Mitt formativa klassrum

Mina nior har inte arbetat med att värdera källor på ett tag, så det är en sak som jag vill hinna med att öva på och bedöma innan den här terminen tar slut. 

För att samla kunskap om ämnet så utgår vi från Orka Pluggas klipp om att förstå kunskapskravet och Studis klipp om Digital källkritik. Jag gillar speciellt att Orka Plugga tar upp det faktum att källkritik inte går ut på att hitta ”sanningen” utan att man behöver lära sig hur man granskar hemsidor och när man har nytta av vilken typ av information. Vi tittar också på ett exempel av ett utvecklat resonemang om en källas trovärdighet. 

Efter det så går vi igenom Skolverkets checklista för källkritik. Jag tycker att den är väldigt användbar och eleverna har använt den förut, men man kan ju aldrig vara nog tydlig med vad eleverna ska göra. De kan dessutom använda frågorna för att bilda meningar som förhoppningsvis leder dem fram till svaret på frågan - är källan pålitlig eller inte. 

I par har eleverna sedan fått granska tre hemsidor som behandlar Cornona-viruset. Uppgiften går ut på att de ska hitta källor till ett skolarbete om Corona och de ska avgöra om källorna är pålitliga och/eller användbara i deras fiktiva arbete. De arbetar i par för att få en lär-partner att luta sig mot. Att få berätta hur man tänker är också ett sätt att få syn på sin egen kunskap. Förhoppningsvis kan klasskompisens frågor också bidra till att man utvecklar sina resonemang och får öva på att motivera sina åsikter.  

När det arbetet är gjort så går vi igenom alla sidorna och diskutera dem tillsammans. 

Avslutningsvis gör vi en mycket liknande uppgift om kärnkraft. Den får eleverna göra enskilt och lämna in till mig skriftligt för bedömning. 

Min plan är sedan att välja ut några elev-exempel på E, C och A-nivå som jag kommer visa för eleverna (anonymt) som exempel på varför man bedömts vara på den nivån. Det brukar fungera som metod för att motivera den summativa bedömningen, alltså att man kan spegla sina svar i någon annans och se nivå-skillnaden. Gör jag samma uppgift igen, vilket jag ofta gör, så tar jag de gamla elev-svaren som exempel. 

Det gör ju även mitt arbete formativt, eftersom jag alltså tar en uppgift jag skapat och förändrar den efter elevernas resultat samt deras återkoppling om uppgiften. Jag använder också elevernas produkt som utgångspunkt till nästa elevgrupp som får uppgiften framför sig. Det blir någon form av cirkel-modell för lärare! 

Vi befinner oss i märkliga tider. Medier pumpar ut skräckbudskap om total samhällskollaps. En del elever vågar inte gå till skolan. En del elever får inte gå till skolan. Vårt jobb är att upprätthålla vardag och sprida trygghet, och det är jätteviktigt. BRIS har satt ihop en guide kring vad man ska tänka på när man pratat om Corona med barn. Den rekommenderar jag verkligen. 

Jag försöker att ha ”business as usual” med mina elever, men att lämna utrymme för frågor och diskussion. I onsdags började jag en engelsklektion med mina nior med att titta på den klassiska postern från 1939 med budskapet ”Keep calm and carry on”. De känner ju igen den från olika memes, men bara en elev kände till historien bakom original-versionen. Det blev en bra språngbräda för diskussion. 

Och det är väl just  ”Keep calm and carry on” som vi måste göra just nu, det och att rusta för eventuell hem-undervisning men erbjuda trygg vardag i våra klassrum. Heja alla vardagshjältar!  

I åk 7 jobbar vi just nu med temat privat och offentligt skrivande, och inom det med Anne Frank och hennes dagbok. Vi undersöker alltså hur avsändaren syns i texten och hur mottagaren påverkar texten. 

Med hjälp av Sveriges Radios drama om Anne Frank har vi lärt känna henne och lärt oss om hennes liv. Den består av fem avsnitt a 15 minuter. Eleverna har lyssnat så uppmärksamt! Vi har också läst valda delar ur hennes dagbok om exempelvis hur det var för judar på 40-talet i Amsterdam och hennes tankar kring pojkar och kompisar. 

Eleverna har skrivit flera korta reflektioner kring innehållet och vi har jämfört Anne Franks dagbok med Misslisibells blogg med fokus på bland annat bilden av skolan och språk. 

Avslutningsvis så ska eleverna få sitta i små grupper och prata om personen, verket och kontexten. Den uppgiften hittar du här. Jag kommer sedan att lyssna och dokumentera. Frågan är nu bara hur jag ska återkoppla resultatet till dem på bästa sätt? Med skrivuppgifter och prov så brukar jag visa anonyma exempel för eleverna för att illustrera bedömningen. Jag skulle i och för sig kunna transkribera några ”välutvecklade och nyanserande resonemang”... har ni andra tips så får ni gärna langa hit dem! 

PS. Jag har tidigare gjort en youtube-video där jag förklarar hur man analyserar en text utifrån vem som skrivit den. Det kanske kan vara till nytta för någon som ska ägna sig åt detta kunskapskrav.