Uppdrag språk

Kunskap, tröst, självkänsla, nya tankar, fönster, kreativitet, kärlek, hälsa, sällskap, spegel, vänner för livet, perspektiv, fantasi, verktyg, flykt, lek… Affisch illustrerad av Bondestam för de finlandssvenska läsambassadörerna.

I mitten på oktober fick vi i Uppsala kommuns kommunala förskolor förmånen att via Skolverket och i samarbete med Stadsbiblioteket, få ta emot den finlandssvenske illustratören och författaren Linda Bondestam. Linda, som är bosatt i Helsingfors, skapar visuella berättelser som fångar både barn och vuxnas intresse med lekfulla, roliga och smarta bilder fulla av detaljer. Bondestam har skapat flera välkända barnböcker och har samarbetat med olika författare, bland annat med Ulf Stark. Hennes bilder handlar ofta om teman som vänskap, natur och fantasi, hur ser framtiden ut från olika perspektiv?

Förskollärare från ett antal förskolor fick en eftermiddag möjlighet att med hjälp av Linda reflektera över hur barnböcker inte bara berikar våra barns liv, utan också bidrar till ett mer inkluderande och medvetet samhälle.

Hon lyfte bland annat fram att barnboksförfattare har en unik möjlighet att lyfta fram viktiga samhällsfrågor på ett sätt som är både tillgängligt och engagerande för unga läsare. Genom att våga ta upp svåra ämnen som vänskap, mångfald, sorg, framtidsscenarion och miljöfrågor kan vi pedagoger ta hjälp av dessa författare för att tillsammans med barnen förstå och bearbeta komplexa känslor och situationer. När barn får möta viktiga frågor i litteraturen, lär de sig att reflektera över sin egen omvärld och utveckla en empatisk förståelse för andra. I en tid präglad av snabba förändringar och utmaningar är det viktigare än någonsin att ge barn verktyg och möjligheter att navigera i livet, och barnböcker erbjuder just detta, med sin kombination av fantasi och verklighet.

Våga vara i svåra ämnen med stöd i barnböcker

Linda delade under vår eftermiddag även med sig av vikten av att våga vara i svåra ämnen med barn och att barnboksskapare har möjlighet att låta alla känna sig sedda. Hon delade med sig av varma och personliga anekdoter kring hur några samarbeten kring böcker gått till och hur samverkan mellan text och bild växt fram över tid. Hon förmedlade genomgående vikten av att inkludera människor med alla våra olikheter, vem förtjänar att få synas och känna igen sig i litteraturen?

Linda Bondestam bidrar till att inspirera barn och vuxna att läsa och att utforska sina egna fantasivärldar. Hennes illustrationer är inte bara vackra, utan också meningsfulla och tankeväckande, jag personligen har fastnat för flera av hennes böcker som underlag för samtal då bilderna bjuder in till  olika tolkningar och tankar.

Barnböcker öppnar dörrar till fantasi, empati och förståelse. Inget tema är för svårt för en bilderbok, berättelserna kan vara underhållning och samtidigt  samhällsviktiga underlag som ger utrymme för tankar, känslor och värderingar. När det sker något i världen så reagerar barnbokslitteraturen ofta snabbt och på så vis kan unga läsare få nya kunskaper och introduceras till olika kulturer, livssituationer och fantasivärldar.

Starka minnen kopplat till en barnbok

Vi är många som har starka minnen kopplat till minst en barnbok som vi har mött i vårt liv, ibland varma och ibland har en bok väckt andra känslor. En kollega berättade nyligen att han hela livet varit lite rädd för Mumintrollet på grund av de mörka effektfulla bilderna och den lite mystiska stämningen i boken och då lyfte en annan kollega att hon nyligen med skräckblandad förtjusning läst Kattresan i sin barngrupp och samtidigt fick bearbeta en obehaglig känsla inför den boken som följt med sedan hennes barndom. Själv har jag starka positiva minnen till Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus och för mina barn läste jag hans prisbelönta bok Var är min syster vars fantastiska bilder lett till oändliga funderingar hemma hos oss.

Boktips till boksamtal

Linda Bondestams böcker passar utmärkt för boksamtal i förskolan för de lite äldre barnen. Hennes senaste bok heter Chop Chop - en tapper jordbos berättelse och utspelar sig på jorden år 2032, då antalet robotar överstiger antalet människor. Chop Chop är en robot som börjat jobba på ett lager och till skillnad från sina mänskliga kollegor så behöver den varken lunch, kaffe eller lön. Chop Chop jobbar dygnet runt och är starkast av alla, enda tills en ny uppdaterad robot blir anställd, då blir det sparkis, omprogrammering och nytt jobb. Det blir många nya jobb, Chop Chop gör alltid sitt bästa, men det räcker aldrig. Vad händer med världen och mänskligheten när tempot bara blir högre och allt blir mer effektivt?

Besök gärna Linda Bondestam för fler boktips.

Vad gör folk hela dagarna? Rektors roll för barns språkutveckling

När jag var liten så tittade jag ofta i en barnbok som heter "Vad gör folk hela dagarna?" av Richard Scarry. Där får läsaren möta djur med olika yrken, såsom butiksinnehavare, slaktare, polis och taxichaufför. Tråkigt nog möter man ingen rektor i förskolan vad jag minns, det skulle ha varit spännande att se vad den rektorn hade hittat på!

 Istället för Richard Scarrys tankar så får ni hålla till godo med mina, främst kring min roll som rektor utifrån ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Rektorn gör en kartläggning för att få syn på vad barnen behöver i sin språkutveckling

Jag läste precis en artikel av pedagogikforskare Ann S. Pihlgren där hon skriver om hur viktig rektorn är för barnens språkutveckling. Hon menar att rektorn behöver göra en kartläggning för att få syn på vad barnen på förskolan behöver inom språkutvecklingen. Det är just vad många förskolor håller på med just nu, även förskolan där jag är rektor.

Det finns många sätt att ta reda på vad barnen behöver inom språkutvecklingen, men ett sätt är att prata med vårdnadshavarna då de känner sina barn bäst. På min förskola har vi reflekterat kring hur det skulle kunna se ut hos oss. En tanke är att vi ska ha ett språksamtal när barnet börjar hos oss på förskolan och sen kanske ett samtal när barnet byter avdelning. Samtalet skulle kunna ge oss information om vilka språk barnet använder i hemmet och på fritiden och om det är något inom språket som är utmanade för barnet just nu.  Andra frågor som skulle vara intressanta är vilka böcker barnet föredrar och kanske vilka symboler barnet känner igen? Svaren från vårdnadshavarna blir ett bra komplement till det pedagogerna observerar och ser i barngruppen. Kanske kan de locka barnet som inte varit så intresserad av högläsning tidigare, nu när de vet vilken bok som är favoriten hemma?

För mig som rektor handlar det om att ge pedagogerna förutsättningar för att ha samtalen och tid att sammanställa resultatet och sen göra en plan för barngruppen/avdelningen.

Inventera utvecklingsområden inom språk och prioritera

Förutom vårdnadshavarnas tankar så behöver jag som rektor samla in pedagogernas tankar om vad barnen behöver och vad som behöver utvecklas inom språkarbetet. Tillsammans med pedagogerna ser jag över hela förskolans utvecklingsområden inom språk, är det högläsningen vi ska prioritera eller är det att återberätta händelser och berättelser? Eller är det kanske möjligheten att få utveckla alla sina språk? Både det svenska språket och om barnet har ett annat modersmål.

Jag behöver göra prioriteringar, vad ska vi fokusera på nu och vad kan vi vänta med?

Jag behöver också skapa förutsättningar för och fundera över innehåll i det kollegiala lärandet. Vilka fortbildningar behövs? Vad ska vi läsa och fördjupa oss i? Vilket material ska vi köpa?

Formulera tydliga mål för att lättare följa upp

Pihlgren skriver att det är viktigt att planen är konkret och långsiktig - Det är något som är lättare sagt än gjort! På vår förskola övar vi just nu på att formulera tydliga mål och fundera över vilken förändring vi vill se för att vi lättare ska kunna följa upp under terminen och läsårets gång. Om vi vill arbeta med barns återberättande, vad är det då för tecken på förändrat kunnande vi vill se hos barnen några månader senare?

Vi behöver också bestämma hur och när vi följer upp vår plan?  Hur vi ska göra för att få syn på det förändrade kunnandet? Ska vi observera och anteckna eller ska vi kanske filma i olika situationer? Här är min roll som rektor att skapa förutsättningar för pedagogerna att följa upp arbetet och att ställa frågor under tidens gång så att vi ser att vi är på rätt väg.

Lägga pussel- prioritera och skapa förutsättningar 

Så om jag sammanfattar det hela så skulle jag nog säga att jag ägnar dagarna åt att lägga ett pussel av alla kompetenser, förmågor och utvecklingsområden, som finns på vår förskola. Det fina med det pusslet, förutom att det är roligt att lägga, är att det finns ingen färdig bild att utgå ifrån. Motivet växer fram efter hand och ändras också från termin till termin!

Om rektor var ett djur i Scarrys värld så tror jag det skulle vara en hamster som samlar och samlar på nya pusselbitar eller kanske en Giraff med lång hals som kan sträcka sig högt över förskolan och få en bra helhetsbild :-)

Höstterminen är igång och vi vill starta terminen med att uppmärksamma en bok som kom ut under våren.

Boken rekommenderar vi till alla som arbetar i förskolan, den innehåller en bra grund för förskollärare när det kommer till att planera språkundervisning på ett inkluderande sätt. Boken innehåller många diskussionsfrågor kopplat till de olika perspektiven som lyfts fram och passar som underlag för både egen reflektion och kollegialt lärande kring hur vi kan utveckla våra arbetsmetoder för en mer likvärdig språkundervisning.

Bokens upplägg och innehåll

Svenska som andraspråk i praktiken är en antologi med docent Polly Björk-Willen som redaktör. Boken innehåller nio kapitel med olika infallsvinklar på språkinlärning i förskolan, med fokus på svenska som andraspråk. Författarna och forskarna som skrivit artiklarna lyfter fram både teori och praktiska exempel på hur vi i förskolan kan förbättra språkundervisningen.

Vi tycker att boken passar för alla som arbetar i förskolan, oavsett hur länge du har arbetat. Den reder ut viktiga centrala begrepp och ger exempel som är lätta att känna igen sig i. Polly inleder boken med ett kapitel om likvärdig språkundervisning, med fokus på vad pedagogerna behöver tänka på för att gynna alla barns språkutveckling. Läsaren får sedan exempel på hur alla delar i styrkedjan, från huvudman till vårdnadshavare, behöver inkluderas för att språkundervisningen ska bli så gynnsam som möjligt.

I boken lyfts exempel på etablerade språkutvecklande arbetssätt fram, som tex TAKK, bildstöd och litteraturläsning och författarna ger perspektiv på hur, om och när de kan användas i förskolan. Här får vi tankar om vikten av att inte införa arbetsmetoder utan att kritiskt granska syfte, mål och mening med dem. Vi behöver som pedagoger ha en stor variation av verktyg för att kunna möta varje barns behov, allt passar inte alla.

Kommunicera i leken

Boken lyfter även fenomenet som många pedagoger har uppmärksammat de senaste åren, särskilt i områden med många förstaspråk, nämligen att barngrupper väljer att kommunicera på engelska i leken, trots att ingen i gruppen har engelska som förstaspråk. Det här är en fråga som vi har fått vid flera tillfällen när vi varit ute på förskolor och Karolina Larssons forskning ger oss ett bra underlag för att tänka tillsammans kring detta.

Två kapitel i boken lyfter fram den centrala lekens betydelse och potential för språkundervisning. Här ges exempel på hur pedagogers medvetenhet kring leken kan vara viktiga pedagogiska verktyg som kan leda till bättre språkutveckling.

Språkutvecklande förhållningssätt

I vårt inlägg före sommaren diskuterade vi språkplaner och gav ett exempel på en visuell presentation av vad språkutvecklande arbete innebär, i form av en blomma, framtagen i Linköpings kommun. I boken beskrivs arbetet med denna och blommans kronblad får vart och ett en närmare förklaring.

Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola

I det sista kapitel i boken, som ger en introduktion till ett språkutvecklande förhållningssätt, skriver logopeden Hanna Walsö att man  som pedagog ska ha ett språkutvecklande arbetssätt varje dag i mötet med varje barn. Hon lyfter även frågan kring vad som händer med oss vuxna när vi möter barn som har svårt att göra sig förstådda. Det här är viktiga saker vi verkligen behöver fundera över kring hur vi arbetar med det i vår utbildning och undervisning.

Hur gör vi i mötet med varje barn oavsett vilken språklig förmåga de har? Hur stöttar vi på bästa sätt utifrån vart barnen befinner sig i sin språk- och kunskapsutveckling?

”Ett språkutvecklande förhållningssätt ska inte vara ett mål som är isolerat från resten av förskolans verksamhet. Det är ett arbete som bör pågå i all utbildning och undervisning under årets alla dagar, år ut och år in, och ständigt kroka arm med utbildningens pågående mål.”

Hanna Walsö, logoped, citat ur boken.

Håll utkik efter nästa blogginlägg för då får ni läsa om en rektors tankar kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt!

Referenser

Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur