Skärm eller pärm, om JAG får bestämma
Just nu förekommer debatter i detta ämne i massmedia, i familjer och inte minst på skolor. Har skärmarna tagit över våra liv fullständigt och är all denna elektronik verkligen nyttigt för våra kroppar? Vad händer med oss och vårt sätt att leva? Hur påverkas vårt samhälle och den tid vi lever i? Det finns många olika ingångar i detta, och flera olika sanningar, och framför allt frågor som vi inte får svar på förrän en bra bit in i framtiden. På skolorna råder ofta skilda meningar. Några anammar forskning som stöder skärmarna, andra hör på forskning som menar att de gör mer skada. Till detta får vi också lägga till att inte alla skolor har lyckats inskärpa digitaliseringen i verksamheten så som var planen.
Själv försöker jag att avgränsa mig till att lägga fokus på det jag som lärare kan ta ansvar för och påverka. Alltså elevernas vardag och utveckling i skolan - med eller utan skärm, och faktum är att den forskning som vi ser resultaten av i dag inte är helt tydlig åt något håll, så jag tänker att här får man använda ett eget omdöme, sin erfarenhet och magkänsla.
Sedan vi startade upp med Ipads i klassen för ca 8-9 år sedan, och jag tillbringade timmar i soffan på kvällarna för att hitta så bra och meningsfulla appar som möjligt, har en del plattformar, webbsidor och appar kommit och gått. Allt jämt har mitt fokus legat på hur vi skulle kunna grunda för den största utvecklingen bland samtliga elever i klassen. Dessutom har det varit viktigt att inlärningen varit lustfylld och meningsfull. För egen del har ipads och datorer varvats med papper, penna och konkreta redskap. Ipads har hängt med ut i naturen, för dokumentation både med film, bild, ljud, men även ibland som skrivverktyg, för att det varit lättare att skriva på en ipad. När det handlat om kortare texter eller att lära in kunskap, har vi skrivit i skrivböcker för att befästa fakta. Hela tiden har jag funderat över syftet med uppgiften och vilken metod som ger bästa möjlighet till utveckling.
Ett område där de digitala verktygen varit mycket givande är under de individanpassade uppgifterna, där man på olika sätt kan skapa olika nivåer för elevernas förutsättningar. På detta sätt minskar man ner lärararbetet i klassrummet betydligt. Periodvis har jag delat upp klassen och givit hälften självgående digitala uppgifter, för att kunna vara ett bättre fysiskt stöd för den andra halvan av klassen.
Det finns också en stor fördel i att eleverna får en frihet som inte tidigare funnits. De kan ta reda på vilken fakta de vill, kontakta vem de vill och uttrycka sig om vad de vill.
Idag varvar jag ofta tex SO-böcker med att jobba digitalt på den portal som vi har avtal med. På portalen finns filmer, förklaringar på begrepp m.m. som inte finns i boken. Dessa tar vi hjälp av även om vi väljer att arbeta med böckerna i vissa områden.
Jag fortsätter min strävan att söka de mest effektiva och lustfyllda metoderna till elevutveckling i en tid av den digitala omvandling som vi lever och verkar i.