Ett växande klassrum

När det var dags att dra i gång en ny termin med en ny sexa, en klass som jag bara haft i en termin och inte alls hade samma relationer till som jag haft med den tidigare klassen, som jag hade i 7 år(!) var jag inte helt säker på hur det skulle gå när jag erbjöd dem att dela ansvar. Hur långt hade de kommit i sin egen utveckling och sin självmedvetenhet. Var de redo? 
 
Det som jag visste skulle fungera med den tidigare klassen som jag under ett flertal år lärt känna, kunde jag bara spekulera i med dessa elever. Jag slängde mig dock ut och erbjöd dem att delta i planeringen av ett antal olika områden. De olika områdena var stormaktstiden, vädret, rymden, Europa, mat och kemi, argumenterande text och ett föräldramöte. Jag förklarade min tanke med delaktighet från dem, att jag och läroplanerna bestämmer innehållet men att eleverna är med och bestämmer hur det ska läras in och/eller hur kunskaperna ska visas upp. Vi pratade också tillsammans om de alternativa sätten som finns för inlärning och redovisning. 
 
Eleverna var på. De satte genast upp sig på olika områden, och så fick de 30 minuter i smågrupper för diskussioner. Eleverna var lätta att få i gång och i flera grupper sprudlade idéerna medan andra behövde lite input från mig. Efter vårt första planeringsmöte hade de en grund för hur arbetet med respektive område skulle se ut. Drama, filmskapande, klassrumskompost, debattprogram och föräldramöte med tipsrunda och grillning stod nu på terminens planering. 
 
Vi la våra planeringar i en mapp för att smälta och begrunda. Eftersom de olika arbetsområdena ligger olika i tid, kommer de behöva planeras i olika skeenden. Stormaktstidens ansvariga hade redan en del att tänka på eftersom det var det som skulle genomföras först i tid. 
 

 
Det visade sig alltså så här långt, att även en klass som inte är van att vara delaktig i planeringen av lektioner och aktiviteter, napparde på detta och klarade av att få fram ett riktigt bra planeringsförslag. Den klassen som jag hade i många år, och där detta varit en naturligare del, kom ofta spontant med tankar kring hur vi kunde utföra lektioner, aktiviteter och prov. Vi hade en relation där de visste vad de kunde förvänta sig av mig och min undervisning. Det visade sig dock att man med tydlighet kan förmedla den känslan även med ett nytt gäng, men man måste vara tydlig och visa dem vägen. 
 
 
 
Nu ska det bli spännande att se utfallet av dessa planeringar. De tidigare eleverna som varit deltagande under en längre period, var också mycket ansvariga vid själva utförandet av arbetet i det planerade området. Det blir spännande att se hur detta faller ut med dessa elever som är lite mer färska på området. 
I skrivandets stund har flera grupper genomfört sina planeringsområden och jag har också skrivit om en del av dem här på bloggen. Nästa vecka kommer ni att få läsa om den fantastiska Ed´s show – klassens egna argumentationsprogram.  

Det var i mars och fåglarna började röra på sig i skogen. Det var det åter dags att jobba med faktatexter, eller beskrivande texter som det numer kallas. Vi hade redan tidigare under terminen jobbat med faktatexter enligt cirkelmodellen. Då hade eleverna fått välja ämne själva. Något som jag upptäckte blev svårt för en del som valt ämnen, där de själva tyckte att det mesta var självklart men jag och många andra inte förstod alla termer och innehåll. Nu var det förutbestämt att arbetet skulle handla om fåglar, men eleverna fick själva välja vilken fågelart de ville skriva om.  När jag presenterade arbetsområdet beskrev jag det i tre steg. Att skriva en faktatext, göra en Power Point-presentation och att redovisa den. Instruktionerna gick jag som vanligt igenom på projektorn där jag visade en Power Point. Instruktionerna fick eleverna även i Uppgifter på Teams, där de kunde läsa den om och om igen.

 Nytt för den här gången var, att jag för att underlätta för de elever som jag vet har svårt att planera och följa instruktionerna under det enskilda arbetet, gjorde en checklista. Denna bestod av en arbetsordning med fler konkreta detaljer än på PP-instruktionen, och med rutor att kryssa i. Jag gjorde den i Word. Det här arbetssättet förenklade för alla elever som har svårt att fokusera på en sak i taget. Att de dessutom skulle göra och få texten godkänd först för att gå vidare gav mig också möjlighet att ge feed back i ett ganska tidigt skede. Jag såg att checklistan blev ett bra stöd för de flesta elever.

När eleverna hade fått godkänt på sin beskrivande text som de skrivit i word, där de hade de underrubriker som efterfrågades, namn och utseende, ungar, föda, bo, förekomst, övrig, använt ämnesspecifika ord, samt stavat rätt, var det dags för dem att börja jobba med sin Power Point.

Feed back fick de givetvis då jag skickade tillbaka worddokumentet i funktionen Uppgifter på Teams. Där kan man göra tydliga kommentarer i marginalerna och det blir enkelt för eleverna att ta till sig rättelserna och förbättra sina texter. Eleverna i min klass hade redan jobbat med Power Points och de visste hur man lägger in bild, text och byter slides på olika sätt. Nytt för oss var att lägga in länkar, (Här blev det aktuellt när de ville lägga till fågelns läte.) men även att använda fältet för anteckningar. Genom att använda det worddokument som eleven redan skrivit och fått godkänt på som grund, gick det lätt. De kopierade de olika styckena och la in i fältet för anteckningar och så la de in en lämplig bild som skulle visas medan de läste upp faktan.

Resultatet blev en mycket proffsig och bra redovisning på projektorn, där eleverna såg sin dator med kommentarerna och visste precis vad de skulle säga under sin redovisning samtidigt som de kunde visa bilder som var anpassade till innehållet. Vi hade vid genomgången av PP-delen pratat om att man inte ska skriva så mycket text i PP:n, eftersom det är jobbigt att lyssna och läsa samtidigt, något som de flesta höll med mig om. För en del elever tog arbetet med PP:n längre tid, då de ville hitta lösningar med läckra sidbyten och animeringar. Om man bara låter eleverna testa appar och webbsidor, så lär de sig mycket mer än du räknat med. Dessutom får man själv ofta lära sig en hel del nytt.

När det började närma sig redovisning fick eleverna själva välja hur deras redovisning skulle ske. Jag poängterade att det bästa var att redovisa inför helklass, men om man kände sig väldigt orolig inför det fanns också möjligheten att redovisa i mindre grupp (ca 4 elever). I en formsenkät gjorde eleverna sitt val och ungefär halva klassen valde att redovisa inför helklass, något de också fick belöning för, då de fick en extra rast medan kompisarna redovisade i mindre grupper.  

Faktum är att en av eleverna som planerat att redovisa inför helklass blev tvungen att vara hemma dagen för redovisning, men i ett Teamsmöte kunde han dela sin PP med mig och ändå genomföra redovisningen.

I ett tidigare inlägg berättade jag om hur jag lät eleverna i åk 6 vara delaktiga i planeringen. Jag presenerade terminens stora områden med en tidslinje på vår White board och så fick eleverna anmäla sig till olika områden som de ville ta del i ansvar för. 
 
Jag bestämde såklart vad vi ska lära oss, men släppte sen in eleverna i hur vi ska genomföra planeringen. Jag såg noga till att först och främst grunda för en bedömning, sen bestämde jag hur stor tid vi skulle kunna lägga på elevernas planerade lektioner. Efter det gav jag också eleverna en del exempel på hur man kan genomföra lektionerna på ett lustfyllt sätt. Jag kände att det var nödvändigt i den här klassen som jag bara haft i en termin och var nya på denna delaktighet i ansvar. 

 
Nu var ju planerna i stort sett klara och grupp nummer ett, gruppen som var ansvariga för Stormaktstiden var först på tur. De hade bestämt att klassen skulle vara uppdelad i 4 grupper, och i dessa grupper skulle eleverna dramatisera en händelse hämtad ur stormaktstiden. Det kunde röra sig om en historisk händelse kring en känd person eller något hämtat från dåtidens sätt att leva. Det hör till saken att vi tidigare på vårterminen haft besök av filmpedagogerna från skapandeskola-projektet och där fått lära oss grunderna i att använda iMovie. Detta hade inspirerat eleverna i planeringen av området. 
 
När arbetsgrupperna var klara och skulle börja spåna fram ideér för manus, fick de även en del förslag på innehåll. Eleverna var sugna på att komma igång, samarbetade väl och tog snabba beslut. Grupperna valde att återge Kristinas abdikering, Karl den XII död, hur häxprocesserna kunde se ut, och den karolinska tidens rekrytering av soldater på gårdarna.  

 
Grupperna var noga med miljöer och rekvisita för att få det att se så tidsenligt som möjligt. De fick en plan för arbetet, som jag gjort tillsammans med den ansvariga gruppen. Därefter fick de två hela lektioner till förberedelse och filmning och ytterligare en till redigering. Därefter skulle allt vara klart. Och det var det. Bare en grupp som råkat ut för ett missöde, när iPaden de använde behövde uppdateras, men dessvärre blivit för gammal för support, blev något försenade.  
 
Tillsammans tittade vi, häpnade och skrattade oss igenom de fyra filmerna. Eleverna var noggranna med de historiska detaljerna och miljöerna, även om händelserna inte blev så avancerade på de tre-minuters långa filmklippen. En sak är säker, alla nu kommer att minnas innehållet i och kring skapandet av de här filmerna, och göra en koppling till stormaktstiden.