Litteracitet ur ett skriftspråksperspektiv

Maria Swedman1 februari 2024

Snön ligger tjock på marken när vi startar upp vårens förskoleutbildning för alla våras barn i Uppsala. Många gör nu uppföljningar och planer framåt; hur har det gått för er med det språk- och kunskapsutvecklande arbetet och hur vill ni gå vidare?

Under hösten skrev vi ett inlägg om litteracitet kopplat till digitala verktyg och högläsning och nu skulle vi vilja fortsätta på temat litteracitetsarbete men ur ett skriftspråksperspektiv.

Bidra till att fylla barnens ryggsäckar

Det finns en tradition och seglivad uppfattning om att lära sig läsa och skriva är något som hör skolan till, men utvecklingen av skriftspråket börjar ofta redan i förskoleåldern. Barns läs- och skrivutveckling varierar och vi i förskolan är viktiga för att skapa goda förutsättningar för denna utveckling. Vi backar tillbaka till en beskrivning av begreppet litteracitet som vi använde i ett tidigare inlägg;

"Litteracitet är ett övergripande begrepp som omfattar alla aktiviteter som i ett socialt  sammanhang kan kopplas direkt eller indirekt till skriven text. Inbyggt i begreppet är den litteracitetspraxis som varje samhälle och språkgemenskap utformat och som omfattar normer, värderingar och konventioner om när, var och hur man läser, skriver och talar om text.” Monica Axelsson (2016)

Om vi ser litteracitet som den ryggsäck som våra barn har med sig så kommer alla erfarenheter av läsning och skrivning i hemmet och på förskolan att spela roll. Finns det böcker och tidningar i barnets omgivning, finns det en vana att skriva listor, läsa på förpackningar vid frukostbordet, skriva vykort och meddelanden eller uppmärksamma skyltar och symboler?

Skriftspråket utvecklas i många olika situationer i vardagen, i nära samspel med omgivningen, så det blir viktigt att fundera över om och hur vi kartlägger språket i våra grupper i nära samarbete med familjerna.

Vad är det vi behöver samtala med just våra familjer om när det kommer till språk för att vi ska kunna samverka på bästa sätt?

Det skulle till exempel kunna handla om:

  • Vilka språk finns representerade i barnets omgivning?
  • Är barnet intresserat av böcker hemma och i så fall vilka språk möter barnet i böcker?
  • Vilka språk möter barnet i appar och på TV?
  • Känner barnet igen några ord eller logotyper t. ex trafik- eller affärsskyltar, leksaker/mat?
  • Hur visar barnet intresse för texter eller berättande hemma?
  • På vilka sätt visar barnet nyfikenhet för språk?

Att skriva och rita ligger nära varandra

I vår Läroplan för förskolan står det inte att vi ska lära barnen att läsa och skriva, men vi ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett intresse för det skrivna språket och lägga grunden till en förståelse för varför läsning och skrivning är roligt och viktigt. Vi ska uppmärksamma och skapa nyfikenhet kring symboler och skriftspråket. Vi kan till exempel prata om och utgå från att barnet övar på att skriva såväl som vi pratar om att rita. I Läslyftets modul Skapa och kommunicera skriver Carina Fast (2017) om barns tidiga skrivande. Hon lyfter fram att små barns klotter är ett förstadium till skrivandet och att klotter kan ske såväl med pennor och kritor som med ett finger som formar mönster i utspilld nyponsoppa på bordet. Att skriva och rita ligger nära varandra och berättelser uppstår ofta kring skapandet när barn ritar eller skapar med andra material.

När barn vill berätta kan vi be dem om att få skriva ner deras budskap, vi kan ta dem till hjälp när vi ska skriva brev till familjerna, sätta upp lappar och meddelanden och vi kan använda oss av skriftliga instruktioner på många olika sätt. Att ha en tydlig mottagare till sin text kan göra att skrivandet och berättandet får en mening.

Våra lärmiljöer med skriftspråket i fokus

Vi behöver se över våra lärmiljöer med skriftspråket i fokus. Har våra barn tillgång till bilder, symboler och texter på olika sätt? Vilka verktyg har våra barn för att själva bli inspirerade att utforska skriftspråket?

Tjocka kritor och pennor ger ofta barnet signalen att rita, medan blyertspennor, bläckpennor och kanske randiga papper kan locka till att skriva. Det kan låta som en självklarhet att ha tillgång till vässade pennor och papper men det är inte ovanligt att skrivmiljöerna kan behöva ses över så att de blir mer inbjudande. Whiteboardpennor och tavlor i olika storlekar kan locka till att skriva många gånger och även de ritade berättelserna är en del av skrivutvecklingen. Finns det texter och bilder att klippa ut eller inspireras av? Vi kan uppmuntra till att rita serier genom att ha papper tillgängliga med färdiga bildrutor, eller ordkort där vi samlar ord och namn som barnen är nyfikna på. Det vi ger mycket uppmärksamhet åt får vi mer av och barns intressen för skriftspråket smittar ofta av sig.

  • Hur ser skrivmiljöerna ut på er förskola?
  • Har alla barn oavsett ålder tillgång till text och skrift på olika sätt?
  • I Uppsala kommun ska alla förskolor språkkartlägga tillsammans med familjerna för att vi ska kunna samarbeta kring varje barns språk. Hur har ni valt att göra det på er förskola?

 

För dig som är intresserad av barns tidigare skrivande rekommenderar vi artiklar och filmer i Läslyftets modul Skapa och kommunicera på Skolverkets hemsida.

 

(0)Kommentera

Kommentarer(0)