Vår digitala resa

Lärdomar på vår resa-en tillbakablick

Vår digitaliseringsresa startade 2011 då vi starta upp Väpnarens förskola med inriktning IKT (informations- och kommunikationsteknik), det vi i dag kallar för digitalisering. Mycket har hänt sedan dess. Då startade vi med två iPads som då var nytt i Sverige.

Idag , tretton år senare, hanterar vi och barnen helt naturligt dessa verktyg och mycket annat som förekommer inom digitaliseringen på ett självklart sätt. Vi varvar det digitala och det analoga sidan vid sida i leken, skapandet, utforskandet, problemlösandet osv. Idag upplever vi att de digitala verktygen är en naturlig del av vår vardag, både för barnen, personalen och i samhället.

Förskolans roll

Många barn idag har tillgång och kunskap i att hantera digitala verktyg och då är det viktigt att vi är medvetna om vår roll som pedagog och kan vägleda barnen i denna digitala värld. Viktigt att göra barnen medvetna om värdet med bred kunskap i digitala verktyg för att det inte bara ska handla om ”att spela” utan visa på andra användningsområden.

Vi har ett kompensatoriskt uppdrag i förskolan. Jag ser att förskolan har en stor potential att skapa förutsättningar för att varje barn ska få tillgång till olika digitala verktyg för att utveckla sitt lärande inom olika områden och kunna kommunicera och vara delaktig och ha inflytande. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv.

Förskolans syfte har hela tiden varit att de digitala verktygen och virtuella miljöerna ska berikar vår fysiska miljö genom att ljud och ljus möter varandra. Vi använder de digitala verktygen utifrån medvetna val och planerar in olika aktiviteter där barnen är aktiva både med kropp och knopp. Detta gäller ju inte bara digitala verktyg utan allt material och alla aktiviteter vi planerar i förskolan. Så det gäller att skapa en variation i barnens dag där rörelse är en viktig faktor att ha med.

Digitalisering=skärmtid=dåligt?

I media är det många olika röster som har åsikter om förskolebarn och digitalisering. Vi i förskolan behöver också få plats i media och berätta om vårt arbete med digitaliseringen i förskolan. Där vi med egna ord får utrymme att beskriver vårt arbetssätt och visa på att det inte bara handlar om stillasittande och passiv “skärmtid” utan lyfta fram de möjligheter som digitaliseringen kan ge oss i förskolan, om vi jobbar medvetet.

Skolverket har under 2023 och 2024 haft i uppdrag att göra en översyn av förskolans läroplan när det gäller området digitalisering. Enligt förslaget ska det inte längre finnas krav på användande av digitala verktyg i förskolan och att utbildningen ska huvudsaken vara skärmfri. Skolverket kommer att ge förslag på att ordet digitalisering och digitala verktyg ska tas bort och ersättas av det bredare begreppet lärverktyg. De kommer också att föreslå införande begreppet teknikutveckling för att markera så att förskolan fortsättningsvis skapar förutsättningar för barnen att utveckla förståelse för den teknik de möter i vardagen.

Jag upplever att denna förändring inte påverkar vår verksamhet nämnvärd då vi har under en längre tid varit fokuserad på vilka begrepp vi använder och vilka begrepp vi ska undvika som tex spel, skärm och iPad och använda ordet lärplatta istället och prata om ämnen och vilka aktiviteter vi kan göra för att uppmuntra till utveckling av olika förmågor.

Vad har vi tagit del av -en backspegel

Lärplattor och appar, greenscreen,robotar

Vårt arbete med lärplattor har framför allt underlättat vår dokumentation. Koppla lärplatten med projektor upplever vi att vi kan förstärka olika sinnen hos barnen genom att använda oss av olika appar med musik och bakgrund som förstärker upplevelsen. Genom att arbeta med greenscreen upplever vi att barnen har skapa större förståelse för vad som är sant och det som man kan skapa i en app. När vi använder oss av robotar analogt eller digitalt kan vi se att det sker en språkutveckling samt förståelse för tekniken och att de är vi människor som bestämmer genom programmering.

Studiebesök

Vi har delat med oss till andra av den kunskap som vi har fått. Vårt syfte var att inspirera andra till att komma i gång att använda digitala verktyg i sin undervisning. Och att få digitala verktyg att bli ett naturligt inslag i verksamheten där den kan kopplas ihop med den analoga verksamheten. Vi på Väpnaren har också utvecklats genom studiebesöken. Vi har fått inspiration från andra verksamheter om hur de arbetar samt att vi får reflektera kring detta ämne med betydligt fler pedagoger än inom vår verksamhet. Jag och pedagogerna har och utvecklat vår förmåga att förmedla kunskap till andra samt prata inför stor grupp.

Maker space

Vi ville skapa miljöer där det digitala möter den analoga i olika lärmiljöer. Olika exempel på digital ateljé, programmering, green screen, mediakub, olika projiceringar där ljud, ljus och stillbilder eller rörliga bilder möts. Bjuda in till kollegialt lärande eller en delning av kunskap, verktyg och idéer där andra barn och pedagoger skulle få komma och besöka oss i den miljön. Miljöer där det estetiska, kreativa och digitala möter varandra. Miljöer som erbjuder till ny kunskap och möjligheter till problemlösning. Pandemin och flera organisatoriska utmaningar gjord tyvärr att det aldrig tog fart och blev som vi tänket men idén tror vi på och hoppas att den kan få uppstå mer centralt i framtiden.

Musicon

Ett instrument och ett intuitivt verktyg för att lära sig matematik, programmering, utveckla kreativitet eller för logopedisk terapi. "Maskinen" påverkar olika sinnen. Det har varit givande att se hur barnen har uppskattat stunderna med Musicon och hur vi tillsammans har lärt oss hur Musicon fungerar. Vi har också sett hur skapandet av musik och rytm har tilltalat alla oavsett ålder eller färdigheter.

L(AI)ban

En digital AI assistent vi har testat. Några reflektioner från barnen och pedagogerna som hade testat LAiban är att det som lockar mest är LAibans robot-röst som upplevs roligast för barnen. Vår tanke var att barnen skulle hämta lite information om maten, vädret, vilka kläder man ska ha på sig när vi går ut eller vilken tid man går hem. Många av dess saker upplever vi att man behöver ha it-support för att det ska fungera.  LAiban är gratis att ta del av men det krävs en hel del administrativt arbetet med stöd av IT innan den fungera som tänkt.

3D skrivare

Ett annat projekt var att undersöka om 3D skrivare kan vara ett verktyg som vi kan använda inom förskolan. Hur kan vi arbeta med den så barnen får en förståelse för hur den fungerar och i vilka sammanhang den kan användas? Den första tanken kom när barnen byggde med träjärnväg och började komplettera med duplo för att få höjd på bygget. Vi visste då att den fanns en skiss på en del som kunde hålla samman duplo med träjärnvägen i 3D skrivaren, som andra barn tillsammans med pedagoger i Sundbyberg hade tillverkat. För att detta verktyg ska få full potential så behöver vi starta arbetet tillsammans med barnen där de får arbeta med problemlösning tidigt. För tanken är att de till slut ska kunna rita en egen ritning på en produkt som ska underlätta i barnen lek eller skapande och den skannas in i maskinen och skriver ut produkten.

Vad mycket vi har varit med om och vi har blivit många erfarenheter rikare. Vi har haft en fantastisks resa genom alla år där vi har utvecklats tillsammans med många pedagoger och barn.

Med detta inlägg avslutar vi vårt bloggande och lämnar över till andra att berätta mer om förskolans roll i vår samtid.

Hej!  
I detta inlägg vill jag lyfta vikten av hur vi kommunicerar med vårdnadshavarna gällande digitalisering i förskolan.

I dagens debatt om digitalisering i förskolan kan vi dels läsa att regeringen vill ta bort lagkravet på att barn i förskolan ska använda digitala verktyg, förskolan ska bli skärmfri. Vi kan också läsa flera debattartiklar där det framkommer olika åsikter kring om det är bra eller inte bra för barnen i förskolan att använda digitala verktyg. Min uppfattning när jag läser är att det blir mycket fokus på ”skärmtid ” I tidningen förskolan 16 maj finns flera kritiska åsikter från både förskollärare och forskare om detta ämne men även ett uttalande av Robin Samuelsson som där han påpekar att digitalisering inte alltid handlar om skärmar. I länk nedan finns flera artiklar som berör detta område. 

Varannan förskollärare är kritisk till digitaliseringen | Förskolan (vilarare.se)

 Möta vårdnadshavarnas funderingar

För att möta vårdnadshavarna i denna debatt gällande digitaliseringens varande eller icke varande på förskolan har vi på Väpnarens förskola tittat på vår verksamhet ur olika perspektiv. Först och främst gällande begreppet skärmtid. Här har vi mer ingående tittat på i vilka sammanhang vi använder oss av skärmtid under en dag och ställt oss frågan om digitalisering är lika med skärmtid eller? Kan vi använda oss av andra metoder eller andra verktyg istället för “skärm” och uppnå samma sak? 

För att vi ska kunna bemöta nya vårdnadshavares eventuella oro och även dem vi redan har i vår verksamhet behöver vi själva vara tydliga och medvetna om våra val av undervisningsstrategier där vi förklarar hur vi använder olika verktyg, bland annat digitala verktyg.

Vår erfarenhet som har arbetat medvetet med digitalisering sedan 2011 upplever  att vi ändå inte har mött så många funderingar eller oro gällande användande av digital teknik tidigare. Visst har det kommit frågor från vårdnadshavare om det är så att barnen ska sitta med en platta stora delar av dagen men när vi förklarat hur vi arbtare så har de varit nöjda med det svar det fått. Några åsikter har också kommit fram att de anser att vi ska plocka bort plattan för de har sett att barn kommer i konflikt med varandra då de hanterar verktyget. Här gäller det att vi informerar tydligt hur vi använder oss av digitala verktyg och också är medvetna om vad det är som vårdnadshavarna ser när det hämtar och lämnar? 

Vad är det vi behöver förklara?

Jag har som rektor mött några vårdnadshavare som varit upprörda över att vi använder plattor i förskolan. De har tagit del av informationen från vår hemsida och verka uppleva att barnen får sitta själva med plattor. I mitt möte med dem är det av stor vikt att jag kan förklara hur vi använder oss av olika verktyg och på ett naturligt sätt få dem att inse att för oss är lärplattan  ett av flera olika verktyg vi använder,som anlaogt material som lera och lego är andra verktyg. Oavsett vilket vi använder behöver vi veta varför vi använder oss av dem. Erika Kyrk Seger skriver i boken ”Digitalt meningsskapande i förskola sid ?” att vi ställer större krav på oss att förklarar när vi ska arbeta med digitala verktyg än när vi arbetar med andra verktyg eller ämnen. Men också att vårdnadshavarna har mer åsikter när de ser att barnen hanterar digitala verktyg än när de arbetar med leran. Här vill jag gärna hålla med Susanne Kjellander att det viktigare att vi ser vad barnen gör än vad de har i händerna.   

Forskare: Förskolan behöver en digitaliseringsstrategi | SvD Debatt 

FoU projekt om kommunikation och digitalisering

Två pedagoger från Väpnarens förskola hade förmån att forska kring kommunikation till vårdnadshavare när det gäller digitala verktyg. De ville dels undersöka om det var någon skillnad i hur informationen till vårdnadshavarna om digitaliseringen i en förskola som har arbetat länge med digitala verktyg kontra en förskola där man var i början av sin process med att implementera digitala verktyg. De ville också undersöka pedagogers och vårdnadshavares inställning till användande av digitala verktyg. Det som framkom var att pedagogerna uppfattning var att de informerar tillräckligt medan vårdnadshavarna inte har samma uppfattning. Lite förvånande var att när pedagogerna ställde enkätfrågor upplevde det att vårdnadshavarna var mer positivt inställda till användande av digitala verktyg än när de gjorde intervjuer. Samma upplevelse blev när det ställde frågor om den information de fick från pedagogerna gällande hur de arbetar med digitala verktyg. De flesta vårdnadshavarna hade dock en positiv inställning till användande av digitala verktyg. Nedan finns en länk om ni vill läsa mera om rapporten.

fou-rapport_fsk_individanpassad-information-till-vardnadhavare_2020-2021.pdf (uppsala.se) 

Jag och fler med mig kan nog instämma i att det har blivit mer i frågandesättande från nya vårdnadshavare idag än för några år sen. Jag kan förstå det när media lyfter frågan ur ett negativt perspektiv. Men jag kan också se att pedagogerna är mer trygga i sin profession och har god förmåga att berätta och förklara hur vi arbetar i förskolan med digitala verktyg och detta gör vårdnadshavarna känner sig mer trygg.  
Vi på Väpnarens förskola har synat vår verksamhet och tittat på just skärmtid. Hur ser en dag ut gällande nyttjande av skärm? Vad menas med skärmtid mm? Vi behöver bli mer självkritiska till vår praktik för att kunna förmedla att den bild som media vill lyfta fram inte stämmer med vad som sker i vår egen verksamhet. 

Jag kan se nödvändigheten av att vi på förskolan ökar vår kunskap av att kommunicera med vårdnadshavarna om hur vi arbetar med olika verktyg, ämnen och pedagogik. Varför inte låta vårdnadshavarna aktivt få prova på hur ni arbetar med digitala verktyg på förskolan när ni har ett föräldramöte? Några pedagoger på Väpnarens förskola lät vårdnadshavarna på ett möte praktisk prova på att använda sig av de digitala verktygen som deras barn möter under sin tid på förskolan. Det var en positiv upplevelse både för vårdnadshavarna och pedagogerna. Här såg vi hur det tydligt fick en annan upplevelse av att arbeta med digitala verktyg. De fick både möta robotar, plattor i olika sammanhang och hur vi arbetar med källkritik genom green screen.  
 
Vill avsluta med denna gång med att säga att Väpnarens förskola tänker fortsätta arbetar både digitalt och analogt, eller så kan vi uttrycka oss att vi använder både skärm och pärm! 
 

Genom en leverantör fick vi på Väpnaren tillsammans med annan förskola i Uppsala frågan om vi var intresserade av att delta i ett projekt i samarbete med Polen. Samarbete gällde att testa ett instrument eller verktyg kallat Musicon, där pedagogerna tillsammans med barnen får möjligheten att utveckla olika förmågor inom olika områden genom att arbeta med verktyget. I september 2022 så kom Musicon  till oss på Väpnaren. 

Uppstarten 

För att starta upp arbetet hade vi en workshop digitalt med personer som höll i den som fanns i Polen.Till en början så utforskade vi Musicon fritt tillsammans med barnen för att sedan starta upp med lektioner. 
 
Vi har varit två pedagoger som utforskat Musicon med varsin barngrupp med ca 4 barn åt gången, en med äldre barn(3-5år) och en med yngre barn(2-3år). De yngre barnen har fått göra och undersöka Musicon i egen takt. Det har varit givande att se hur barnen har uppskattat stunderna med Musicon och hur vi tillsammans har lärt oss hur Musicon fungerar. Vi har också sett hur skapandet av musik och rytm har tilltalat alla oavsett ålder eller färdigheter. 
 
 Lektionerna/ aktivitetsscheman fick vi, med jämna mellanrum, skickade till oss via mejl ifrån Polen. Det är inte alltid som vi följt lektionerna fullt ut, för arbetar man med barn har de sina egna tankar och idéer om hur de vill utforska och det är viktigt att ge utrymme för det egna utforskandet.  
 
Musicon är alltså ett kreativt interaktivt musikinstrument.  Lektionerna har vi till viss del följt, men vi har också valt att haka på barnens eget upptäckande och undersökade av Musicon. De äldsta barnen har följt lektionsplaneringen lite mer än dom yngsta.  

Hur fungerar Musicon 

Fler barn kan göra ljud samtidigt. Vi har sett att barnen tycker om att spela själva på instrumenten som sitter uppe på Musicon. Knapparna som sitter på tunnan fungerar så att man trycker ut dom för att få ljud av instrumenten när tunnan snurrar runt. Spaken drar man i för att få tunnan att snurra . Spaken kan man ha på olika ”nivåer” för att få olika hastigheter på tunnan. Det vi har sett med flera barn är att spaken är det på Musicon som är mest intressant, följt av att trycka/spela själv på instrumenten. Allt detta, är när barnen får utforska Musicon på egen hand. När vi följer lektioner är det annat. Då undervisar pedagogen barnen i att få förståelse för musik, rytm, logik och matematik. 

Handdockorna 

I Musicon konceptet följde det med 5st handdockor, med olika namn, utseende och personlighet. Den som vi använt mest och som blivit vår favorit, är Ula. Ula är den gula handdockan .Ula var den första handdockan som vi fick ”träffa”. Ula är den enda av dom fem som kan öppna munnen och ”prata”. Sen tror vi att den gula färgen har betydelse för hennes populäritet. 
 
Alla dockorna har ju olika personligheter. Så vissa barn har även fastnat för de andra dockorna. 

 
Projekten avslutas men vi fortsätter

Sista fasen i projektet var när de ansvariga från Polen kom hit och hade olika workshops för oss. Vi gjorde en sammanfattning av vår upplevelse vårt arbeta med detta innovativa verktyg.  
 
Vår uppfattning är att Musicon kan bli ett bra verktyg i undervisningen med rätt planering. Men det är väl så att all undervisning, planerad eller spontan så behöver vi utgå från en bra pedagogisk planering där de didaktiska valen är tydliga. Barnen har varit väldigt intresserad av Musicon och verkligen visat på nyfikenhet och lust att lära med alla sinnen som detta verktyg inbjuder till. 
 
Nu är projektet avslutat och vi på Väpnaren har köpt loss Musicon för att fortsätta utveckla vår undervisning inom olika ämnesområden med hjälp av detta redskap. Musicon kommer bli ett av flera digitala och analoga verktyg vi kommer att använda oss av.  
 
 I början hade vi ett rum avsett bara för Musicon. Rummet gick att låsa. Sen flyttades den till vårt  makerspace ett tag och efter den hade varit där så ville vi testa att ta upp den på en av hemvisterna. Nu har vi tagit beslutet att flytta tillbaka den till Makerspace. På nästa APT ska vi visa Musicon och inspirera resten av kollegorna. 
 
Tanken framöver är att detta redskap ska stanna i Uppsala Kommuns förskolor. Vi har planer på att erbjuda workshop och studiebesök för er att komma och bekanta er med Musicon. Om detta får vi återkomma till  
 
 

 Här kan du läsa mer om Musicon 

Instrument och ett intuitivt verktyg för att lära sig matematik, programmering, utveckla kreativitet, språk, motoriska – och sociala färdigheter hos varje barn. Kan också användas för logopedisk terapi.  
Metod - som främjar självständighet och ger känsla av egenmakt. 
Aktiviteter - anpassade efter varje barns individuella behov och förutsättningar. Varje aktivitetsschema är en utgångspunkt för lekar i olika svårighetsnivåer.”  
En fascinerad apparat som förvandlar barnen till upptäckare, kompositör och musiker samt uppmuntrar deras nyfikenhet och fantasi. 

Texten ovan är hämtad från Musicons hemsida, läs mer om du blir nyfiken Här kan du läsa mer