Magnus HEM-kunskap

I mitten av maj brinner det i skolans knutar. Det som inte blivit gjort hittills under terminen eller läsåret behöver klämmas in eller prioriteras bort. Bedömningar ska summeras och betyg sättas. Samtidigt börjar jag höja blicken och spana framåt.

Under kommande läsår är jag bland annat sugen på att testa konceptet Världen finns här i HKK-undervisningen. Genom Världen finns här skapas möten mellan elever i grundskola/gymnasieskola och vuxna som studerar sfi/sva. Dessa möten ger barn och ungdomar personliga erfarenheter av världen i kombination med kunskaper kopplade till läro- och kursplaner. På samma gång får vuxna som är nya i Sverige träna svenska i ett motiverande och meningsskapande sammanhang. Ett verkligt win-win-upplägg, som bygger på samverkan med en lärarkollega från annan skolform (sfi/sva)!

Hemsidan för Världen finns här har en matig lektionsbank. I dagsläget finns där inte någon regelrätt HKK-lektion, men väl flera lektionsförslag som skulle kunna anpassas till och användas i HKK-sammanhang. Eller bilda grund för spännande ämnesövergripande temaarbeten. Det finns också möjlighet att fortsätta utveckla lektioner i konceptets anda. Ett samtal om högtider skulle kunna kopplas till gemensamt praktiskt arbete med mat och måltider. Erfarenheter av vad som är typiskt svenskt eller västerländskt kan speglas i köket eller tvättstugan som fysisk miljö, med dess utrustning och redskap. Samtal om tro och livsåskådning kopplas till hur livet i hemmet tar konkret gestalt. Och så vidare.

Framtiden får väl utvisa om jag provar på Världen finns här i undervisningen. I skrivande stund ger uppslaget i alla fall positiv energi, mitt i allt som behöver slutföras innan innevarande läsår är över.

För ungefär en månad sedan ledde jag en workshop på World Home Economics Day (WHED), en årlig nationell konferens för HKK-lärare. Workshopen var inriktad på möjligheten till samverkan mellan HKK och andra skolämnen. Som en del av förberedelserna läste jag igenom alla kursplaner i Lgr22. För att göra materialet hanterbart koncentrerade jag mig på det centrala innehållet för åk 4-6 och det ämnesinnehåll som skulle kunna kopplas till HKK-undervisningen.

Genomläsningen av kursplanerna visade att HKK har en eller flera möjliga mötesplatser med centralt innehåll i alla grundskolans ämnen i åk 4-6. Även om jag brukar framhålla HKK:s potential som skolans främsta samarbetsämne blev jag positivt överraskad över resultatet. Visst, somliga ämnens centrala innehåll korsar HKK:s innehåll i betydligt högre utsträckning än andra, men alla ämnen har innehåll som skulle kunna utgöra en utgångspunkt för samverkan.

Källa: Skolverket.se

Undersökningen visade också på både väntade och oväntade ämnesmöten. Mina förhandsbilder bekräftades ibland, men aha-upplevelserna var också flera. För att ta ett par exempel:

Kopplingarna mellan IDH och HKK är svagare än jag på förhand förväntat mig. Det finns så klart potentiella beröringspunkter, men de är färre än förmodat. Hälsobegreppet, dess skilda aspekter, och hur olika beteenden kan påverka välmåendeet är kanske den tydligaste korsvägen. Bakning, matlagning, hygien, diskning och rengöring kan i sin tur kopplas till genomförande av friluftsaktiviteter. I båda ämnenan förväntas undervisningen rymma ett normkritiskt perspektiv på olika aktiviteter. Men sett till det centrala innehållet ligger ämnena faktiskt inte riktigt så nära varandra som det ibland lite slentrianmässigt görs gällande.

Kontaktytorna är däremot oväntat stora mellan HKK, FY och KE. FY och HKK skulle verkligen kunna kroka arm i undervisning som har med energi att göra. Med observationer och experiment som tar avstamp i hemmets vardagssituationer. I undersökningar av olika former av utrustning, redskap och handlingsalternativ, och hur det påverkar fysikaliska storheter som till exempel temperatur. Genom historiska tillbakablickar på hemmets villkor, utblickar om energikällor och miljöpåverkan, och kreativa framtidsspaningar för en mer hållbar utveckling.

KE och HKK ska båda fokusera på mat och hälsa, så varför samkörs inte arbetet med näringslära och modeller för balanserade och varierade måltider i större utsträckning mellan våra ämnen!? Det finns också god grund för samverkan kring frågor som rör användningen av vatten och kemikalier i hemmet. Lägg därtill undervisning om hur råvaror förädlas till produkter och hur produkterna sedan ska kunna återanvändas eller återvinnas. Ja, i båda ämnena är undersökningar och förståelse av kretslopp och livscykler essentiella för lärandet.

Det står kanske inte i styrdokumenten, men skolan ska vara en plats för drömmar. Ett sammanhang där förhoppningar om det goda livet – för individen, samhället och jorden – kan gro och växa sig starka. Därför är det viktigt att undervisningen stimulerar och utmanar eleverna att komma i kontakt med och odla sådana målbilder. Det gör dessutom lektionerna mer angelägna och livsnära.

Enligt kursplanen i hem- och konsumentkunskap ska elever i åk 6 bland annat få lära sig om ”Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.” I undervisningen brukar jag bland annat aktualisera målsparande och buffertsparande. Både lyfta fram sparande till bestämda mål och sparande till en ekonomisk reserv om något oväntat händer. Eleverna får lära sig begreppen med hjälp av både bildstöd och vardagliga exempel. Drömmen om en ny mobiltelefon eller behovet av att kunna ersätta en skärm som plötsligt gått sönder kan många barn och ungdomar relatera till. Min förhoppning är att de inte bara ska lära sig begreppen utan också få en känsla för och insikt om styrkan i kunskaper om privatekonomi. Att sådana kunskaper faktiskt kan förändra deras och andras liv.

Begrepp med bildstöd i undervisningen.

När vi har prov om ekonomi och konsumtion i årskurs 6 brukar jag alltid ha med en fråga av typen: ”Berätta om något som du skulle vilja målspara till?” Det händer att elever reagerar på frågan och undrar varför den är med på ett prov. De tycker att det är (för) enkla poäng. Vilket är sant, för det har nog aldrig inträffat att elever som lämnat ett svar fått poängavdrag. En uttryckt dröm kan ju inte vara fel. Men även om just dessa poäng är lättvunna behövs frågan. Den ställs nämligen efter en föregående fråga om vad målsparande innebär. Det förstärker och befäster elevernas förståelse av begreppet. Hos somliga elever sås kanske också frön om hur drömmar kan nås genom sparande.

Svaren då? Jo, de kan vara väldigt olika. Nära nuet eller mer långsiktiga. Tydligt avgränsade eller mer öppna. Det viktiga är just drömmen och att sparande kan vara vägen dit. Här följer några anonyma exempel på elevers tankar om vad de vill målspara till. Elevsvar som inte är hämtade från undervisningen innevarande läsår:

”En dator.”

”En anslagstavla av kork.”

”Jag skulle vilja åka på en resa när jag blir lite äldre.”

”När jag flyttar hemifrån vill jag bo i ett hus. En gård och rabatt vid huset. En riktigt sagolik tomt vill jag ha.”

”Jag skulle vilja spara till nya skor.”

”En ny mobiltelefon till min mamma.”