Uppdrag språk

Boksamtal och läsförståelse

Högläsning och läsning har ett stort egenvärde och att få ta del av olika typer av texter och böcker handlar inte bara om ordkunskap och läsfärdigheter, det ger otroligt mycket mer. I det här inlägget kommer jag dock att fokusera lite extra på hur vi med hjälp av en god läskultur och genomtänkta strategier kan ge våra barn en viktigt grund för att bli riktigt vassa läsare.

Skolverket (2023) signalerar att en fjärdedel av våra elever lämnar grundskolan utan de mest grundläggande kunskaperna i att förstå en text. I förskolan behöver kvaliteten på samtalen i samband med högläsning öka. Faktorer som påverkar läsförståelsen är god ordförståelse, förförståelse, att skapa inre bilder, att kunna göra kopplingar till egna erfarenheter och att lära sig läsa mellan raderna, att kunna planera framåt i texten; vad tror jag  händer sedan och det är också viktigt att själv kunna få syn på när man förstår eller inte förstår en text. Vi behöver öva barn och unga att läsa kritiskt. När barnet väl börjat läsa så kommer det också vara viktigt att få ett bra flyt i läsningen. Det som är extra gynnsamt att undervisa om i förskolan när det kommer till ökad läsförståelse är:

-att samtala om och klargöra svåra ord
-att förutsäga - "jag tror att…"
-att sammanfatta - "det här handlar om…."
-Ställa frågor - "jag undrar…"

Aktiv läsning

Innan vi börjar läsa en bok kan vi titta tillsammans på bokens framsida, vad tror barnen att boken handlar om? Varför tror de det?

När vi läser boken kan vi stanna upp och förklara svåra ord och vara en modell genom att använda sig av meningarna ovan; jag tror att, det här handlar om och jag undrar. Efter boken är läst kan vi samtala om innehållet, vad hände? Varför tror vi att det blev så? Vilken karaktär i boken skulle du vilja vara och varför? Vad tror ni hände sen?

Jag vet att tid är en faktor som ofta ses som ett hinder för att hinna leta böcker och förbereda sin läsning. Skolverket och kulturrådets läslistor för förskolan kan då vara till hjälp, liksom bibliotekets nyhetsbrev. Kanske går det att se till att avdelningarna läser olika böcker och sedan avsätta ett pedagogmöte per termin för att dela boktips med varandra?

Läslistorna hittar du här: Läslistor - Skolverket

Förskolans läskultur påverkar barns lärande

Vi vet dessutom att vissa faktorer främjar intresse för läsning och genom att arbeta med vår läskultur och miljö så kan vi också stärka barns läsförståelse. Det behöver finnas ett varierat utbud av böcker så att barn kan välja vad de vill läsa, vi behöver skapa en textrik miljö med en stor variation av texter och texttyper, skapa tid att läsa , möjligheter att samtala om det lästa, att läsande barn uppmuntras och att det finns tillgång till lugna, bekväma läsplatser (Hultgren, Johansson och Bjur 2017).

Ju mer vi visar läsglädje desto mer intresserade av läsning kommer våra barngrupper att bli. Det finns många tillfällen under en dag att visa på och läsa och skriva tillsammans med våra barn, i naturliga situationer, om vi aktivt letar efter dessa tillfällen.

I nästa inlägg kommer jag att dela med mig av några av mina favoriter just nu när det kommer till barnlitteratur, missa inte det!

Referenser:

Läsmiljö – att skapa rum för läsande November 2017 https://larportalen.skolverket.se

Nåja, vad är väl böcker och ny forskning? Det kan vara dötrist och långtråkigt och alldeles…alldeles underbart!

Årets första inlägg blir ett med tips om litteratur som vi hoppas ska inspirera er till fortsatt läsning, att börja läsa och att starta en massa spännande samtal.

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola -en forskningsrapport av Ylva Novosel

Äntligen en forskningsrapport inom transspråkande som har förskolebarnen i fokus!

Rapporten kom under 2024 och forskarens syfte har varit att undersöka hur barns transspråkande praktiseras och villkoras på en supermångfaldig förskola. Rapporten synliggör hur en förskola arbetar transspråkande och jag upplever att när man läser rapporten får man idéer för att utveckla transspråkande på sin egen förskola.

Att arbeta transspråkande innebär att man använder alla sätt för att kommunicera och då både gällande alla sina språk men också med hjälp av miljön, materialet och det estetiska. När jag jobbar med de yngre barnen på förskolan så handlar det om att skapa förutsättningar för transspråkande via till exempel bilder, material, skapande, lek, tecken som stöd och att använda alla barnens språk så mycket man bara kan. För att kunna lära sig några utvalda ord så har jag tagit hjälp av vårdnadshavarna. De har hjälpt mig med vad orden heter och uttalet. På så sätt visar jag ett intresse för allas språk och jag blir en förebild när jag försöker att lära mig och det har gjort att vårdnadshavarna blivit ännu mer intresserade av vår utbildning och undervisning på förskolan.

Resultatet visar bland annat att barnen transspråkar genom att använda hela sin repertoar av verbal och icke-verbal kommunikation och att olika barn transspråkar på olika sätt. De yngre barnens (1-3 år) multimodala repertoar är mer utvecklad och uppmuntrad av vuxna och andra barn. Äldre barn (3-5 år) förväntas och mer troligt använder verbalt språk (svenska, engelska eller familjespråket). Det visar också på att barnens individuella mönster för transspråkandet förändras och utvecklas och att man i grova drag kan koppla det till barnets ålder.

Novosel skriver i rapporten att svaret på hur transspråkandet praktiseras och villkoras för alla barn i studien så vill hon bland annat betona betydelsen av den materiella miljön och fysiska ting i den och att det ibland har en helt avgörande betydelse för transspråkandet. Hon konstaterar att barn i alla åldrar använder det de har ”till hands” för att transspråkande kunna kommunicera med andra barn och vuxna i förskolan (2024). Detta är viktigt för oss i förskolan att tänka på när vi skapar våra lärmiljöer så att vi skapar förutsättningar för att alla barn ska kunna kommunicera utifrån sina villkor och att vi uppmuntrar barnen att kommunicera genom att använda allt de kan för att på så sätt skapa förutsättningar för en mer gynnsam språkutveckling.

Språkrika utemiljöer i förskolan av Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas

Boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta har under 2024 fått en uppföljare som fokuserar på våra utemiljöer. Uteverksamheten fick på många förskolor ett uppsving under pandemin, då många tvingades tänka om sin undervisning ute. Samtidigt visade undersökningar att pojkars språk påverkades negativt under denna tid. När ytorna blir stora, lekarna sprider ut sig och miljön kanske dessutom används av allmänheten när förskolan stänger, så kan både material och närheten till samtal med pedagoger minska utomhus.

Hur organiserar vi för magnetiska mötesplatser som lockar till kommunikation och hur ger vi alla barn tillgång till fysiska kommunikativa verktyg såsom bilder och föremål även ute?

Boken innehåller både strategier för ett språkutvecklande förhållningssätt och många konkreta exempel på hur vi praktiskt kan organisera för språkundervisning utomhus, både på förskolegården och på utflykten.

Med fokus på lustfyllt lärande ger författarna exempel på hur vi under utevistelsen kan kombinera skapande, rörelse och språkande på ett roligt och hållbart sätt. De ger även förslag på hur kartläggning av förskolans utemiljö kan genomföras. 

Boken passar alla som arbetar i förskolan och eftersom utemiljöer och utflyktsmål utanför våra gårdar redan ger oss så mycket gratis i form av ljus, frisk luft, naturupplevelser, miljöombyte och naturlig rörelse så kan boken tillföra ett gemensamt fokus och inspiration till det språkutvecklande arbetet.

Språkfrämjande arbete i förskolan - med läroplanen som grund av Matilda Gniste och Lina Öinert

"Språket är inte bara viktigt för skolframgång och för att navigera i ett livsperspektiv, utan det är också viktigt för vår identitetsutveckling och utveckling av självkänsla." (s. 38)

Författarna som är legitimerade logopeder med lång erfarenhet av arbete med kommunikations- och språkutveckling hos barn tar i denna bok sig an det viktiga ämnet språkfrämjande arbete i förskolan. Med läroplanen som grund beskriver de vad som igår i utbildningens och undervisningens språkuppdrag. De lyfter vad som är viktigt att tänka på i det praktiska språkarbetet i barngruppen samt i förändringsprocesserna.

Det här är boken för dig som vill fortsätta att fördjupa dig i eller starta upp det språkfrämjande arbetet. Förutom många tips och idéer på vilka metoder man kan använda så har många av kapitlen reflektionsfrågor. Ett tips är att använda dessa reflektionsfrågor som en grund till de kollegiala samtalen kring språk och språkutveckling. Vill man fördjupa sig ännu mer så ges det även tips på fortsatt läsning.

Boken är indelad i fem delar och där del fyra som handlar om det språkfrämjande arbetet i praktiken ger många tips på vad man kan göra i barngruppen men också för att utveckla sig själv som pedagog.

Man får tips på många olika metoder och två av dem är Serve and return och Räva. Vid serve and return så liknas samtalet vid en tennismatch. Serven är till exempel barnets kommunikationssignal som kan vara både diffus, så som att vända bort blicken eller tydlig genom att barnet pekar. Returen kommer sedan från den vuxne genom att man positivt bekräftar barnet genom att till exempel nicka, le osv. Räva liknar Serve and return men med skillnaden att du som vuxen underlättar för barnet att skicka sin serve vilket då blir att locka barnet till kommunikation, att vänta in barnets respons och till sist svara som vuxen på responsen.

Arbeta med faktabilderböcker av Barbro Westlund

Vi har i tidigare inlägg skrivit om vikten av att stödja barn i både vardagsspråk och kunskapsspråk och den här boken ger gott om inspiration kring hur vi kan undervisa i förskolan för att stärka kunskapsspråket.

Att högläsning är otroligt viktigt för barns språkutveckling har många koll på, men att arbeta strategiskt med faktabilderböcker kanske inte är lika vanligt i våra förskolor.

Författaren Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling, före detta lärarutbildare vid Stockholms universitet och klasslärare. Hon har disputerat i didaktik med fokus på hur man stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Författaren lyfter fram att såväl barn med svenska som förstaspråk som barn som lär ett nytt språk, behöver föra kognitivt utmanande samtal om kopplingar mellan ord och begrepp för att öka barnets kunskap om och förståelse för omvärlden. Barn är naturligt nyfikna och det ger faktabilderboken en naturlig plats i förskolan.

Vad är då en faktabilderbok?

Barbro delar in dem i tre övergripande kategorier.

Berättande faktabilderbok,  där en klar berättarröst kan urskiljas. Författaren utgår från sin fantasi men använder också fakta. Exempel på en berättande faktabilderbok är Mulle Meck.
Informerande faktabilderbok, där det inte finns någon synlig författare och syftet är att ge enkla fakta. Boken har oftast innehållsförteckning, diagram, faktarutor och texten behöver inte läsas i kronologisk ordning. 
Kombinerad faktabilderbok/genrehybrid är en berättande text som omges av fakta. Den kan finnas antingen i början eller i slutet av boken eller parallellt med den påhittade berättelsen, till exempel böckerna om Castor.
 

Boken ger många konkreta exempel på hur vi kan lägga upp undervisning med faktaböcker som grund, ute och inne och för de yngsta och de lite äldre barnen och passar alla pedagoger som vill utveckla arbetet med faktaböcker. Läsaren får tips på såväl innehåll kopplat till läroplanen, upplägg och vägledning i vilken typ av frågor som är gynnsamma att använda för att utveckla barns läs- och skrivutveckling.

Leda språkutveckling i förskolan av Ann S. Pihlgren

Här är en ny bok av Ann Pihlgren för dig som vill arbeta långsiktigt och strukturerat med språkutveckling. Boken vänder sig till den som leder arbetet med språkutveckling, den är särskilt intressant för huvudman, rektor och förskollärare med uppdrag att leda utveckling.

Författaren beskriver först bakgrund till varför detta arbete är så avgörande för barns liv men den största delen av boken handlar om huret från kartläggning till arbetssätt och uppföljning. Hur väljer vi mål som bäst gynnar våra barns lärande? Hur förbereder vi och etablerar vi ett utvecklingsarbete? Hur väver vi in utvecklingsarbetet i vårt systematiska kvalitetsarbete och hur kan vi få alla pedagoger med på tåget?Ett kapitel handlar om olika former av kollegialt lärande och ett annat kapitel lyfter fram för- och nackdelar med olika utvärderingsmetoder.

Vi fastnade även för bilagorna i boken som visar på exempel från olika kommuner när det gäller kartläggning, överenskommelser kring progression i undervisningen av det språkutvecklande arbetet samt utvärdering av lärandet.

Boken är lättläst och konkret och ger olika förslag på möjligheter kring genomförandet av ett utvecklingsarbete som faktiskt ger effekt på barns lärande och utveckling.

Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning av Karin Rönnerman och Ann Nordberg

Om du vill ha ett mer utförligt exempel på ett konkret verktyg för att utveckla den egna verksamheten inom något specifikt område så kan vi även rekommendera boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning av Karin Rönneman och Ann Nordberg.

Boken beskriver ett upplägg för alla delar i en aktionsforskning utförd i förskoleverksamhet och går att genomföra i ett arbetslag eller på en hel förskola. Boken innehåller även förslag på kartläggningsfrågor, både av verksamheten och för att få en överblick hur undervisningen påverkar barnens lärande.

Vi hoppas att du blev nyfiken på någon av böckerna som vi tipsar om, alla är bra på olika sätt och läsvärda för dig som är intresserad av att utveckla barns språk i förskolan. I nästa inlägg kommer vi att ge tips på barnlitteratur och vad som är särskilt gynnsamt att arbeta med när det kommer till högläsning.

Hur får vi in alla barnens språk i undervisningen?

I det här blogginlägget kommer jag att tipsa om några verktyg och strategier man kan använda sig av för att kunna undervisa på barnens alla språk. Men först tar vi lite bakgrund till varför.

Skollagen (2010:800) skriver i 8 kap. Förskolan, Modersmål, 10 §  att:

Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Detta kan ibland kännas övermäktigt att lyckas med då jag som förskollärare och mina förskollärar- och barnskötarkollegor inte kan alla språk som barnen har som sina modersmål. Vi behöver alltså vara uppfinningsrika, modiga och kunna ta hjälp av de digitala verktyg som vi har tillgång till. Vi behöver helt enkelt tänka kring hur vi får in alla barnens modersmål i undervisningen samt att de utvecklar svenskan både inom vardagsspråket och det kunskapsrelaterade språket för att kunna bli demokratiska medborgare. Paraplyet är ett bra hjälpmedel för att komma ihåg att tänka och planera för språk i alla delar av vår utbildning och undervisning.

Bild tagen ur boken Mångfaldens förskola av Anniqa Sandell Ring.

Flerspråkighet är vanligare än enspråkighet

Något som är värt att tänka på är att bland världens alla människor och alla länder är det vanligare med flerspråkighet än med enspråkighet. Och i Sverige ser det ut som Skolverket skriver på sin hemsida:

Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen. (2018 och senast uppdaterad 2020)

För att kunna möta detta behöver vi olika strategier och olika verktyg.

Tips på verktyg och strategier

Ta hjälp av vårdnadshavarna

När man arbetar med olika teman eller projekt så kan man välja ut olika ord som man fokuserar på och arbetar extra mycket med. För att få med alla språk som barnen pratar så kan man ta hjälp av vårdnadshavarna och fråga dem vad orden heter på just deras modersmål. För att lära sig att uttala ordet rätt så kan man be att få spela in vårdnadshavarna när de uttalar de olika orden man valt ut. Inspelningen använder man sedan för att träna sitt uttal. Man kan gå tillbaka och lyssna flera gånger vilket jag brukar göra. Beroende på hur långt det valda språket ligger från svenskan uttalsmässigt så är det olika svårt att få till uttalen korrekt. Här gäller det att vara modig och våga fastän man känner att det inte är perfekt för på så sätt blir jag en förebild. Ju mer man tränar desto bättre blir man.

Samarbeta med biblioteken

Bibliotekarierna har mycket kunskap om barnböcker och man kan rådfråga dem kring vilken litteratur som finns och på vilka språk. Att samarbeta med biblioteket gör att vi i förskolan får tips på vilken litteratur som kan vara bra och passa de olika projekten/teman vi arbetar med. Det kommer även in mycket ny litteratur som kan vara spännande att ha dialogisk läsning med tillsammans med barnen.

Det digitala-källa till sagor och berättelser på olika språk

På UR play så finns det olika småsagor på 21 olika språk. Följ länken så ser du vilka det finns: Söksida - UR Play  Detta är ett sätt att använda det digitala så att vi lättare kan skapa möjligheter för barnen att kunna utveckla både det svenska språket och deras förstaspråk.

Ett sätt att arbeta med aktiv läsning är att använda den digitala bilderbokstjänsten Polyglutt som erbjuder många sagor på flera olika språk. När barnen får möjlighet att höra sagan på sitt modersmål innan vi läser den på svenska får de en förförståelse och kan lättare hänga med.

Pia Håland Anveden (2020) skriver i sin bok Den inkluderande förskolan att de digitala verktygen är oerhört viktiga för de flerspråkiga barnen då man genom dessa får tillgång till sagor, sånger, dikter, översättningar och bilder på barnens förstaspråk.

Bildstödet Widgit Online

I Widgit Online, som är kommunens verktyg för att skapa bildstöd, så finns det: Mallar för två språk. Svenska är alltid förstaspråket men sedan kan man välja bland en mängd olika språk det man vill ha som det andra språket på bilden. Ganska många av språken har en högtalarsymbol intill sig och det betyder att man även kan få orden upplästa antingen på ena eller båda språken.

Har ni inte provat att använda detta ännu så gör det. Jag kommer definitivt att tipsa om detta när jag handleder olika arbetslag. Vill ni veta hur det fungerar att skapa tvåspråkiga stödbilder följ länken och ni kommer till Widgit Online Hjälpcenter: Widgit Online Hjälpcenter | Mallar för två språk

Våga vara en förebild i transspråkandet

Transspråkande innebär att få möjlighet att få använda alla sina språk för att kommunicera. Det ska vara helt naturligt att använda både sin flerspråkighet, sina estetiska sinnen och hela sin kropp för att göra sig förstådd. Jag som pedagog behöver arbeta med mig själv så att transspråkandet blir något helt naturligt och där jag vågar vara förebild och använda i alla fall några ord på varje barns förstaspråk. På så sätt blir jag en förebild både för barnen så att de vågar göra samma sak när de lär sig svenska men också för vårdnadshavarna som håller på att lära sig svenska. Vågar jag försöka prata på deras förstaspråk så tror jag att de vågar mer inom svenska språket. Det blir ett mer öppet klimat och det gör inget att man säger fel eller det låter tokigt. Det är när vi gör många gånger som vi lär oss och vi kan bli varandras stöd - både barnen och vårdnadshavarna.

Detta var årets sista blogginlägg. På återseende i januari 2025!

Ha fina helgdagar!

Önskar

Ann Sofie, Emma och Maria