Värdegrundsarbete i Emilias klassrum

En ovanlig dag i Emilias klassrum 

Det är eftermiddag. Under den helgen har jag följt debatten om den kritiserade hovrättsdomen (som kom för någon månad sedan). Jag hade även själv läst allt som jag har kunnat komma över i ämnet.  
 
Jag har precis släppt in mina sjuor i klassrummet för att ha lektion. När jag går fram emot tavlan så ser jag att det nu sitter en lapp uppsatt som inte var där när jag gjorde i ordning klassrummet innan jag släppte in eleverna. På den vita lappen står det #jagvetvadensnippaär. Jag startar lektionen men ganska direkt så räcker en elev upp handen och frågar vad det är för lapp som är uppsatt på tavlan. Jag svarar eleven och tar då även chansen att berätta om såväl den kampanj som har börjat spridas i sociala medier samt om själva domen i sig. När den lilla genomgången börjar gå mot sitt slut, så undrar en av eleverna vem det är som har satt upp lappen. En annan elev i klassen räcker då upp handen och berättar att det är hen som har satt upp den. Hen berättar om sin ilska över hovrättens dom.  

 Jag kan inte släppa tanken på elevens lapp

 Efter den inledande diskussionen går vi vidare och eleverna ska jobba vidare med det aktuella arbetsområdet som ska färdigställas. Jag bär dock med mig elevens initiativ och känner att jag inte kan släppa det här helt. Jag skriver till eleven senare på kvällen och chattar med hen via Teams. Vi kommer gemensamt fram till att jag ska låta klassen jobba vidare med det här. Eleven lyfter tydligt fram att hen vill sprida kunskap och väcka engagemang hos sina klasskamrater men även gärna på hela skolan.  
 

Resultatet av elevens initiativ 

Under de kommande dagarna arbetade jag fram ett lite arbetsområde om den kritiserade hovrättsdomen som inkluderade läsning, analys och eget skrivande inom ramen för svenskämnet.  

Eleverna fick göra följande uppgifter 

Sammanfatta en artikel från UMO om åldersgräns för sex.  
Ställa de källkritiska frågorna till samma artikel från UMO.  
Skriva ett twitterinlägg med hashtagen #jagvetvadensnippaär.  
Skriva insändare kopplat till temat.  
 
Gällande insändaren så valde jag att bredda temat lite och eleverna fick välja att skriva om något av de här ämnena:  
Om du tycker att hovrättens dom är rätt eller fel.  
Barn och ungas språkbruk.  
Vad konsekvenserna blir när vuxenvärlden sviker barn.  
Sexualbrott mot barn.  
Samtyckeslagen.  
Om vi har för milda eller för hårda straff i Sverige.  
 
Hur gick det då med den kritiserade hovrättsdomen? 
Den kommer att tas upp av Högsta domstolen för prövning.  

Temat på årets SETT-dagar var livslångt lärande. Jag tyckte därför i höstas när det kom ut via Pedagog Uppsala att jag skulle kunna bidra med en föreläsning. Jag skickade in mitt förslag och blev sedan en av Uppsalas elva föreläsare under SETT-dagarna 2023. Min föreläsning hade rubriken Från offer till att undervisa om det tabubelagda.  

 Från offer till undervisa om det tabubelagda 

Inom ramen för min undervisning så är jag öppen med eleverna om att jag tidigare har levt tillsammans med en alkoholist och att jag är en överlevare av mäns våld mot kvinnor. Historier fascinerar eleverna men särskilt när det blir en personlig historia. En vanlig reaktion när jag berättar för elever är: ”Men det kan ju inte hända dig!?”. Det blir sedan en bra diskussion kring att det kunde absolut hända mig, för vem som helst kan bli drabbad. Jag tänker att det verkligen är en del av det livslånga lärandet att våga bryta stigman men att eleverna också får med sig förmågan att kunna ifrågasätta stigman och att vuxenvärlden inte backar ens för att prata om de svåra frågorna.  
 
Att jag själv är överlevare av mäns våld mot kvinnor gör ju givetvis att jag kan ha en unik ingångsvinkel, men med det sagt så är min historia långt ifrån unik. Jag kräver inte att någon annan som har liknande erfarenheter ska göra samma sak som jag gör. Hur personlig som en vill vara med sina elever är upp till varje enskild lärare att avgöra. Däremot att berätta historierna och problematisera stigman kring våld i nära relationer, missbruk och andra tabubelagda ämnen är viktigt.  
 
Ett litet medskick om du som läser det här inlägget lever i våld så sök hjälp och om du väljer att slå din partner så finns det även hjälp för dig att få.  
 
 

För dig som själv skulle vara nyfiken att föreläsa på SETT-dagarna eller i andra sammanhang:  

 - Tro på dig själv och att det som du gör i ditt klassrum. Det kan öppna ögonen för någon annan som får en annan infallsvinkel i sin undervisning.  
 
- Arbeta fram en tydlig idé och syfte med din föreläsning. Fråga gärna dina elever vad de tycker är bra och unikt med just din undervisning.  
 
- Testa idéerna på en kollega. Jag använder mig av min bästa kompis som bollplank i det mest vad gäller utveckling av min undervisning. Hon jobbar också som lärare.  
 
- Ta chansen om den dyker upp! Skippa jantelagen för du är grym och du gör skillnad för dina elever varje dag.  
 
- Lär av proffsen. Jag kan rekommendera Micael Hermansson. Han coachade alla Uppsalas SETT-föreläsare. Om du inte har du förmånen att få coachning så har han skrivit en bok i ämnet.  

Den nonchalanta frågan, som är rubriken för det här inlägget, yttrades av en före detta kollega till mig för några år sedan. Jag jobbade då i en annan kommun och det hände under ett arbetslagsmöte. När jag hörde vad min dåvarande kollega sa så ville jag banka mitt huvud hårt i bordet framför mig. Jag tittade på min ämneskollega och våra blickar mötes i samförstånd. Till historien hör att sedan räckte både jag och min ämneskollega upp våra händer för att belysa hur vi arbetade med värdegrund men framför allt för att poängtera att det inte bara var vårt ansvar.  
 
Det första kapitlet i läroplanen är inte valbart eller något som endast åligger vissa skolämnen. Det ska ju också genomsyra all undervisning och hela skolverksamheten. Värdegrundsfrågorna ligger mig väldigt varmt om hjärtat men det är också min ständiga stress då jag vet att det alltid går att göra lite till och måste ske kontinuerligt. Som jag ser det så är det en central del i både uppdraget som ämneslärare och i uppdraget som mentor. Då krävs det att vi belyser och diskuterar med eleverna både individuellt och i olika gruppkonstellationer. 

 SO-ämnenas karaktär och lämplighet för värdegrundsarbete 

Kollegan som sa det plumpa uttalandet är föga förvånande inte SO-lärare. Jag kan förstå hens tanke med att det finns mycket i SO-ämnena som går att koppla samman med värdegrundsarbetet. Däremot blir det ju väldigt godtyckligt om SO-lärarna ska dra hela lasset med värdegrundsarbete. Jag ser det dessutom som att det finns olika typer av värdegrundsarbete. Ibland måste en som lärare agera i stunden för att det har hänt något i klassen dagen innan eller tidigare under samma dag. Ett sådant exempel kommer jag att skriva om i ett kommande inlägg.  
 
Inom vissa arbetsområden i SO-ämnena kan det lämpa sig ypperligt att ha ett väldigt tydligt fokus på värdegrundsfrågor. Exempelvis etiska frågor i religionen, demokrati och mänskliga rättigheter i samhällskunskapen, demokratiseringsprocesser inom historian och hållbarhet inom geografin. Däremot inom en del andra arbetsområden så faller det sig inte lika naturligt. Till exempel när vi arbetar med de delar som handlar om kartkunskap i geografin.  

 Skolans fostransuppdrag = allas ansvar 

Att förändra värderingar och beteenden tar tid. Lägg till ekvationen att det dessutom handlar om tonåringar med ett starkt behov att utmana vuxenvärlden så blir det inte direkt enklare. Den tvisten på det hela gör dock att det är extra viktigt att värdegrundsarbetet sker kontinuerligt och av oss alla som jobbar i skolan. Du tänker kanske nu men finns inte risken att allas ansvar blir ingens ansvar. Jag kan också se den risken, men vad är alternativet? Att rycka på axlarna och tycka att det kan väl någon kollega som undervisar i andra ämnen sköta om det. Vad hände då med att fostransuppdraget är allas vårt ansvar som arbetar i skolan?  
 

 
 Du tänker kanske nu men vad kan jag göra i mina ämnen då för att öka inslagen av värdegrundsarbete?  

• Lyssna på vad eleverna pratar om både i och utanför klassrummet. Här kan sociala medier vara en ren guldgruva.  
• Inkludera skönlitteratur som utgångspunkt för diskussioner. Exempelvis på Västra inleds alla svensklektioner med högläsning.  
• Inkludera nyheter i undervisningen för att göra den mer aktuell.  
• Låt eleverna göra övningar eller uppgifter där de tvingas att ta ställning och stå upp för en åsikt.  
• Diskutera beteenden med eleverna. Vad som är okej och inte i olika situationer och miljöer.  
• Ta hjälp av andra professioner i skolan eller organisationer som är duktiga på det till exempel Fredens Hus eller Ungdomsjouren.

Fotograf: Peter Nyström