De vuxna har makten över barnens delaktighet och inflytande
Barns delaktighet och inflytande – mer än att få välja utflyktsmål
När man frågar förskolepersonal kring hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande så brukar ett av de vanligaste svaren vara att barnen får rösta kring olika aktiviteter eller utflyktsmål. Barnen brukar även få välja vilken frukt de vill ha samt om de vill dricka vatten eller mjölk, äta mjuk eller hård smörgås. Men frågan är – är det tillräckligt? Här kan nog alla förstå att svaret på frågan är: nej, det är inte tillräckligt.
Att lära barnen att välja mellan olika aktiviteter är visserligen ett bra första steg att för att skapa möjlighet för delaktighet och inflytande, men föreläsaren och förskolläraren Veronica Nytomt (2024) poängterar att detta endast ger en låg grad av inflytande då valen ofta är i förväg bestämda av en vuxen. Makten och kontrollen över valet ligger hos pedagogerna vilket barnen också kan vara medvetna om. Biteus & Engholm (2016) belyser i sin tur att barns inflytande handlar om så mycket mer än att välja exempelvis utflyktsmål. Författarna lyfter att val och inflytande är två skilda begrepp. De anser att det är pedagogernas uppgift att följa förskolans styrdokument samt att skapa ramar för förskolans utbildning som beaktar barnens inflytande och utmanar barnens behov och intressen. De påpekar att ett barn inte har ett intresse för allt som barnet möter, men att det är pedagogens ansvar att utmana barnet utifrån intresse och utvecklingsbehov.
Författarna poängterar även att det är viktigt att forma utbildningen utifrån demokratiska principer, så att alla får möjlighet till delaktighet och inflytande. Nytomt (2024) menar att en betydande utgångspunkt för barns delaktighet och inflytande är att barnen känner att deras röster blir hörda och beaktade:"Det inträffar när de känner sig respekterade för de behov de ger uttryck för och när de känner sig bekräftade i sina känslouttryck, men framför allt när de märker att sådant de uttryckt och önskat ges stort utrymme och genomförs av de vuxna.” (Nytomt, 2024, sidan 25).
De vuxna har makten över barnens delaktighet och inflytande.
Så hur vet vi att barnen känner och upplever delaktighet? Ja, svaret är väl inte enklare än att vi helt enkelt behöver prata med barnen, tänker vi. Och självklart pratar förskolans pedagoger med barnen, men vi menar att vi behöver prata mer medvetet.
Vi behöver föra ett samtal, ställa frågor och fördjupande följdfrågor, vara genuint nyfikna och engagerade i deras syn och på så sätt få fatt i deras perspektiv. Vad får de göra på förskolan? Vad får de inte göra på förskolan? Vad tycker de är roligt och vad tycker de är tråkigt? Vad vill de göra och vad vill de inte göra? Vad tycker de om förskolans olika lärmiljöer, är de roliga eller finns det något som de saknar? Lyssnar de vuxna på barnen när de vill säga något?
Ja, ni förstår att frågorna kan göras många – men summa summarum är att det är de vuxna som har makten över barnens delaktighet och inflytande. För om inte vi vuxna låter barnen ta plats så är det vi somgör barnen osynliga. Barns makt är alltid villkorad av oss vuxna.
Val av aktivitet-ett vanlig arbetssätt på förskolor att arbeta med barns delaktighet och inflytande
Vi vill undersöka hur mycket barnen bjuds in i formandet av undervisningen
I början av designfasen av vårt FoU-projekt hade vi först tänkt titta på barns delaktighet och inflytande inom dokumentation och utvärdering. Men vi insåg ganska snart att det behövdes fler perspektiv än så. Vi behövde titta på det systematiska kvalitetsarbetet i sin helhet, och därmed breddades inriktningen till att fokusera på områdena planering, dokumentation, reflektion samt utvärdering. Vi ville undersöka hur pass mycket pedagogerna, och då främst förskollärarna eftersom det yttersta ansvaret ligger på dem enligt läroplanen, bjuder in barnen i formandet av undervisningen.
Syftet med FoU projektet
Syftet med FoU-projektet var att utforska möjligheterna till att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans systematiska kvalitetsarbete, det så kallade SKA-arbetet. Enligt förskolläraren och utvecklingsledaren Erika Wallin (Wallin, 2023) ska det systematiska kvalitetsarbetet leda till förändringar och förbättringar. Det ska bidra till att förskolan synliggör både sina styrkor och dess utvecklingsområden för att skapa utveckling av utbildningen. SKA-arbetet ska vara meningsfullt för förskolans personal men framför allt gynna barnen så att de får möta en verksamhet som blir ännu tryggare, roligare och mer lärorik. Elbrand (2023) lyfter i sin tur på sidan 147 att:
”Om vi tänker att barnen har rätt till delaktighet och inflytande över det vi gör, det vill säga det som egentligen är vårt systematiska kvalitetsarbete, behöver vi pedagoger hela tiden utmana oss själva och reflektera kring hur detta kan ske i vår vardag, alltifrån de små vardagliga händelserna till det ämnesinnehåll vi väljer att fördjupa oss kring i ett processinriktat arbete.”
Elbrand framhäver fortsättningsvis att pedagoger ständigt behöver samarbeta och arbeta tillsammans med barnen för att utbildningen och undervisningen ska utvecklas. När det kommer till att driva ett utvecklingsprojekt framåt så är det viktigt att alla är med på tåget, det behövs ett ömsesidigt engagemang – men hur skapar vi förutsättningar för det?
Ett annat syfte med projektet var att synliggöra förhållningssätt och arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet. För att lyckas med det så behövde vi kartlägga: var står vi? hur gör vi ? samt vart vill vi komma? Vi insåg alltså att vi behövde backa bandet, och vi behövde börja med att lägga korten på bordet. Hur ser vi på barns delaktighet och inflytande? Vad vill vi egentligen – hur villiga är vi att dela på makten och släppa in barnen i det arbete som vi så länge har ägt?
Forstättning följer i nästa blogginlägg...
Barnråd på förskolan. Barnen får komma med tankar, idéer och åsikter kring olika frågor som rör barnens vardag på förskolan. Ett fördjupat arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande.
Referenser om ni vill läsa mer:
Biteus, J. & Engholm, T. (2016). Utveckla barns inflytande, verktyg för förskolan. Stockholm: Gothia fortbildning.
Elbrand, M. (2023). Barns delaktighet i vårt systematiska kvalitetsarbete. I Wallin, E. (red.). (2023). Förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utmaningar och möjligheter. Stockholm: Lärarförlaget. sidan 142-160.
Nytomt, V. (2024). Vuxnas makt i möten med barn. Stockholm: Gothia kompetens.
Wallin, E. (red.). (2023). Förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utmaningar och möjligheter. Stockholm: Lärarförlaget.