Språkrika lärmiljöer
Språkrika lärmiljöer kopplat till reviderad Läroplan för förskolan 2025
Nu är det fastställt hur vår reviderade Läroplan 2025 kommer att vara formulerad och från första juli i år träder den i kraft. Vi skulle vilja påstå att den nya läroplanstexten är det skarpaste vi sett hittills. Förskollärarnas och rektors ansvar för att undervisningen och utbildningen vilar på vetenskaplig grund har skärpts och begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förekommer betydligt oftare i vår nya variant. Kravet på att arbeta med digitala verktyg är helt borta och dessutom är det inskrivet att barn upp till två år endast ska använda analoga lärverktyg och att äldre barn endast mycket restriktivt ska få använda digital teknik och när det används är det förskollärares och rektors ansvar att det används på ett sätt som är vetenskapligt förankrat för barns lärande.
Förskollärare får ett tydligare ansvar för att främja högläsning, språkutveckling och fysisk aktivitet och hela arbetslagets roll i det språkutvecklande och hälsofrämjande arbetet förstärks. Vi kommer att behöva skapa tid på våra förskolor för att förstå läroplanstexterna tillsammans, fundera över vad det innebär för just vår utbildning och undervisning.
Bland annat kan vi läsa att:
Förskolan ska ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap, (Lpfö 18 reviderad -25)
Hitta balans mellan läs- och skrivmiljöer och fysisk aktivitet
Att läs- och skrivmiljöerna tillsammans med förutsättningar för fysisk aktivitet och lek nu får en central betydelse är tydligt. Många förskolor har redan utemiljöer idag som lockar till rörelse och lek. Självklart så behöver vi vara aktiva i dessa och jobba med utmaningar och kvalitet. Vi upplever också att läs- och skrivmiljöerna inte alltid upplevs som lika naturliga, utan det kräver att vi aktivt arbetar med dem och använder material och oss själva som verktyg. När vi väl hittat arbetssätt så finns det mycket vi kan göra genom att bara skruva lite på det vi redan gör.
Hur skapar vi en miljö där text både förmedlar och förmedlas? Hur får barnen lämna spår och meddelanden efter sig i våra miljöer?
Inventera och diskutera med utgångspunkt i den egna förskolans miljö
Frågor att utgå ifrån:
Hur tillgänglig är miljön för barnen?Är det tillgänglig för alla barn?
Vad finns som lockar till språkutvecklande aktiviteter och kommunikation?
Finns det några hinder för språkutveckling, som te x svåråtkomliga material, för mycket visuellt buller eller för lite möjlighet till interaktion?
Vilka miljöer ger barnen möjlighet att uttrycka sig, lämna avtryck, reflektera, skriva, läsa och samtala?
Är vi skrivande förebilder? I vilka sammanhang ser barnen oss skriva?
Om ni skulle vara intresserade av att göra en mer detaljerad kartläggning av hur goda förutsättningar det finns för språkutveckling på er förskola så finns det mycket bra kartläggningsmaterial som stöd. Materialen ser lite olika ut och kan användas inom olika områden som tex olika fysiska miljöer tex läs- och skrivmiljöer men också material för att se över våra s. Dels går det att hitta material på Förskoleforum och dels finns det bra material i litteratur skriven av Pihlgren och Rönnerman/Nordberg som givits ut de senaste åren, vi hänvisar till specifika källor längst ned i detta inlägg.
När vi hörs igen efter sommaren så möts vi alltså av en reviderad läroplan med mycket fokus på hälsa, rörelse och språkutvecklande arbete på olika sätt.
Men innan vi tar oss an den så ligger en välförtjänt sommarpaus framför oss. En paus som vi kan fylla med sådant som vi mår bra av och tycker om, själv ska jag njuta av att få tänja på rutinerna och ser fram emot en hel del skönlitterär läsning, förhoppningsvis delvis utomhus med fågelkvitter i bakgrunden!
Jag och mina bloggkollegor önskar er alla en skön sommar!
Källor
Tips på litteratur med kartläggningsfrågor för språkmiljöer:
Bäversten och Larsson. (2024). Språkrika utemiljöer i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.
Pihlgren Ann S. (2024). Leda språkutveckling i förskolan. Studentlitteratur AB, Lund.
Rönnerman Nordberg. (2022). Språkstöd i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.
Maria Heimers kartläggningsmaterial på forskoleforum.se
Checklista för förskolans språkutvecklande arbete | Förskoleforum