Digitala verktyg som stöd vid arbetet med litteracitet i förskolan?

Vi har tillsammans funderat mycket på presskonferensen som regeringen kallade till den 231002 gällande "från skärm till pärm" och det skolministern Lotta Edholm sa, att förskolan  till största del ska vara skärmfri.  Utifrån perspektivet  Språk- och kunskapsutveckling skulle vi vilja problematisera detta med litteracitet som utgångspunkt.

Vad är då litteracitet?

NE skriver så här: "Den vidare innebörden av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder." (Nationalencyklopedin, 2023)

Monica Axelsson (2016) förklarar litteracitet så här: "Litteracitet är ett övergripande begrepp som omfattar alla aktiviteter som i ett socialt  sammanhang kan kopplas direkt eller indirekt till skriven text. Inbyggt i begreppet är den litteracitetspraxis som varje samhälle och språkgemenskap utformat och som omfattar normer, värderingar och konventioner om när, var och hur man läser, skriver och talar om text.”  

"Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter" (lpfö18)

För att kunna arbeta för att förskolan ska vara likvärdig, kompensatorisk och demokratisk anser vi att man behöver använda alla olika hjälpmedel som finns, både analoga och digitala. För att kunna arbeta mot det som står i läroplanen, att barn med minoritetsspråk, teckenspråk och annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sina språk, så behöver vi även ta hjälp av det digitala.

Jag som pedagog behöver få tillgång till alla språk, detta för att kunna stötta barnen i bygget av grunden till deras läs- och skrivinlärning som är en demokratisk rättighet! Att kunna söka kunskap om alla olika språk och vad olika saker heter på olika språk ger mig som pedagog en bättre möjlighet att samtala om och bearbeta texter, som är en viktig del av litteraciteten.

Skärm och pärm -både digitala och fysiska böcker

Att arbeta med böcker och läsning är viktigt för språkutvecklingen! Genom att ta hjälp av det digitala kan jag som pedagog ge barnen möjlighet att utveckla alla sina förmågor inom litteraciteten. Det jag behöver tänka på är hur jag använder det digitala hjälpmedlet så att barnen inte blir sittandes själva utan att jag hela tiden finns med som vägledare.

Olika digitala verktyg kan komplettera den fysiska boken, när vi väljer att använda oss av olika appar och projicera boken på väggen så ser alla barn och kan ta del av vad som händer. Barnen kan fokusera på bilder, text och dialogiska frågor istället för att behöva fundera på om de ska kunna se bilden eller inte. De får möjlighet att gå in i bokens bilder och sedan kan vi leka och dramatisera det vi läser. Då befäster barnet språket i långtidsminnet genom att få både använda kommunikation, ljud, bilder och motorik och kanske som på bilden här ovan få gå fram och knacka på den blå dörren för att få se vad som finns bakom den?  Vi kan kombinera det analoga och det digitala och med hjälp av projektioner kan vi exempelvis skapa en känsla av att befinna sig i den miljö där sagan utspelar sig samtidigt som vi läser en fysisk bok.

I många bok-appar finns det möjlighet att lyssna på böcker på olika språk, där finns det stora möjligheter att använda det digitala verktyget för att stärka de flerspråkiga barnens språk- och kunskapsutveckling. Jag som pedagog kan exempelvis låta barnen få lyssna på boken på sitt första språk innan samma bok läses på svenska så att det blir lättare för alla barn att hänga med. Ett annat exempel är att låta alla barnen ta del av boken på något av barnens förstaspråk och samtidigt översätta till svenska. Då får jag också möjlighet att prata om att det finns olika språk och öka den språkliga medvetenheten hos barnen.

 Tillgång till kunskapsrelaterat språk

I böckerna, såväl fysiska som digitala, möter barnen ofta det kunskapsrelaterade språket, det som vi inte använder i vardagssamtalen. I böckerna får barnen också möjlighet att förflytta sig bortom här och nu, till händelser och situationer som vi inte har möjlighet att möta i förskolan. Men det räcker inte att bara läsa högt för barnen utan forskning visar på nödvändigheten att själv producera språk för att tillägna sig det. Om jag som pedagog då också lägger till möjligheten att synliggöra alla barns förstaspråk med hjälp av lärplattan eller datorn på det sätt vi beskrev ovan så skapas ytterligare en dimension av lärandet. Barnen får då tillgång till kunskapsspråket och kan bygga upp ordförrådet på alla sina språk.

Ett exempel på litteracitetsarbete

I en barngrupp, som består av de yngsta barnen, har vi arbetat med ”Alla får åka med” av Anna-Clara Tidholm på flera olika sätt. Vi har läst boken, vi har använt en sagopåse med konkret material och vi har projicerat boken på väggen.

Under tiden då boken blivit läst så har pedagogen ställt frågor till barnen om innehållet och bilderna.  "Varför tror ni nallen är ledsen?" och "Vilken mat tror ni de äter?"

De första gångerna barnen hörde boken så var barnen tysta och gav få eller inga svar så jag som pedagog  fick vara en "läsande förebild” och själv ge svaren. Efter att boken blivit läst några gånger så förstod barnen konceptet och kunde själva komma med olika svar. För att få fatt på barnens tankar kring innehållet så behövde jag vara lyhörd som pedagog och inte bara uppmärksamma det talade språket. Barnen svarar kanske genom kroppsspråk, gester och tecken som jag då kan tolka och sätta ord på.

Ett annat sätt som prövats är att gå så kallade "bildpromenader", där vi tillsammans tittar på bilderna i boken för att kunna samtala om vad vi tror ska hända innan vi börjar läsa texten. När barnen får frågor kring det som händer på bilderna får de möjlighet att utveckla sin fantasiförmåga och också möjlighet att koppla innehållet till sina tidigare erfarenheter. När jag sedan läser kan jag följa läsriktningen med fingret direkt i den fysiska boken eller på väggen där vi projicerar boken. På så vis får barnen med sig läsriktningen redan i tidig ålder och vi kan även prata om att på en del språk så läser man från höger till vänster.

Slutligen ett medskick med några frågor att fundera över kring litteracitet och läsmiljö:

• Hur ser läsmiljön ut på din förskola?
• Hur arbetar du med litteratur idag? Vad behöver din förskola utveckla?
• Hur använder du digitala hjälpmedel för att stötta litteracitetsutvecklingen?