En uppgift om källors användbarhet och trovärdighet
Mina nior har inte arbetat med att värdera källor på ett tag, så det är en sak som jag vill hinna med att öva på och bedöma innan den här terminen tar slut.
För att samla kunskap om ämnet så utgår vi från Orka Pluggas klipp om att förstå kunskapskravet och Studis klipp om Digital källkritik. Jag gillar speciellt att Orka Plugga tar upp det faktum att källkritik inte går ut på att hitta ”sanningen” utan att man behöver lära sig hur man granskar hemsidor och när man har nytta av vilken typ av information. Vi tittar också på ett exempel av ett utvecklat resonemang om en källas trovärdighet.
Efter det så går vi igenom Skolverkets checklista för källkritik. Jag tycker att den är väldigt användbar och eleverna har använt den förut, men man kan ju aldrig vara nog tydlig med vad eleverna ska göra. De kan dessutom använda frågorna för att bilda meningar som förhoppningsvis leder dem fram till svaret på frågan - är källan pålitlig eller inte.
I par har eleverna sedan fått granska tre hemsidor som behandlar Cornona-viruset. Uppgiften går ut på att de ska hitta källor till ett skolarbete om Corona och de ska avgöra om källorna är pålitliga och/eller användbara i deras fiktiva arbete. De arbetar i par för att få en lär-partner att luta sig mot. Att få berätta hur man tänker är också ett sätt att få syn på sin egen kunskap. Förhoppningsvis kan klasskompisens frågor också bidra till att man utvecklar sina resonemang och får öva på att motivera sina åsikter.
När det arbetet är gjort så går vi igenom alla sidorna och diskutera dem tillsammans.
Avslutningsvis gör vi en mycket liknande uppgift om kärnkraft. Den får eleverna göra enskilt och lämna in till mig skriftligt för bedömning.
Min plan är sedan att välja ut några elev-exempel på E, C och A-nivå som jag kommer visa för eleverna (anonymt) som exempel på varför man bedömts vara på den nivån. Det brukar fungera som metod för att motivera den summativa bedömningen, alltså att man kan spegla sina svar i någon annans och se nivå-skillnaden. Gör jag samma uppgift igen, vilket jag ofta gör, så tar jag de gamla elev-svaren som exempel.
Det gör ju även mitt arbete formativt, eftersom jag alltså tar en uppgift jag skapat och förändrar den efter elevernas resultat samt deras återkoppling om uppgiften. Jag använder också elevernas produkt som utgångspunkt till nästa elevgrupp som får uppgiften framför sig. Det blir någon form av cirkel-modell för lärare!