Uppdrag språk

Höstterminen är igång och vi vill starta terminen med att uppmärksamma en bok som kom ut under våren.

Boken rekommenderar vi till alla som arbetar i förskolan, den innehåller en bra grund för förskollärare när det kommer till att planera språkundervisning på ett inkluderande sätt. Boken innehåller många diskussionsfrågor kopplat till de olika perspektiven som lyfts fram och passar som underlag för både egen reflektion och kollegialt lärande kring hur vi kan utveckla våra arbetsmetoder för en mer likvärdig språkundervisning.

Bokens upplägg och innehåll

Svenska som andraspråk i praktiken är en antologi med docent Polly Björk-Willen som redaktör. Boken innehåller nio kapitel med olika infallsvinklar på språkinlärning i förskolan, med fokus på svenska som andraspråk. Författarna och forskarna som skrivit artiklarna lyfter fram både teori och praktiska exempel på hur vi i förskolan kan förbättra språkundervisningen.

Vi tycker att boken passar för alla som arbetar i förskolan, oavsett hur länge du har arbetat. Den reder ut viktiga centrala begrepp och ger exempel som är lätta att känna igen sig i. Polly inleder boken med ett kapitel om likvärdig språkundervisning, med fokus på vad pedagogerna behöver tänka på för att gynna alla barns språkutveckling. Läsaren får sedan exempel på hur alla delar i styrkedjan, från huvudman till vårdnadshavare, behöver inkluderas för att språkundervisningen ska bli så gynnsam som möjligt.

I boken lyfts exempel på etablerade språkutvecklande arbetssätt fram, som tex TAKK, bildstöd och litteraturläsning och författarna ger perspektiv på hur, om och när de kan användas i förskolan. Här får vi tankar om vikten av att inte införa arbetsmetoder utan att kritiskt granska syfte, mål och mening med dem. Vi behöver som pedagoger ha en stor variation av verktyg för att kunna möta varje barns behov, allt passar inte alla.

Kommunicera i leken

Boken lyfter även fenomenet som många pedagoger har uppmärksammat de senaste åren, särskilt i områden med många förstaspråk, nämligen att barngrupper väljer att kommunicera på engelska i leken, trots att ingen i gruppen har engelska som förstaspråk. Det här är en fråga som vi har fått vid flera tillfällen när vi varit ute på förskolor och Karolina Larssons forskning ger oss ett bra underlag för att tänka tillsammans kring detta.

Två kapitel i boken lyfter fram den centrala lekens betydelse och potential för språkundervisning. Här ges exempel på hur pedagogers medvetenhet kring leken kan vara viktiga pedagogiska verktyg som kan leda till bättre språkutveckling.

Språkutvecklande förhållningssätt

I vårt inlägg före sommaren diskuterade vi språkplaner och gav ett exempel på en visuell presentation av vad språkutvecklande arbete innebär, i form av en blomma, framtagen i Linköpings kommun. I boken beskrivs arbetet med denna och blommans kronblad får vart och ett en närmare förklaring.

Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola

I det sista kapitel i boken, som ger en introduktion till ett språkutvecklande förhållningssätt, skriver logopeden Hanna Walsö att man  som pedagog ska ha ett språkutvecklande arbetssätt varje dag i mötet med varje barn. Hon lyfter även frågan kring vad som händer med oss vuxna när vi möter barn som har svårt att göra sig förstådda. Det här är viktiga saker vi verkligen behöver fundera över kring hur vi arbetar med det i vår utbildning och undervisning.

Hur gör vi i mötet med varje barn oavsett vilken språklig förmåga de har? Hur stöttar vi på bästa sätt utifrån vart barnen befinner sig i sin språk- och kunskapsutveckling?

”Ett språkutvecklande förhållningssätt ska inte vara ett mål som är isolerat från resten av förskolans verksamhet. Det är ett arbete som bör pågå i all utbildning och undervisning under årets alla dagar, år ut och år in, och ständigt kroka arm med utbildningens pågående mål.”

Hanna Walsö, logoped, citat ur boken.

Håll utkik efter nästa blogginlägg för då får ni läsa om en rektors tankar kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt!

Referenser

Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur

I vårt förra inlägg gav vi förslag på stödverktyg för prioritering där man tillsammans funderar på vad vi ska fortsätta med, sluta med, börja med och skruva på i en vardag som utmanar.

Något som vi alltid måste fortsätta med är språk- och kunskapsutveckling. Det kan så klart ske på många olika sätt, beroende på barnens erfarenheter och förutsättningar. Mötet med barnen kommer alltid att finnas där centralt i förskolans arbete. Vi kan påverka hur och om vad vi samtalar med barnen.

Hur kan vi arbeta med tex språk- och kommunikationsmålen i läroplanen när vardagen utmanar? När vi har gjort gemensamma överenskommelser och prioriterat vad som ska få ha fokus behövs en plan för hur det ska ske.

Det som står i läroplanen för förskolan under rubriken: kommunikation och skapande är

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. (Lpfö 18, s. 8)

Hur kan vi arbeta med det när vardagen utmanar?

När vi skriver att vi behöver planera för språk- och kunskapsutveckling så gäller det alla barn, oavsett vilket förstaspråk barnet har eller om det talar ett eller flera språk. Vi ska ha en plan för hur vi ger bästa möjliga förutsättningar för språkutveckling utifrån de förkunskaper och förutsättningar som finns.

Språkplanen -ett medvetet stöd att hålla sig i  

Anna Wahlgren (2024) skriver i sin artikel: Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling, att Ann S. Pihlgren kommit fram till i sin forskning att man bör skriva en språkplan över hur språkutvecklingsarbetet ska gå till. Språkplanen ska specificera vad just vår förskola ska göra för att utveckla våra barns språkutveckling samt att den ska vara skriven för personalen. Planen ska vara konkret och tydlig samt förklara exakt vad personalen förväntas göra.

Ett sätt kan vara att ha en språkplan med långsiktiga didaktiska planeringar. Språkplaner kan utformas på olika sätt och ha fokus på olika innehåll, det viktiga är att komma överens om hur ni i arbetslaget och på förskolan tillsammans ska arbeta språk- och kunskapsutvecklande och vilka delar av språket som ni lägger extra gemensamma krafter på just nu. Har ni väl gjort en språkplan har ni något att hålla i och hela tiden komma tillbaka till. Många förskolor har någonstans skrivit ned sina arbetssätt kring språk och kommunikation, kanske i en verksamhetsplan, i ett reflektionsverktyg eller så kan vi gå till enhetsanalysen där vi skrivit om våra medvetet valda arbetssätt kring språk och kommunikation. Här kan ni börja att ringa in era arbetssätt och samla dem.

Fundera på hur ni kan lyfta fram dessa tydligt så att de är synliga och kända av alla pedagoger och familjer, den här terminen fokuserar vi på de här språkmålen genom att vi arbetar på det här sättet.

Språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang

Vid skapandet av en språkplan så är det viktigt att tänka kring vårt språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang. Att tillsammans komma fram till hur vi ska jobba på förskolan, utifrån våra medvetet valda arbetssätt så att barnen i mötet med oss vuxna får utmanas och utvecklas i alla delar i språket. Alla vuxna kring barnen behöver förstå hur viktiga de är för språkutvecklingen, när samtliga pedagoger arbetar medvetet med detta och samverkar med barnets familj, så blir förutsättningarna bästa tänkbara. I mötet med barnen varje dag gör vi som störst skillnad och det kan vi göra varje dag oavsett om vi har möjlighet att genomföra de aktiviteter och den undervisning som vi planerat för. 

På bilden nedan hittar ni exempel på alla delar som kan finnas med i en språkplan:

Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola

Inspiration till att ta fram egna språkplaner

Vi vill avsluta med att tipsa om var du kan hitta inspiration till språkplaner om du blir nyfiken på att tänka mer om detta.

I Ann Pihlgrens bok Läsa, Skriva och Räkna i förskolan s.268-269 finns tabeller som visar på gemensamma överenskommelser i en hel kommun när det kommer till progression i metaspråklig uppmärksamhet.

I boken Svenska som andraspråk i praktiken kap 9 finns det inspiration till språkplaner samt beskrivningar av hur blomman på bilden ovan kan användas mer ingående.

I boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta ger författarna bland annat exempel på hur vi kan inventera våra fysiska språkliga lärmiljöer (s.178).

På förskoleforum.se kan ni söka er fram till artikelserien om den konkreta språkpolicy som finns på Milstensgårdens förskola i Borås.
 

Referenser vi hänvisar till i bloggen för er som vill läsa mer.

Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur

Linköpings kommun (2023) och deras rapport Språkutvecklande förskola.

Pihlgren S. A (2020) Läsa, skriva och räkna i förskolan - ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur och Kultur

Samoladas Larsson, E och Bäversten, M (2021) Språkrika lärmiljöer för de yngsta. Stockholm: Lärarförlaget

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Wahlgren, A (2024) Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling. Skolledaren.se Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling (skolledaren.se)

Ha en trevlig sommar och hoppas ni vill fortsätta följa oss i höst!

Hur kan vi arbeta målinriktat med språk och kunskapsutveckling när vardagen utmanar?

Vårterminen rusar på, den här tiden på året arbetas det med pågående lärprocesser tillsammans med barnen i olika former på förskolorna och samtidigt sker utvärdering av läsåret som gått. Planer inför hösten utifrån årets analys är på ingång, vad är det vi behöver prioritera på vår förskola kommande år?

Vi varvar under arbetstiden mellan att arbeta nära barnen, gå på olika möten, lösa frånvaro etc. Vi är flexibla och kreativa för att få till en så bra verksamhet som möjligt. Vad är det som vi KAN och BEHÖVER hålla i när det kommer till språk- och kunskapsutvecklande arbete när vardagen sällan blir som vi tänkt oss? Vad är det vi ska prioritera?

Vi ska i ett par inlägg framåt  uppehålla oss vid just detta, hur vi kan arbeta målinriktat i den faktiska vardag som vi möter i våra verksamheter när det kommer till språk- och kunskapsutvecklande arbete.

Intressant just nu är att Skolverkets förslag till ändringar i förskolans läroplan är ute på remiss. Det finns förslag till flera förändringar men i detta inlägg väljer vi att fokusera på ändringen kring läsmiljöer, då vi tycker att det är ett bra exempel från förskolans utbildning som alltid behöver finnas tillgänglig oavsett vad vi har valt att fokusera på.

Skolverkets förslag på läroplansändringar om läsmiljöer

Den nya formuleringen i förslaget till förskolans läroplan lyder under avsnittet Kommunikation och skapande;

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer som skapar intresse och nyfikenhet för såväl skönlitteratur som sakprosa och andra texter. Vid högläsning med språk- och kunskapsutvecklande syfte ska barnen få möjlighet till delaktighet genom samtal om texter och bilder.

Vad innebär det för förskolan att förslaget till ändring i läroplanen mer i detalj styr förskolans läsmiljöer?

Här ges inget utrymme för att inte ta läsningen och vårt kompensatoriska uppdrag på allvar. Kvalitativ högläsning och berättande är bevisat viktiga framgångsfaktorer för såväl enspråkiga som flerspråkiga barns språkutveckling. För att läsningen ska bli språk- och kunskapsutvecklande behöver vi arbeta aktivt med didaktiken kring högläsningen; när läser vi, vad läser vi, hur läser vi, var läser vi och för vilka? Vad är det som krävs för att nyfikenheten för läsning ska väckas hos just våra barn?

Viktigt att ställa oss frågor och diskutera och reflektera kring tex:

Hur ser våra läsmiljöer ut idag?

Har vi ett varierat och rikt utbud av litteratur tillgängligt för alla barn?

Känner alla barn sig inkluderade i den litteratur vi har?

Använder vi bilder och texter för att locka till berättande?

Använder vi oss av text och skriftspråk tillsammans med barnen som ett naturligt arbetssätt?

Hur arbetar vi med faktaböcker och faktabilderböcker?

Genom att ha en långsiktig didaktisk planering, en språkpolicy eller en språkplan på något sätt så kan böcker, högläsning och inbjudande läsmiljöer vara en naturlig del av utbildningen som vi kan hålla i även när förutsättningarna för dagen förändras.

Stödverktyg för prioritering

Vi kan inte bara lägga till när förutsättningarna är strama, vi behöver prioritera hur vi kan skapa en stabil utbildning med styrdokumenten som grund för att känna oss trygga med att vi arbetar med "rätt" delar även när dagar och veckor struktureras om. Ett stödverktyg i arbetet med att prioritera i förväg och längs vägen är denna fyrfältare.

Den kan användas på läroplanens alla målområden och som ett stöd i att följa upp och utveckla de arbetssätt som just den egna förskolan behöver prioritera. Våga ta makten över vilka delar av utbildningen som er förskola behöver prioritera, utifrån barngruppernas största behov här och nu.

Ett exempel på hur det skulle kunna se ut när det kommer till prioritering av läsmiljöerna: