En praouppgift: Reportage från en arbetsplats

 

Tidsåtgång: ca 4 veckor (inklusive en veckas prao)

 

1. Vi läser ett reportage tillsammans. Jag har valt att använda den exempeltext som finns på nordiska språks sida för nationella prov. Eleverna undersöker först texten i par. Ni hittar uppgiften jag gjorde här (PDF, 344 KB). Vi identifierar sedan tillsammans de olika delarna i texten och pratar om vad som är typiskt för texttypen. 

 

2. Det är dags att börja förbereda sig inför intervjun. Eleverna får komma på frågor som de kan ställa för att ta reda på hur det är att arbeta på deras praoplats, men jag ger dem också en instruktion (PDF, 242 KB) som innehåller förslag. En del använder bara dem, och en del vill använda sina egna. För de som är nervösa inför prao-intervjun är det skönt att ta ha ett papper att hålla i och färdiga frågor. 

 

3. Jag bjuder in en person som de får öva på. Jag frågar intervjupersonen om jag får spela in. Alla som vill får ställa en fråga och alla ska anteckna. Efteråt brukar jag fråga om det var svårt att hinna med, och det tycker de ofta att det är. Tanken med det är att de ska förstå varför man spelar in. 

 

4. Steg fyra är att praoa och att genomföra intervjun. 

 

5. Väl tillbaka i skolan så skriver jag tillsammans med klassen en exempeltext om vår intervjuperson, men först tittar vi på Orka pluggas tips.

 

Jag har dokumentet uppe på skärmen så att alla kan se hur texten blir till och bearbetas av oss alla. 

 

6. Eleverna skriver en egen text med exempeltexten och vår gemensamma text som ”mallar”.

 

Förhoppningsvis har de allra flesta bra koll på vad de ska göra och hur de ska gå tillväga (eftersom vi redan gjort det en gång tillsammans). Jag kan därför ofta gå runt och läsa deras texter och komma med individuell formativ respons. 

 

Vanligen så har vi en hjälplista på tavlan där de skriver upp sig så att de inte behöver sitta och vänta och bevaka att jag ser deras händer i luften. 

 

7. Eleverna ska lyssna på sina egna texter innan de lämnar in dem. Det gör de med ”uppläsning”. Jag uppmanar alla att göra detta för att normalisera ett av alla de verktyg som dyslektikerna har stor nytta av. 

 

8. Eleverna läser texterna högt för varandra i små grupper. Då de vet om det så får deras texter en mottagare. Dessutom får de dela sina erfarenheter från praon med varandra. 

 

9. Texterna lämnas in för bedömning. Eftersom vi gjort så mycket tillsammans innan de skriver själva så brukar jag generellt få in ganska bra texter, vilket underlättar vid rättningen då det går snabbare. Elevens får kommentaren från mig och jag fyller i deras matris i Unikum. 

 

10. Eleverna bearbetar sina texter. 

 

11. Jag gör en summativ bedömning i unikum. Det innebär att jag markerar i matrisen vad de visat mig att de kan.