Uppdrag språk

Terminens första inlägg kommer att handla om hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutveckling genom den fysiska rörelsen och varför det är så viktigt att röra på sig för att öka möjligheterna till kognitiv utveckling.

Bild från Uppsala kommuns bildbank

Lek, rörelse och språk i samspel

Förskolans reviderade läroplan lyfter upp att leken kan stimulera barnens språkutveckling och att leken och rörelsen ska ha en central plats i förskolan utbildning. Läroplanen beskriver också att vi som förskollärare och barnskötare ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och på så sätt utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2025). Jag tror att om vi får barnen intresserade av fysisk aktivitet så lägger vi en bra grund till att de fortsätter att vilja vara fysiskt aktiva ända upp i vuxen ålder vilket skapar bra förutsättningar för inlärning.

Enligt Hansén (2016) så har rörelse positiv effekt på barns minne och inlärningsförmåga. Berglind (2023) beskriver att i de få studier på barn under fem år, så kan man se att barnens koncentration förbättras om de har rörelsepauser på 10-10 min. Båda dessa forskare visar på vikten av fysisk aktivitet för att skapa de bästa förutsättningar för inlärning och vad kan då inte vara bättre än att koppla ihop språkutvecklingen med själva rörelseaktiviteten. Att vi helt enkelt redan från början när vi planerar för fysiska rörelseaktiviteter även planerar för hur vi samtidigt arbetar med olika delar av språket.

En rörelsebana som bygger på språkutveckling

Till exempel så kan man vid planering av en rörelseaktivitet så som en rörelsebana, tänka redan från början hur man får in språk- och kunskapsutvecklingen.Genom att utgå från exempelvis ett verb när man skapar banan blir det tydligt vilken del av språket man fokuserar på just då. Säg att vi väljer verbet HOPPA. Då skapar vi en rörelsebana som har fokus på att hoppa på många olika sätt samtidigt som vi sätter ord på vad det är barnen gör. Vi använder oss både av det verbala språket, teckens som stöd, skriftspråket och bildstödsbilder för att synliggöra ordet hoppa och hur många gånger man ska hoppa eller på vilket sätt man ska hoppa. När vi valt att jobba med ordet HOPPA så är det viktigt att barnen får möta det ordet på många olika sätt i många olika sammanhang för att få en fördjupad förståelse av ordets betydelse och i vilka sammanhang man kan använda det, allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnen att ordet ska lagras i långtidsminnet.

Kollegialt lärande genom litteratur

Mitt tips om man vill fördjupa sig ännu mer kring fysisk aktivitet och rörelseglädje i förskolan är att arbeta utifrån en bok i ämnet. När jag har handlett inom ämnet så har jag arbetet utifrån boken Rörelseglädje för hållbara barn av Carina Andersson och Ulrika Fagerström. När vi har bearbetat boken så har jag lagt till att man ska använda sig av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag har använt mig av samma upplägg som Skolverket använder i sina läslyftsmoduler och då kan det gå till så här:

• Först läser alla som ingår i handledningen ett på förhand utvalt kapitel, där man enskilt väljer ut citat som berör eller skapar funderingar och tar med sig dem till första träffen.
• Vid träff 1 så har man kollegiala samtal kring de utvalda citaten. Vid samma tillfälle kommer man överens om ett gemensamt undervisningsinnehåll och upplägg. Här är det viktigt att få med både rörelseutvecklingen och språkutvecklingen. Det ska synas tydligt i den didaktiska planeringen.
• Alla genomför undervisningen i sina grupper. Utifrån sin egen dokumentation väljer man ut dilemman eller något man vill bjuda på som fungerat bra och tar med sig detta till nästa träff.
• Vid det kollegiala samtalet nummer 2 så lyfter alla kortfattat sina dilemman/det man vill bjuda på och vi väljer gemensamt ut ett som vi arbetar med på djupet genom dialog, stöttning och analys för att komma vidare och utveckla undervisningen.

Lycka till med ert arbete inom rörelse och språk- och kunskapsutveckling!

Referenser
Berglind, D. (2023) Fysisk aktivitet i förskolan. Stockholm: Natur och kultur läromedel och Akademi
Hansén, A. (2016) Hjärnstark. Stockholm: Bonnier fakta, Fitnessförlaget.
Skolverket (2025). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Språkrika lärmiljöer kopplat till reviderad Läroplan för förskolan 2025

Nu är det fastställt hur vår reviderade Läroplan 2025 kommer att vara formulerad och från första juli i år träder den i kraft. Vi skulle vilja påstå att den nya läroplanstexten är det skarpaste vi sett hittills. Förskollärarnas och rektors ansvar för att undervisningen och utbildningen vilar på vetenskaplig grund har skärpts och begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förekommer betydligt oftare i vår nya variant. Kravet på att arbeta med digitala verktyg är helt borta och dessutom är det inskrivet att barn upp till två år endast bör använda analoga lärverktyg och att äldre barn endast mycket restriktivt ska få använda digital teknik och när det används är det förskollärares och rektors ansvar att det används på ett sätt som är vetenskapligt förankrat för barns lärande.

Förskollärare får ett tydligare ansvar för att främja högläsning, språkutveckling och fysisk aktivitet och hela arbetslagets roll i det språkutvecklande och hälsofrämjande arbetet förstärks. Vi kommer att behöva skapa tid på våra förskolor för att förstå läroplanstexterna tillsammans, fundera över vad det innebär för just vår utbildning och undervisning.

Bland annat kan vi läsa  att:

Förskolan ska ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap, (Lpfö 18 reviderad -25)
 

Hitta balans mellan läs- och skrivmiljöer och fysisk aktivitet

Att läs- och skrivmiljöerna tillsammans med förutsättningar för fysisk aktivitet och lek nu får en central betydelse är tydligt. Många förskolor har redan utemiljöer idag som lockar till rörelse och lek. Självklart så behöver vi vara aktiva i dessa och jobba med utmaningar och kvalitet. Vi upplever också att läs- och skrivmiljöerna inte alltid upplevs som lika naturliga, utan det kräver att vi aktivt arbetar med dem och använder material och oss själva som verktyg. När vi väl hittat arbetssätt så finns det mycket vi kan göra genom att bara skruva lite på det vi redan gör.

Hur skapar vi en miljö där text både förmedlar och förmedlas? Hur får barnen lämna spår och meddelanden efter sig i våra miljöer?

Inventera och diskutera med utgångspunkt i den egna förskolans  miljö

Frågor att utgå ifrån:

Hur tillgänglig är miljön för barnen?Är den tillgänglig för alla barn?

Vad finns som lockar till språkutvecklande aktiviteter och kommunikation?

Finns det några hinder för språkutveckling, som  te x svåråtkomliga material, för mycket visuellt buller eller för lite möjlighet till interaktion?

Vilka miljöer ger barnen möjlighet att uttrycka sig, lämna avtryck, reflektera, skriva, läsa och samtala?

Är vi skrivande förebilder? I vilka sammanhang ser barnen oss skriva?
 

Om ni skulle vara intresserade av att göra en mer detaljerad kartläggning av hur goda förutsättningar det finns för språkutveckling på er förskola så finns det mycket bra kartläggningsmaterial som stöd. Materialen ser lite olika ut och kan användas inom olika områden som tex olika fysiska miljöer tex läs- och skrivmiljöer men också material  för att se över våra sociala och didaktiska miljöer.”Dels går det att hitta material på Förskoleforum och dels finns det bra material i litteratur skriven av Pihlgren och Rönnerman/Nordberg som givits ut de senaste åren, vi hänvisar till specifika källor längst ned i detta inlägg.

När vi hörs igen efter sommaren så möts vi alltså av en reviderad läroplan med mycket fokus på hälsa, rörelse och språkutvecklande arbete på olika sätt.

Men innan vi tar oss an den så ligger en välförtjänt sommarpaus framför oss. En paus som vi kan fylla med sådant som vi mår bra av och tycker om, själv ska jag njuta av att få tänja på rutinerna och ser fram emot en hel del skönlitterär läsning, förhoppningsvis delvis utomhus med fågelkvitter i bakgrunden!

Jag och mina bloggkollegor önskar er alla en skön sommar!

Källor

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-till-andringar-i-forskolans-laroplan#h-Andringarnaikorthet

Tips på litteratur med kartläggningsfrågor för språkmiljöer:

Bäversten och Larsson. (2024). Språkrika utemiljöer i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.

Pihlgren Ann S. (2024). Leda språkutveckling i förskolan. Studentlitteratur AB, Lund.

Rönnerman Nordberg. (2022). Språkstöd i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.

Maria Heimers kartläggningsmaterial på forskoleforum.se

Checklista för förskolans språkutvecklande arbete | Förskoleforum

Läsande förebilder

Dels behöver vi vara läsande förebilder och visa på att läsande och skrivande är viktigt och roligt, att det skapar mening för var och en av oss. Vi behöver locka med böcker i olika kategorier och skylta dem snyggt i våra miljöer. Byt ut böcker på hyllor, i fönsterkarmar, sätt upp dem på kreativa sätt och ställ dem i miljöer kopplat till lekmaterial. Skapa nyfikenhet!

Skriv och läs tillsammans med barnen varje dag vid alla tillfällen som ges. Prata om författare, låt barnen relatera innehåll till egna erfarenheter och komma med förslag på ämnen och böcker som intresserar dem. Värdesätt böcker och se till att det syns, på den här förskolan läser vi.

Vad ska vi läsa då?

Allt som ni tycker om! Unna dig att läsa sådant som tilltalar dig och försök hitta en variation i utbudet så att alla i gruppen kan hitta något som ni tycker om. Om du tycker om det du läser så landar det bäst hos den som lyssnar. Koppla böcker till teman, projekt och intressen i barngruppen och lägg till böcker som berör olika ämnen för att bjuda in till nya tankar och intressen. Glöm inte faktaböcker och läs gärna poesi, visa på mångfald i läsningen så att alla får möjlighet att hitta något som de tycker om och kan relatera till.

Jag älskar att läsa barnlitteratur och har mängder av favoriter och vill avsluta med att ge några tips på böcker som jag gärna läser i barngrupperna just nu.

Pija Lindenbaum (2024) Följa John

Den här boken har jag läst i flera handledningar för pedagoger och Pijas böcker har alltid ett innehåll som går utmärkt att diskutera och tänka om även för mer vana läsare och vuxna. Hennes teman, illustrationer och texter väcker frågor och funderingar och den här boken är inget undantag. Den handlar om en pojke som är hemma sjuk när föräldrarna har gått till jobbet, men han är inte ensam, John är där med honom. Tillsammans med John ger han sig ut på äventyr som tar många oväntade vändningar och han gör sådant som han annars kanske inte skulle ha vågat. Boken får mig att fundera på vad som gör oss till dem vi är och hur en familj kan se ut, vad gör oss lika och olika?

Lotta Geffenblad (2024) Vad viskar skogen Aston?

Jag har alltid varit förtjust i böckerna om Aston, kanske särskilt i Astons stenar, och blev därför väldigt glad när denna uppföljare i serien dök upp. Här flyttar berättelsen helt ut i skogen då Aston går på utflykt med pappa för att plocka blåbär men hamnar på sin egen väg och kommer riktigt nära naturen. Pappa tycker att  skogen är härligt tyst, men det tycker inte Aston, han hör träden viska och leker med sina nya vänner. Skogen känns både lite skrämmande och vänlig på samma gång. Var tog egentligen pappa vägen?

Silvia Borando och Alberto Lot (2024) Tvivlet

Musen och Krokodilen är riktigt goda vänner, så när Krokodilen tappat bort sina maracas och ber Musen gå in i hans mun för att se om han råkat svälja dem så hjälper Musen självklart till. Bilderna är stora och färgerna skapar känslan av hur det är att gå in där i mörkret, först med trygga steg, men sedan möter Musen fler där inne. Fler som fått i uppdrag att hjälpa Krokodilen och ju fler Musen möter, desto mer tvivel uppstår. Kan han lita på sin vän?

Det här är en fyndig bok som kan passa både de yngre och de lite äldre barnen. Har du tvivlat på något någon gång?

Maria Löfgren (2025) Rädda Osis

Här har vi en sprillans ny bok som vänder sig till de yngre barnen och hakar på trenden med interaktiva böcker. På varje uppslag får läsarna hjälpa skogsdjuret Osis som är på jakt efter mat med olika saker, allt från att blåsa på bulan han fick till att skydda Osis på olika sätt,  tex genom att skaka, gömma och klappa. Det finns mycket i skogen som känns farligt, men vill alla så illa som det först ser ut? I den här boken är läsarna aktiva rakt igenom och det tilltalar mig att barnen får möjlighet att bli nyfikna på berättelsen samtidigt som de får använda sina egna kroppar. Texten är enkel, bilderna är tilltalande med starka färger och upplägget är bra för att fånga barnens uppmärksamhet.

Nils Andersson (2023) Jag tappade min tand

"Jag vickar och vickar och ingenting händer

och så kan det va när man vickar på tänder

Man vickar och vickar i massor av dar

Man vickar och vickar, men tanden är kvar"

Den här boken har jag verkligen fallit pladask för och jag har även läst den i barngrupp där den gått hem hos barnen som har eller ser fram emot att tappa sin första tand. Författaren vann 2021 Lennart Hellsing-stipendiet och boken är illustrerad av finska Sanna Mander vars bilder verkligen är fantastiska tillsammans med de fyndiga berättande rimmen.

När man tappar en tand så vill man ju att hela världen ska se det men i ivern att hitta någon att visa den för så tappar huvudpersonen tanden och kan inte hitta den någonstans. Efter idogt letande hittar han en ny vän som hjälper honom att leta och plötsligt så har tanden bidragit till en fin vänskap. Om de någonsin hittar tanden får ni veta när ni läser boken!

Referenser:

Läsmiljö – att skapa rum för läsande November 2017 https://larportalen.skolverket.se