Värdegrundsarbete i Emilias klassrum

Här kommer det andra blogginlägget på temat antisemitism. Jag kommer nu fokusera på hur jag inom ramen för min historieundervisning i årskurs 9 har belyst frågor om antisemitism under den här terminen. Vi har arbetat med världskrigen och förintelsen så det har kommit väldigt naturligt att lyfta upp det här ämnet.

Nedan är några exempel på vad mina elever har fått ta del av och fått fundera över.

Frågor du aldrig har vågat ställa till en före detta nazist

UR har gjort tre säsonger av Tänk till – Våga fråga som är en serie där tittarna får möta människor med olika erfarenheter. I första säsongen finns ett avsnitt med två stycken före detta nazister. Avsnittet är 15 minuter och du hittar det här: https://urplay.se/program/223858-tank-till-vaga-fraga-saker-du-aldrig-vagat-fraga-en-fore-detta-nazist. Avsnittet brukar väcka en hel del tankar hos eleverna om vilka som dras med i extrema rörelser och vilka konsekvenser som nazismen kan få i Sverige idag.

NMRs olagliga demonstration i Uppsala

En lördag i september genomförde NMR en manifestation och en demonstration i centrala Uppsala utan att ha polistillstånd. Jag visade nyheten (https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6jBbe/nmr-demonstrerade-utan-lov-i-uppsala) för mina elever och vi pratade om de nynazistiska budskap som organisationer som NMR sprider. Det blev samtal om såväl hat, våld, antisemitism och islamofobi.

Frågor som jag fått om förintelsen av Hedi Fried

I historieämnet ska eleverna arbeta med autentiskt källmaterial och det är inte alltid det lättaste att få fram förstahandskällor. En källuppgift som jag brukar göra är att mina elever får läsa ur boken Frågor som jag fått om förintelsen av förintelseöverlevaren Hedi Fried. Frieds bok utgår från frågor som hon har fått av skolelever under sina föreläsningar om hur det var att överleva Auschwitz.

I uppgiften ska eleverna med hjälp av boken svara på följande frågeställningar:

1. Vem var Hedi Fried?

2. Vad tänker och känner du när du läser Frågor som jag fått om förintelsen?

3. Vad har du lärt dig av att läsa Frågor som jag fått om förintelsen?

4. Reflektera kring hur vi kan använda Frågor som jag fått om förintelsen som en historisk källa.

Fotograf: Emilia Friberg

Elevernas svar på uppgiften präglades av många intressanta insikter och det även av elever som under årskurs åtta kan ha visat upp antisemitiska tendenser. Jag har skrivit det förut men riktiga människoöden berör eleverna och får dem att tänka till. Förhoppningsvis kan uppgifter som denna bidra till en värld som är lite mer medmänsklig!

I det här blogginlägget och i nästa blogginlägg kommer jag att fokusera på antisemitism. En fråga som är ständigt aktuell men som just nu verkligen är på tapeten med anledning av Hamas attack på Israel som skedde den 7 oktober i år.

Under UKUS:en fick vi lyssna på en föreläsning om AI med professor Thomas Nygren från Uppsala universitet. En aspekt som Nygren belyste var hur AI kan användas för att sprida antisemitism. Tyvärr kan AI inte upptäcka vad som är toxiskt och måste därför tränas mot rasistiska och andra odemokratiska åsikter.

För två veckor sedan var ämneslaget för SO-lärarna på min skola i Stockholm på en konferens om antisemitismen i sociala medier som anordnades av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) i samarbete med Forum för levande historia. Vi lyssnade på forskare inom området både från Sverige och andra delar av världen och även den antirasistiska stiftelsen EXPO var med i ett panelsamtal.

Budskapet från forskarna var tydliga om att det pågående kriget mellan Hamas och Israel gör att antisemitismen ökar framför allt på nätet. Det gör att samhället i stort med särskilt vi som arbetar i skolan har ett extra stort ansvar.

Några av saker som lyftes upp var följande

· Förstärk inte antisemitiska budskap i undervisningen.

· Använd inte nazistisk terminologi.

· Undervisa om vad antisemitism är men markera och peka ut hatet och våldet.

· Förklara varför något är antisemitiskt. Inte enbart använda förmaningar om att någon åsikt eller beteende är fel.

I del 2 kommer jag skriva om hur det går att arbeta med frågor om antisemitism i undervisningen.

Inom svenskämnet ska vi arbeta med språk och språkbruk. Alla som någonsin har satt en fot på en högstadieskola vet att det inte alltid är det lättaste att få eleverna att prata på ett sätt som vi i vuxenvärlden tycker är rätt och riktigt.

Under förra läsåret berättade en av mina kollegor med mig om att några elever i min mentorsklass hade kallat några andra elever i klassen för ”bitches” under en lektion i engelska. Detta väckte en hel del tankar hos mig. Hur det skulle gå att hantera den här frågan utan att bara skälla och peka med moraliska pekpinnar?

Vad säger LGR22?

Jag började fundera och vände mig till läroplanen. Jag visste att jag dagen efter skulle ha en lektion med klassen i svenska och att det faktiskt skulle kunna finnas utrymme i den annars pressade terminsplaneringen att ta en lektion och arbeta med ungdomarnas språkbruk i skolan.

Det går bland annat läsa att det skolans mål att bidra till ett aktivt jämställdhetsarbete. Det står även att ”genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter” (https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet). Vidare går det att läsa i det centrala innehållet i svenskämnet för årskurs 7-9 att eleverna ska tillägna sig kunskaper gällande språkbruk och hur språket kan användas i olika sociala sammanhang.

En svensklektion om språkbruket på Västra

Jag planerade sedan en lektion där vi fokuserade på språkbruket i skolan. Klassen delades in i mindre grupper om tre till fyra elever. De fick sedan i uppdrag att på post-it-lappar skriva ner vilka förväntningar som finns på tjejer respektive killar i skolan.

Nästa uppdrag var att skriva ner ord som tjejer respektive killar blir kallade på vår skola. Det skulle vara ord som de har blivit kallade själva eller har hört andra bli kallade för både i och utanför klassrummet.

Utifrån de ord som eleverna skrev på post-it-lapparna så hade vi sedan en diskussion i både de mindre grupperna och i helklass hur vi påverkas av nedsättande ord och kommentarer.

Jag avslutade med att visa våldspyramiden för eleverna som finns att hitta här: https://utrymmet.se/artikel/detborjarmedmig/bilaga-1-valdspyramiden/

Jag gick igenom begreppen i våldspyramiden och förklarade hur det hänger ihop, att det som börjar som en kommentar om att någon exempelvis är en så kallad bitch i allra värsta fall kan sluta i mord. Ingen föds till varken en mördare eller en våldtäktsman. Det är därför det är så viktigt med att vi tar vårt arbete med det aktiva jämställdhetsarbetet på allvar.