Uppföljning av mattesatsningen

I våras skrev jag ett reportage om den matematiksatsning man har valt att genomföra i Uppsala kommun (läs här). Nu har flera skolor fått möjlighet att ta del av den på olika sätt under ett tag och det är dags för mig att följa upp. Jag har pratat med Agneta Bäckgren på Lindbackens skola för att få en inblick i hur satsningen har sett ut på just deras skola. 

Vad såg ni för svårigheter/behov i matematiken före satsningen? 

Det här var en satsning från kommunen som kom väldigt lägligt för oss. Vi är en relativt ny skola, samtidigt som vi såg behovet av att höja matematikkunskaperna generellt såg vi också ett behov av att samla kollegiet kring något gemensamt. Även om det är fokus på just ämnet matematik så är det också något som man kan applicera på andra ämnen, särskilt föreläsningen vi fick ta del av om ledarskap.

Vad hade ni för förväntningar på satsningen? 

Eftersom vi ingick i satsningen från start så gick vi in i det som ett blankt blad. Vi visste inte riktigt vad det innebar rent konkret. Vi som skola var positiva och förväntansfulla men visste som sagt inte riktigt vad vi kunde förvänta oss, men nyfikna var vi och villiga att lära oss.  

 
Vad har ni fått göra rent konkret, hur har satsningen sett ut för er? 

Matematikutvecklarna, Anneli och Gunilla har varit på plats på skolan några gånger och vi har fått göra en uppgift till dessa gånger. Upplägget har varit att dela in sig mixade grupper över stadier och ämnen för att diskutera och göra uppgifter. Agneta är ”nyckelperson” på skolan, det innebär att hon har varit länken mellan skolan och matematikutvecklarna. Hon har till exempel haft miniföreläsningar på skolan och sedan har matematikutvecklarna tagit vidare efter det. På skolan upplever man att det har varit ett bra upplägg mellan föreläsningar och workshops. Upplägget har varit som så att om det ska handla om differentiering så tar lärarna med sig någon praktisk uppgift för att inspirera varandra, matematikutvecklarna berättar om forskning, tips och råd kopplat till området och sen får man prova på praktiska övningar och exempel. Det märks att matematikutvecklarna har jobbat länge inom skolans värld, de vet hur det ser ut på golvet och därför tipsar dom om enkla saker som inte innebär att fastna vid att kopiera och laminera nya material. Det är något som vi verkligen uppskattar. 

  
Hur har det varit att få med lärare och elever i satsningen? 

Eftersom vi inte visste så mycket innan vi gick med i satsningen så kanske inte all persona var så taggade från start men tyckte samtidigt att det verkade spännande. Vi gick nog in med inställningen att det här är nytt och vi får se vad det innebär. Men intresset växte eftersom och alla kände att de fick lära sig något nytt och att vi fick nya verktyg att använda oss av i undervisningen som stort. Ofta när det kommer satsningar och utbildningar uppifrån om att vi ska lära oss något så är den stora frågan när det ska ske, när vi ska hinna men i den här satsningen så har rektorn har varit noga med att frigöra den tiden, den tiden har fått vara viktig. 
Inför satsningen så hade jag, i form av skolans nyckelperson, flera möten tillsammans med ledningen och speciallärarna för att kunna förklara vårt behov för matematikutvecklarna och utifrån det så har de skräddarsytt satsningen för just vår skola.   

  
Vad ser ni för positiva resultat? Hur har det här gynnat eleverna? 

Om man tittar på resultaten på till exempel de nationella proven så har det gått för kort tid för att kunna se någon eventuell förändring. Det man kan se är att matematiken många gånger kan vara ett ämne man som lärare tar sig an med skräckblandad förtjusning. Allt kan låta enkelt men det är väldigt svårt. Matteboken är en trygghet men vi har nu fått verktygen att kunna släppa boken och även självförtroendet att göra det. Det har blivit ett skifte i diskussionerna i lärarrummet nu och snacket går om” huret” inte ”vadet”. Vi har inte släppt boken helt men vågar nu frångå den på ett helt annat sätt. På vår skola landade vi i att skapa en veckostruktur i matte som såg olika ut för alla, ibland arbetar vi i boken, ibland har vi utematematik och så vidare. Matematikutvecklarnas upplägg gav oss möjlighet att inspirera varandra eftersom vi anpassar undervisningen utifrån våra klasser. Alla får vara experter eftersom vi utgår från våra grupper. Vi har också fått många övningar från utvecklarna och försöker samla på oss en bank på skolan med alla tips och idéer.  

 
Vilka svårigheter fortsätter ni att arbeta med?

 Utmaningen är att gå vidare på egen hand utan Anneli och Gunilla. Vi behöver skapa ett sätt att fortsätta utveckla vår matematikundervisning på skolan.  
 

Finns det något specifikt som just du tar med dig? 

Hur viktigt det är att samlas kring gemensamma uppgifter, både i klassen och i kollegiet. Det är sammansvetsande för alla parter när vi utvecklas tillsammans.  

 
Vad kan du ge för tips till andra utifrån satsningen?

 Det behöver inte vara så svårt! Att använda uttryck som “släppa läromedlet” utan att veta vad som står bakom det kanske är vanligt men att tänka på vad det står för på just vår skola och hur vi gör det är viktigt. Hur skapar vi en ”delakultur” på vår skola? Hitta lösningar som fungerar för just er skola. 

 

Nu vill vi höra vad matematikutvecklarna, Gunilla och Anneli, har sett under satsningens gång.

Hur ni har arbetat med de tre olika nivåerna?

Under vårterminen 2023 erbjöd vi, i egenskap av kommunens utvecklingslärare i matematik, olika insatser till kommunens grundskolor. Rektorerna fick anmäla sitt intresse om de önskade att deras skola skulle ta del av insatsen. Det var mer än hälften av kommunens skolor som ville delta. Alla som önskade fick någon form av insats. Grundskolans ledning delade in skolorna i nivå 1, 2 och 3. Under vårterminen fick de skolor som tilldelats Nivå3-insatsen utskick av oss varje månad där de fick ta del av material, tips och inspiration för att själva kunna bedriva utvecklingsarbete på skolorna. De utskicken sändes även till Nivå2-skolorna som dessutom fick två halvdagar med föreläsningar där vi bland annat föreläste om hur man kan variera och anpassa undervisningen för att den ska bli tillgänglig för alla elever. Vi arbetade även med digitala möjligheter, bedömning och planering för att öka måluppfyllelsen i matematik. Vid föreläsningarna utfördes workshops där lärarna fick samtala med varandra och utföra olika uppgifter. Arbetet med Nivå 2 och 3 skedde under vårterminen. De skolor som tilldelats Nivå1-insatsen får vidare och djupare insats. På de skolorna har vi träffat rektor, nyckelpersoner och speciallärare för att göra en kartläggning av skolan samt tillsammans samtala om hur organisationen kan justeras för att på bästa sätt möjliggöra ett ökat resultat i matematik. Vi föreläser och har workshops vid fem tillfällen med dessa skolor. Ibland har vi slagit samman skolor för att de ska kunna delge varandras erfarenheter och få nya tips och idéer. Arbetet med Nivå1-skolorna avslutas med att lärarna får fylla i samma enkät som de fyllde i vid insatsens start för att se en eventuell progression. Vi har även utvärderingsmöten med skolorna då insatsen utvärderas och en framåtsyftande utvecklingsplan upprättas.

Vad har ni som utvecklare lärt er av arbetet med de tre insatserna?

Det är utvecklande att ta in information och intryck från skolorna, läsa aktuell forskning och studera resultat, statistik och verksamhetsplaner och utifrån det skapa ett upplägg som kan leda till att resultaten höjs. Det är många faktorer som påverkar – man behöver lyfta på många stenar för att analysera vilka åtgärder som behöver utföras. Det är även mycket lärorikt att besöka skolorna – det finns så mycket kompetens ute på skolorna! Under våra workshops brukar det sprudla av engagemang, inspiration och matteglädje i lärargrupperna. Det tar vi med oss i vårt uppdrag men även till vår egen undervisning. Några framgångsfaktorer vi har uppmärksammat gällande utvecklingsarbetet på de enskilda skolorna är bland annat att:

- Tid prioriteras för förändringsarbetet med planerade och strukturerade träffar

- De planerade träffarna innehåller uppgifter som lärarna planerar, genomför och utvärderar tillsammans för att sedan utföra med sina elevgrupper.

- En mattegrupp med nyckelpersoner (lärare med extra ansvar), speciallärare och skolledning som ansvarar för att vara med och driva utvecklingen framåt i arbetslagen.

- Diskussioner med skolledning och lärare kring hur systematiskt kvalitetsarbete gällande matematik kan skapa utveckling av undervisning och leda till bättre resultat både på skol-, grupp- och individnivå.

- Synliggöra för skolledning hur organisation av matematikundervisning kan möjliggöra goda elevresultat.

Vad har varit den största utmaningen?

Vi har en stark vilja att möta varje skolas önskningar och behov, att ge varje skola det de behöver. Det är ungefär 30 skolor som vill få hjälp, inspiration, verktyg mm. vilket vi inte kan tillgodose i den utsträckning som vi önskar. Vi behöver hela tiden prioritera vad som är mest relevant för respektive skola och försöka utröna vad som leder till högst måluppfyllelse. Vi arbetar nu endast med Nivå1 skolor vilket för närvarande är tio stycken. Vi får hela tiden nya kunskaper och ny inspiration från skolorna som vi vill sprida vidare. Så begränsningen är vår största utmaning.

 

Kan ni se några resultat/ändrade inställningar till matematik på skolorna?

De Nivå1-skolor som vi inledde vårt arbete med för ett år sedan möter vi nu för att utvärdera vår insats. Där framkommer att det har skett förändringar på alla skolorna. På en del skolor märks det stor skillnad i undervisningen där lärarna nu varierar undervisningen i större utsträckning – mer praktiskt, laborativt, stationsbaserat, lustfyllt. På andra skolor kan vi se att det har påbörjats ett grundligt arbete kring det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till matematik där man upprättar planer och rutiner för SKA-arbetets alla faser. Flera skolor nämner även att vårt arbete kring ledarskap i klassrummet har gett ringar på vattnet. Vi har varit med och påbörjat ett förändringsarbete som skolorna nu har fått verktyg att fortsätta med på egen hand. Det är mycket inspirerande att se all utveckling som sker ute på skolorna.

 

Anna Sjölin, redaktör grundskolan