal år lärt känna, kunde jag bara spekulera i med dessa elever. Jag slängde mig dock ut och erbjöd dem att delta i planeringen av ett antal olika områden. De olika områdena var stormaktstiden, vädret, rymden, Europa, mat och kemi, argumenterande text och ett föräldramöte. Jag förklarade min tanke med delaktighet från dem, att jag och läroplanerna bestämmer innehållet men att eleverna är med och bestämmer hur det ska läras in och/eller hur kunskaperna ska visas upp. Vi pratade också tillsammans om de alternativa sätten som finns för inlärning och redovisning. 
 
Eleverna var på. De satte genast upp sig på olika områden, och så fick de 30 minuter i smågrupper för diskussioner. Eleverna var lätta att få i gång och i flera grupper sprudlade idéerna medan andra behövde lite input från mig. Efter vårt första planeringsmöte hade de en grund för hur arbetet med respektive område skulle se ut. Drama, filmskapande, klassrumskompost, debattprogram och föräldramöte med tipsrunda och grillning stod nu på terminens planering. 
 
Vi la våra planeringar i en mapp för att smälta och begrunda. Eftersom de olika arbetsområdena ligger olika i tid, kommer de behöva planeras i olika skeenden. Stormaktstidens ansvariga hade redan en del att tänka på eftersom det var det som skulle genomföras först i tid. 
 

 
Det visade sig alltså så här långt, att även en klass som inte är van att vara delaktig i planeringen av lektioner och aktiviteter, napparde på detta och klarade av att få fram ett riktigt bra planeringsförslag. Den klassen som jag hade i många år, och där detta varit en naturligare del, kom ofta spontant med tankar kring hur vi kunde utföra lektioner, aktiviteter och prov. Vi hade en relation där de visste vad de kunde förvänta sig av mig och min undervisning. Det visade sig dock att man med tydlighet kan förmedla den känslan även med ett nytt gäng, men man måste vara tydlig och visa dem vägen. 
 
 
 
Nu ska det bli spännande att se utfallet av dessa planeringar. De tidigare eleverna som varit deltagande under en längre period, var också mycket ansvariga vid själva utförandet av arbetet i det planerade området. Det blir spännande att se hur detta faller ut med dessa elever som är lite mer färska på området. 
I skrivandets stund har flera grupper genomfört sina planeringsområden och jag har också skrivit om en del av dem här på bloggen. Nästa vecka kommer ni att få läsa om den fantastiska Ed´s show – klassens egna argumentationsprogram.  

Det var i mars och fåglarna började röra på sig i skogen. Det var det åter dags att jobba med faktatexter, eller beskrivande texter som det numer kallas. Vi hade redan tidigare under terminen jobbat med faktatexter enligt cirkelmodellen. Då hade eleverna fått välja ämne själva. Något som jag upptäckte blev svårt för en del som valt ämnen, där de själva tyckte att det mesta var självklart men jag och många andra inte förstod alla termer och innehåll. Nu var det förutbestämt att arbetet skulle handla om fåglar, men eleverna fick själva välja vilken fågelart de ville skriva om.  När jag presenterade arbetsområdet beskrev jag det i tre steg. Att skriva en faktatext, göra en Power Point-presentation och att redovisa den. Instruktionerna gick jag som vanligt igenom på projektorn där jag visade en Power Point. Instruktionerna fick eleverna även i Uppgifter på Teams, där de kunde läsa den om och om igen.

 Nytt för den här gången var, att jag för att underlätta för de elever som jag vet har svårt att planera och följa instruktionerna under det enskilda arbetet, gjorde en checklista. Denna bestod av en arbetsordning med fler konkreta detaljer än på PP-instruktionen, och med rutor att kryssa i. Jag gjorde den i Word. Det här arbetssättet förenklade för alla elever som har svårt att fokusera på en sak i taget. Att de dessutom skulle göra och få texten godkänd först för att gå vidare gav mig också möjlighet att ge feed back i ett ganska tidigt skede. Jag såg att checklistan blev ett bra stöd för de flesta elever.

När eleverna hade fått godkänt på sin beskrivande text som de skrivit i word, där de hade de underrubriker som efterfrågades, namn och utseende, ungar, föda, bo, förekomst, övrig, använt ämnesspecifika ord, samt stavat rätt, var det dags för dem att börja jobba med sin Power Point.

Feed back fick de givetvis då jag skickade tillbaka worddokumentet i funktionen Uppgifter på Teams. Där kan man göra tydliga kommentarer i marginalerna och det blir enkelt för eleverna att ta till sig rättelserna och förbättra sina texter. Eleverna i min klass hade redan jobbat med Power Points och de visste hur man lägger in bild, text och byter slides på olika sätt. Nytt för oss var att lägga in länkar, (Här blev det aktuellt när de ville lägga till fågelns läte.) men även att använda fältet för anteckningar. Genom att använda det worddokument som eleven redan skrivit och fått godkänt på som grund, gick det lätt. De kopierade de olika styckena och la in i fältet för anteckningar och så la de in en lämplig bild som skulle visas medan de läste upp faktan.

Resultatet blev en mycket proffsig och bra redovisning på projektorn, där eleverna såg sin dator med kommentarerna och visste precis vad de skulle säga under sin redovisning samtidigt som de kunde visa bilder som var anpassade till innehållet. Vi hade vid genomgången av PP-delen pratat om att man inte ska skriva så mycket text i PP:n, eftersom det är jobbigt att lyssna och läsa samtidigt, något som de flesta höll med mig om. För en del elever tog arbetet med PP:n längre tid, då de ville hitta lösningar med läckra sidbyten och animeringar. Om man bara låter eleverna testa appar och webbsidor, så lär de sig mycket mer än du räknat med. Dessutom får man själv ofta lära sig en hel del nytt.

När det började närma sig redovisning fick eleverna själva välja hur deras redovisning skulle ske. Jag poängterade att det bästa var att redovisa inför helklass, men om man kände sig väldigt orolig inför det fanns också möjligheten att redovisa i mindre grupp (ca 4 elever). I en formsenkät gjorde eleverna sitt val och ungefär halva klassen valde att redovisa inför helklass, något de också fick belöning för, då de fick en extra rast medan kompisarna redovisade i mindre grupper.  

Faktum är att en av eleverna som planerat att redovisa inför helklass blev tvungen att vara hemma dagen för redovisning, men i ett Teamsmöte kunde han dela sin PP med mig och ändå genomföra redovisningen.