Barns delaktighet och inflytande

Botulvs och Höganäs förskolor berättar om arbetssätt och förhållningssätt som bidrar till utveckling av barnens delaktighet och inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet.

  • Våga släppa in barnen i utformandet av utbildningen

    Cecilia Schoning och Caroline Wiström2025-04-23

    Hur gjorde vi då?

    Våga släppa in barnen i utformandet av utbildningen

    I vårt förra inlägg berättade vi kring vad forskning och teorier säger om förskolebarnens delaktighet och inflytande; att allt i grund och botten kan kokas ner till att det är de vuxna som har makten att avgöra hur mycket barnen får vara med och påverka och bestämma över sin vardag på förskolan, det vill säga sin utbildning. Det är vi vuxna som behöver utmana oss själva, och vi tror att det är där kärnan ligger – vi behöver våga släppa lite på den kontroll vi har över utformandet av undervisningen. Det kan kanske verkas läskigt... Det kan kanske till och med kan vara oerhört svårt... Men vad är det värsta som kan hända, egentligen?

    Det hela handlar ju inte om att vi ska släppa kontrollen helt, ge barnen helt fria tyglar medan vi pedagoger sätter oss på en stol och tittar på. Nej nej... Vi menar att det ska ske tillsammans. Vi följer en pedagogik där vi utforskar och lär tillsammans med barnen. Kan vi då inte även planera, dokumentera, reflektera och utvärdera tillsammans...?Vi fick helt enkelt sätta oss och göra upp en plan för hur vi kunde skapa förutsättningar för detta.

     Auktionsforskning som metod-vända blicket mot oss själva

     I och med att vi skulle bedriva FoU-projektet på förskolor och utifrån det ämne vi hade valt så blev vi rekommenderade att använda oss av aktionsforskning som metod. Detta av den anledning att det är den metod som bäst lämpar sig för utvecklingsarbete där pedagogerna själva är aktiva i själva projektet.

    Aktionsforskning innebar för vår del att vända blicken mot oss själva, att pedagogerna fick granska sin egen praktik och på så sätt skapa en djupare förståelse. Vår utgångspunkt låg i citatet ”Det räcker inte att lärares arbete studeras, lärare behöver själva studera det egna arbetet” (Lawrence Stenhouse, 1975. citeras i Rönnerman, 2022, sidan 17)

    Våra valda aktioner

    Med stöd av aktionsforskningens grunder och författare inom systematiskt kvalitetsarbete så blev det självklart för oss att vi behövde inleda det här projektet med att kartlägga vart vi befinner oss, vart vi vill komma samt hur vi ska ta oss dit.  Kort och gott - vi sammanställde en NÖHRA genom det individuella kartläggningsformuläret.

    Var och en fick identifiera sitt nuläge, vilket önskat läge det fanns hos var och en av oss, vilka resurser vi har, vilka hinder som kan tänkas finnas för barnens delaktighet och inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka aktiviteter vi erbjuder barnen och vilka aktiviteter vi kan tänkas börja erbjuda dem för att nå utveckling inom området.

    Alla fick rannsaka sig själva och verkligen fördjupa sig i sitt eget förhållningssätt och arbetssätt. Vad står jag för egentligen? Vad vill jag? Hur gör jag? Vad är det som gör att jag vill och gör som jag gör? Tanken med dessa frågor var att de skulle fungera som någon sorts ögonöppnare för var och en av oss. Kanske kunde de via formuläret synliggöra något för sig själv som de innan inte hade tänkt på?

    Aktion 1: Kartläggningsformulär

    Syfte: Kartlägga nuläge och önskat läge samt skapa ett ömsesidigt engagemang bland pedagogerna.

    Aktivitet: Enskild reflektion och inlämning samt uppföljning i efterföljande kollegiala reflektioner.

    Aktion 2: Hur tolkar vi läroplanen, Lpfö 18?

    Syfte: Att kollegialt reflektera över och skapa förståelse för läroplansområdet och de olika yrkesrollernas uppdrag.  Aktivitet: Läsning av Förskolans läroplan, Lpfö 18. Särskilt fokus på avsnitten 2.3 Barns delaktighet och inflytande samt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Enskild läsning samt kollegiala reflektioner.

    Aktion 3: Kvalitetssäkra – Kvalitetsutveckla. Var befinner vi oss och vart vill vi komma?

    Syfte: Att arbetslagen får reflektera över nuläge och planera för önskat läge. Att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla barns delaktighet och inflytande.

    Aktivitet: Praktisk uppgift i arbetslagen. Kollegiala reflektioner.

    Efter de tre första aktionerna så fick vi en indikation på vad vi behövde fokusera på för att utveckla vårt arbete. Vi insåg snabbt att vi behövde fortsätta fördjupa oss i det egna förhållningssättet kontra våra arbetssätt. Till vår hjälp tog vi övningar och aktiviteter som vi mött i olika sammanhang tidigare. Det resulterade i följande aktioner:

    Aktion 4: En likvärdig förskola

    Syfte: Att få reflektera och arbeta med begreppet likvärdig förskola i relation till barns delaktighet och inflytande i det pedagogiska SKA-arbetet.

    Aktivitet: Läsning av Kapitel 8 i Mångfaldens förskola (Sandell Ring, 2021). Utbildningsfilm samt kollegiala reflektioner.

    ·Aktion 5: Observationsuppgift – Pedagogiska relationer

    Syfte: Att synliggöra pedagogernas arbetssätt kring att skapa möjligheter för barnen till delaktighet och inflytande i SKA-arbetet.

    Aktivitet: Planerat och dokumenterat undervisningstillfälle med fokus på barns delaktighet och inflytande i planering, dokumentation, reflektion eller utvärdering. Uppföljning i digitalt formulär samt i kollegiala reflektioner.

    Aktion 6: Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001)

    Syfte: Synliggöra och föra kollegiala reflektioner kring barns delaktighet och inflytande - öppningar, möjligheter och skyldigheter i relation till Barnkonventionen.

    Aktivitet: Enskild kartläggning efterföljt av gemensam kartläggning i arbetslaget utifrån Shiers delaktighetsmodell. Kollegiala reflektioner.

    Uppföljning

    Som avslutning behövde vi sy ihop säcken med hjälp av en uppföljning. Hur blev det egentligen? Vilka effekter identifierar pedagogerna? Vad var givande och på vilket sätt har det gynnat barnen? Det resulterade i ett uppföljande digitalt kartläggningsformulär:

     Aktion 7: Kartläggningsformulär – Uppföljning

    Syfte: Att följa upp de riktade aktionerna och vilket resultat de har bidragit till i att öka barns delaktighet och inflytande i det pedagogiska SKA-arbetet.

    Aktivitet: Enskild reflektion och inlämning samt uppföljning i efterföljande kollegiala reflektioner.

    Hur blev det för oss – vad fick vi fatt i?

    Vi kunde via resultaten från de genomförda aktionerna se att det var inte så enkelt… Det blev tydligt att de flesta bjöd in barnen till att delta i reflektion, i den bemärkelse att de fick samtala om olika aktiviteter och händelser vid exempelvis samlingar eller vid lunchen. Däremot angav flertalet pedagoger att de mindre sällan bjöd in barnen till att delta i utvärderingsmomentet, vilket de ansåg att de kunde bli bättre på. En tydlig faktor som blev synlig i resultaten var att begrepp definieras så olika. Vad betyder det att barnen får delta i de olika momenten – vad står det för? Men framför allt – hur ska makten kring utformningen av utbildningen fördelas? Det framkom tankar kring hur mycket en ettåring ska få bestämma gällande utformningen av utbildningen. Kan det vara som så att de till och med bör skonas från det? Att vi ger yngre barn för mycket val i vardagen...? Vi kunde tydligt se att det växte fram ett komplext dilemma. För samtidigt har vi en tydlig samstämd åsikt kring att det är barnens intressen som visar vägen för hur vi pedagoger ska planera utbildningen. Varför kan de då inte gå hand i hand?

     I barnens utvärderingar framgick det att de tyckte att målarbilderna till temat Brandveckan var tråkiga. De skapade därför egna bilder som de sedan kopierade upp och delade ut till varje avdelning.

    Barnrådets inverkan på barns delaktighet och inflytande

    I resultaten framgick det även att Barnrådet har en stor inverkan kring barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Flertalet pedagoger ansåg att det är ett tillvägagångssätt där barnens tankar, åsikter och idéer får stå i fokus och här kan barnen påverka sin vardag på ett tydligare sätt. Vi kan fördela makten på ett annat sätt på Barnrådet. Pedagogerna som närvarar på dessa träffar är med som stöd men det är barnen som styr. Följdfrågan här blir då: varför kan vi inte anamma samma arbetssätt i den övriga verksamheten? Svaret framkom i pedagogernas egna synsätt: det fanns en tanke kring att det är pedagogen – med dess utbildning, kompetens och erfarenhet – som ska ha ansvaret. Kan vi här tolka det som att det finns en känsla kring konkurrens?

     Barnrådet kommer med önskemål kring månadens tecken.

     

    Sen har vi det här med likvärdig förskola... Vad betyder det egentligen?

    Det framkom att var och en av oss lägger in egna värderingar i begreppet. Vi ser på likvärdigheten på olika sätt. Det talas om likvärdig förskola i Sverige, men hur ser vi på likvärdigheten på vår egen förskola, på enhetsnivå? Resultaten visade att det skiljde sig mellan pedagogernas arbetssätt, och om vi har en likvärdig förskola så ska det väl finnas en samsyn kring arbetssättet, eller? Aktion 3 samt Aktion 5 var de två aktionerna som gav mest positiva resultat. Här syntes det tydligt att de två aktionerna blev ögonöppnare för många, och att det i sig blev startskottet till förändring. Pedagogerna såg den dolda makten, det blev tydligt för dem vilken roll de själva har i barnens delaktighet och inflytande.

    Att vända ett synsätt är inte lätt. Det kräver tålamod och tid. Och hur det gick, ja… Det får ni helt enkelt ta del av i nästa inlägg där vi summerar våra lärdomar, hur det var att driva ett FoU-projekt, vilka effekter projektet gav med mera. 

     

    Referenser:

    Rönnerman, K. (2022). Aktionsforskning. Vad? Hur? Varför? Lund: Studentlitteratur.

    Sandell-Ring, A. (2021). Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och undervisning. Lund: Studentlitteratur.

    Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society Volume 15 (2001) pp. 107-117.

    Elektronisk resurs: (PDF på engelska) Vägar till deltagande: Öppningar, möjligheter och skyldigheter (researchgate.net)

    (PDF på engelska) Vägar till deltagande: Öppningar, möjligheter och skyldigheter (researchgate.net)

     

     

     

     

    (0)Kommentera
  • De vuxna har makten över barnens delaktighet och inflytande

    Cecilia Schoning och Caroline Wiström2024-11-21

    Barns delaktighet och inflytande – mer än att få välja utflyktsmål

    När man frågar förskolepersonal kring hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande så brukar ett av de vanligaste svaren vara att barnen får rösta kring olika aktiviteter eller utflyktsmål. Barnen brukar även få välja vilken frukt de vill ha samt om de vill dricka vatten eller mjölk, äta mjuk eller hård smörgås.  Men frågan är – är det tillräckligt? Här kan nog alla förstå att svaret på frågan är: nej, det är inte tillräckligt.

    Att lära barnen att välja mellan olika aktiviteter är visserligen ett bra första steg att för att skapa möjlighet för delaktighet och inflytande, men föreläsaren och förskolläraren Veronica Nytomt (2024) poängterar att detta endast ger en låg grad av inflytande då valen ofta är i förväg bestämda av en vuxen. Makten och kontrollen över valet ligger hos pedagogerna vilket barnen också kan vara medvetna om. Biteus & Engholm (2016) belyser i sin tur att barns inflytande handlar om så mycket mer än att välja exempelvis utflyktsmål. Författarna lyfter att val och inflytande är två skilda begrepp. De anser att det är pedagogernas uppgift att följa förskolans styrdokument samt att skapa ramar för förskolans utbildning som beaktar barnens inflytande och utmanar barnens behov och intressen. De påpekar att ett barn inte har ett intresse för allt som barnet möter, men att det är pedagogens ansvar att utmana barnet utifrån intresse och utvecklingsbehov.

    Författarna poängterar även att det är viktigt att forma utbildningen utifrån demokratiska principer, så att alla får möjlighet till delaktighet och inflytande. Nytomt (2024) menar att en betydande utgångspunkt för barns delaktighet och inflytande är att barnen känner att deras röster blir hörda och beaktade:"Det inträffar när de känner sig respekterade för de behov de ger uttryck för och när de känner sig bekräftade i sina känslouttryck, men framför allt när de märker att sådant de uttryckt och önskat ges stort utrymme och genomförs av de vuxna.” (Nytomt, 2024, sidan 25).

    De vuxna har makten över barnens delaktighet och inflytande.

    Så hur vet vi att barnen känner och upplever delaktighet? Ja, svaret är väl inte enklare än att vi helt enkelt behöver prata med barnen, tänker vi. Och självklart pratar förskolans pedagoger med barnen, men vi menar att vi behöver prata mer medvetet.

    Vi behöver föra ett samtal, ställa frågor och fördjupande följdfrågor, vara genuint nyfikna och engagerade i deras syn och på så sätt få fatt i deras perspektiv. Vad får de göra på förskolan? Vad får de inte göra på förskolan? Vad tycker de är roligt och vad tycker de är tråkigt? Vad vill de göra och vad vill de inte göra? Vad tycker de om förskolans olika lärmiljöer, är de roliga eller finns det något som de saknar? Lyssnar de vuxna på barnen när de vill säga något?

    Ja, ni förstår att frågorna kan göras många – men summa summarum är att det är de vuxna som har makten över barnens delaktighet och inflytande. För om inte vi vuxna låter barnen ta plats så är det vi somgör barnen osynliga. Barns makt är alltid villkorad av oss vuxna.

    Val av aktivitet-ett vanlig arbetssätt på förskolor att arbeta med barns delaktighet och inflytande

    Vi vill undersöka hur mycket barnen bjuds in i formandet av undervisningen

    I början av designfasen av vårt FoU-projekt hade vi först tänkt titta på barns delaktighet och inflytande inom dokumentation och utvärdering. Men vi insåg ganska snart att det behövdes fler perspektiv än så. Vi behövde titta på det systematiska kvalitetsarbetet i sin helhet, och därmed breddades inriktningen till att fokusera på områdena planering, dokumentation, reflektion samt utvärdering. Vi ville undersöka hur pass mycket pedagogerna, och då främst förskollärarna eftersom det yttersta ansvaret ligger på dem enligt läroplanen, bjuder in barnen i formandet av undervisningen.

    Syftet med FoU projektet

    Syftet med FoU-projektet var att utforska möjligheterna till att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans systematiska kvalitetsarbete, det så kallade SKA-arbetet. Enligt förskolläraren och utvecklingsledaren Erika Wallin (Wallin, 2023) ska det systematiska kvalitetsarbetet leda till förändringar och förbättringar. Det ska bidra till att förskolan synliggör både sina styrkor och dess utvecklingsområden för att skapa utveckling av utbildningen. SKA-arbetet ska vara meningsfullt för förskolans personal men framför allt gynna barnen så att de får möta en verksamhet som blir ännu tryggare, roligare och mer lärorik. Elbrand (2023) lyfter i sin tur på sidan 147 att:

    ”Om vi tänker att barnen har rätt till delaktighet och inflytande över det vi gör, det vill säga det som egentligen är vårt systematiska kvalitetsarbete, behöver vi pedagoger hela tiden utmana oss själva och reflektera kring hur detta kan ske i vår vardag, alltifrån de små vardagliga händelserna till det ämnesinnehåll vi väljer att fördjupa oss kring i ett processinriktat arbete.” 

    Elbrand framhäver fortsättningsvis att pedagoger ständigt behöver samarbeta och arbeta tillsammans med barnen för att utbildningen och undervisningen ska utvecklas. När det kommer till att driva ett utvecklingsprojekt framåt så är det viktigt att alla är med på tåget, det behövs ett ömsesidigt engagemang – men hur skapar vi förutsättningar för det?

    Ett annat syfte med projektet var att synliggöra förhållningssätt och arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet. För att lyckas med det så behövde vi kartlägga: var står vi? hur gör vi ? samt vart vill vi komma? Vi insåg alltså att vi behövde backa bandet, och vi behövde börja med att lägga korten på bordet. Hur ser vi på barns delaktighet och inflytande? Vad vill vi egentligen – hur villiga är vi att dela på makten och släppa in barnen i det arbete som vi så länge har ägt?

    Forstättning följer i nästa blogginlägg...

    Barnråd på förskolan. Barnen får komma med tankar, idéer och åsikter kring olika frågor som rör barnens vardag på förskolan. Ett fördjupat arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande.

    Referenser om ni vill läsa mer:

    Biteus, J. & Engholm, T. (2016). Utveckla barns inflytande, verktyg för förskolan. Stockholm: Gothia fortbildning.

    Elbrand, M. (2023). Barns delaktighet i vårt systematiska kvalitetsarbete. I Wallin, E. (red.). (2023). Förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utmaningar och möjligheter. Stockholm: Lärarförlaget. sidan 142-160.

    Nytomt, V. (2024). Vuxnas makt i möten med barn. Stockholm: Gothia kompetens.

    Wallin, E. (red.). (2023). Förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utmaningar och möjligheter. Stockholm: Lärarförlaget.

    (0)Kommentera
  • Barns delaktighet och inflytande

    Cecilia Schoning och Caroline Wiström2024-09-27

    Vi tackar Tunaparkens förskola för en inspirerande blogg nu när det är dags för oss på Botulvs och Höganäs förskolor att ta över bloggstaffettpinnen!

    Så vilka är egentligen vi?

    Botulvs förskola är en förskola med fyra avdelningar varav två är språk- och talavdelningar. Höganäs förskola har sex avdelningar varav en avdelning består av vår förskolebuss Gullan. Tillsammans har båda förskolorna 37 medarbetare och cirka 187 barn. Med andra ord – många viljor, tankar och åsikter som ska få ta plats  

    Vi som skriver bloggen är Cecilia Schoning (Botulvs) och Caroline Wiström (Höganäs). Vi är båda förskollärare med utvecklingsgruppsledaransvar på respektive förskola. Vi har även ett tätt samarbete där vi tillsammans med vår rektor skapar möjligheter för utveckling och lärande.

    Barns delaktighet och inflytande i förskolan - vad får de utrymme till att göra?

    Förskolan är barnens plats där barnens intressen, nyfikenhet, tankar och idéer ska få utrymme och synliggöras. Heimer & Pihlgren (2021) hänvisar dock till studier som menar att 70% av samtalen i förskolan ägs av pedagogerna, medan barnen äger 25%. Resterande 5% tillhör de barn som behöver extra samtalsutrymme. Varför är det så, om förskolan är barnens plats? Borde inte sifforna vara tvärtom, egentligen?

    Höstterminen 2022 föddes en tanke om att vilja grotta djupare inom detta. Det fanns ett starkt behov av att utveckla barnens delaktighet och inflytande i förskolornas systematiska kvalitetsarbete, och i och med detta ansökte vi om medel för att få driva ett FoU-projekt under läsåret 23/24.

    Ansökan beviljades och vi började nu designa en plan för vårt projekt. En resa mot att utveckla barns delaktighet och inflytande inom planering, dokumentation, reflektion samt utvärdering tog fart, vilket ni kommer få ta del av i denna blogg.

    Vår tanke var att synliggöra förhållningssätt och arbetssätt - var står vi, hur gör vi och vart vill vi komma? Vi hoppas att vår blogg kan bli en inspiration för er andra att utveckla barns delaktighet och inflytande där ute på era förskolor. Hoppas ni vill följa vår berättelse!

     

    Referenser

    Heimer, M. & Pihlgren A. (2021). Demokrati för förskolebarn – undervisning i åtta nyckelkompetenser. Stockholm: Studentlitteratur.

    (0)Kommentera
Visar -81 av 3 Visa fler