Uppdrag språk

Språkrika lärmiljöer kopplat till reviderad Läroplan för förskolan 2025

Nu är det fastställt hur vår reviderade Läroplan 2025 kommer att vara formulerad och från första juli i år träder den i kraft. Vi skulle vilja påstå att den nya läroplanstexten är det skarpaste vi sett hittills. Förskollärarnas och rektors ansvar för att undervisningen och utbildningen vilar på vetenskaplig grund har skärpts och begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förekommer betydligt oftare i vår nya variant. Kravet på att arbeta med digitala verktyg är helt borta och dessutom är det inskrivet att barn upp till två år endast ska använda analoga lärverktyg och att äldre barn endast mycket restriktivt ska få använda digital teknik och när det används är det förskollärares och rektors ansvar att det används på ett sätt som är vetenskapligt förankrat för barns lärande.

Förskollärare får ett tydligare ansvar för att främja högläsning, språkutveckling och fysisk aktivitet och hela arbetslagets roll i det språkutvecklande och hälsofrämjande arbetet förstärks. Vi kommer att behöva skapa tid på våra förskolor för att förstå läroplanstexterna tillsammans, fundera över vad det innebär för just vår utbildning och undervisning.

Bland annat kan vi läsa  att:

Förskolan ska ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap, (Lpfö 18 reviderad -25)
 

Hitta balans mellan läs- och skrivmiljöer och fysisk aktivitet

Att läs- och skrivmiljöerna tillsammans med förutsättningar för fysisk aktivitet och lek nu får en central betydelse är tydligt. Många förskolor har redan utemiljöer idag som lockar till rörelse och lek. Självklart så behöver vi vara aktiva i dessa och jobba med utmaningar och kvalitet.  Vi upplever också att läs- och skrivmiljöerna inte alltid upplevs som lika naturliga, utan det kräver att vi aktivt arbetar med dem och använder material och oss själva som verktyg. När vi väl hittat arbetssätt så finns det mycket vi kan göra genom att bara skruva lite på det vi redan gör.

Hur skapar vi en miljö där text både förmedlar och förmedlas? Hur får barnen lämna spår och meddelanden efter sig i våra miljöer?

Inventera och diskutera med utgångspunkt i den egna förskolans  miljö

Frågor att utgå ifrån:

Hur tillgänglig är miljön för barnen?Är det tillgänglig för alla barn?

Vad finns som lockar till språkutvecklande aktiviteter och kommunikation?

Finns det några hinder för språkutveckling, som  te x svåråtkomliga material, för mycket visuellt buller eller för lite möjlighet till interaktion?

Vilka miljöer ger barnen möjlighet att uttrycka sig, lämna avtryck, reflektera, skriva, läsa och samtala?

Är vi skrivande förebilder? I vilka sammanhang ser barnen oss skriva?
 

Om ni skulle vara intresserade av att göra en mer detaljerad kartläggning av hur goda förutsättningar det finns för språkutveckling på er förskola så finns det mycket bra kartläggningsmaterial som stöd. Materialen ser lite olika ut och kan användas inom olika områden som tex olika fysiska miljöer tex läs- och skrivmiljöer men också material för att se över våra s. Dels går det att hitta material på Förskoleforum och dels finns det bra material i litteratur skriven av Pihlgren och Rönnerman/Nordberg som givits ut de senaste åren, vi hänvisar till specifika källor längst ned i detta inlägg.

När vi hörs igen efter sommaren så möts vi alltså av en reviderad läroplan med mycket fokus på hälsa, rörelse och språkutvecklande arbete på olika sätt.

Men innan vi tar oss an den så ligger en välförtjänt sommarpaus framför oss. En paus som vi kan fylla med sådant som vi mår bra av och tycker om, själv ska jag njuta av att få tänja på rutinerna och ser fram emot en hel del skönlitterär läsning, förhoppningsvis delvis utomhus med fågelkvitter i bakgrunden!

Jag och mina bloggkollegor önskar er alla en skön sommar!

Källor

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-till-andringar-i-forskolans-laroplan#h-Andringarnaikorthet

Tips på litteratur med kartläggningsfrågor för språkmiljöer:

Bäversten och Larsson. (2024). Språkrika utemiljöer i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.

Pihlgren Ann S. (2024). Leda språkutveckling i förskolan. Studentlitteratur AB, Lund.

Rönnerman Nordberg. (2022). Språkstöd i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.

Maria Heimers kartläggningsmaterial på forskoleforum.se

Checklista för förskolans språkutvecklande arbete | Förskoleforum

Läsande förebilder

Dels behöver vi vara läsande förebilder och visa på att läsande och skrivande är viktigt och roligt, att det skapar mening för var och en av oss. Vi behöver locka med böcker i olika kategorier och skylta dem snyggt i våra miljöer. Byt ut böcker på hyllor, i fönsterkarmar, sätt upp dem på kreativa sätt och ställ dem i miljöer kopplat till lekmaterial. Skapa nyfikenhet!

Skriv och läs tillsammans med barnen varje dag vid alla tillfällen som ges. Prata om författare, låt barnen relatera innehåll till egna erfarenheter och komma med förslag på ämnen och böcker som intresserar dem. Värdesätt böcker och se till att det syns, på den här förskolan läser vi.

Vad ska vi läsa då?

Allt som ni tycker om! Unna dig att läsa sådant som tilltalar dig och försök hitta en variation i utbudet så att alla i gruppen kan hitta något som ni tycker om. Om du tycker om det du läser så landar det bäst hos den som lyssnar. Koppla böcker till teman, projekt och intressen i barngruppen och lägg till böcker som berör olika ämnen för att bjuda in till nya tankar och intressen. Glöm inte faktaböcker och läs gärna poesi, visa på mångfald i läsningen så att alla får möjlighet att hitta något som de tycker om och kan relatera till.

Jag älskar att läsa barnlitteratur och har mängder av favoriter och vill avsluta med att ge några tips på böcker som jag gärna läser i barngrupperna just nu.

Pija Lindenbaum (2024) Följa John

Den här boken har jag läst i flera handledningar för pedagoger och Pijas böcker har alltid ett innehåll som går utmärkt att diskutera och tänka om även för mer vana läsare och vuxna. Hennes teman, illustrationer och texter väcker frågor och funderingar och den här boken är inget undantag. Den handlar om en pojke som är hemma sjuk när föräldrarna har gått till jobbet, men han är inte ensam, John är där med honom. Tillsammans med John ger han sig ut på äventyr som tar många oväntade vändningar och han gör sådant som han annars kanske inte skulle ha vågat. Boken får mig att fundera på vad som gör oss till dem vi är och hur en familj kan se ut, vad gör oss lika och olika?

Lotta Geffenblad (2024) Vad viskar skogen Aston?

Jag har alltid varit förtjust i böckerna om Aston, kanske särskilt i Astons stenar, och blev därför väldigt glad när denna uppföljare i serien dök upp. Här flyttar berättelsen helt ut i skogen då Aston går på utflykt med pappa för att plocka blåbär men hamnar på sin egen väg och kommer riktigt nära naturen. Pappa tycker att  skogen är härligt tyst, men det tycker inte Aston, han hör träden viska och leker med sina nya vänner. Skogen känns både lite skrämmande och vänlig på samma gång. Var tog egentligen pappa vägen?

Silvia Borando och Alberto Lot (2024) Tvivlet

Musen och Krokodilen är riktigt goda vänner, så när Krokodilen tappat bort sina maracas och ber Musen gå in i hans mun för att se om han råkat svälja dem så hjälper Musen självklart till. Bilderna är stora och färgerna skapar känslan av hur det är att gå in där i mörkret, först med trygga steg, men sedan möter Musen fler där inne. Fler som fått i uppdrag att hjälpa Krokodilen och ju fler Musen möter, desto mer tvivel uppstår. Kan han lita på sin vän?

Det här är en fyndig bok som kan passa både de yngre och de lite äldre barnen. Har du tvivlat på något någon gång?

Maria Löfgren (2025) Rädda Osis

Här har vi en sprillans ny bok som vänder sig till de yngre barnen och hakar på trenden med interaktiva böcker. På varje uppslag får läsarna hjälpa skogsdjuret Osis som är på jakt efter mat med olika saker, allt från att blåsa på bulan han fick till att skydda Osis på olika sätt,  tex genom att skaka, gömma och klappa. Det finns mycket i skogen som känns farligt, men vill alla så illa som det först ser ut? I den här boken är läsarna aktiva rakt igenom och det tilltalar mig att barnen får möjlighet att bli nyfikna på berättelsen samtidigt som de får använda sina egna kroppar. Texten är enkel, bilderna är tilltalande med starka färger och upplägget är bra för att fånga barnens uppmärksamhet.

Nils Andersson (2023) Jag tappade min tand

"Jag vickar och vickar och ingenting händer

och så kan det va när man vickar på tänder

Man vickar och vickar i massor av dar

Man vickar och vickar, men tanden är kvar"

Den här boken har jag verkligen fallit pladask för och jag har även läst den i barngrupp där den gått hem hos barnen som har eller ser fram emot att tappa sin första tand. Författaren vann 2021 Lennart Hellsing-stipendiet och boken är illustrerad av finska Sanna Mander vars bilder verkligen är fantastiska tillsammans med de fyndiga berättande rimmen.

När man tappar en tand så vill man ju att hela världen ska se det men i ivern att hitta någon att visa den för så tappar huvudpersonen tanden och kan inte hitta den någonstans. Efter idogt letande hittar han en ny vän som hjälper honom att leta och plötsligt så har tanden bidragit till en fin vänskap. Om de någonsin hittar tanden får ni veta när ni läser boken!

Referenser:

Läsmiljö – att skapa rum för läsande November 2017 https://larportalen.skolverket.se

Boksamtal och läsförståelse

Högläsning och läsning har ett stort egenvärde och att få ta del av olika typer av texter och böcker handlar inte bara om ordkunskap och läsfärdigheter, det ger otroligt mycket mer. I det här inlägget kommer jag dock att fokusera lite extra på hur vi med hjälp av en god läskultur och genomtänkta strategier kan ge våra barn en viktigt grund för att bli riktigt vassa läsare.

Skolverket (2023) signalerar att en fjärdedel av våra elever lämnar grundskolan utan de mest grundläggande kunskaperna i att förstå en text. I förskolan behöver kvaliteten på samtalen i samband med högläsning öka. Faktorer som påverkar läsförståelsen är god ordförståelse, förförståelse, att skapa inre bilder, att kunna göra kopplingar till egna erfarenheter och att lära sig läsa mellan raderna, att kunna planera framåt i texten; vad tror jag  händer sedan och det är också viktigt att själv kunna få syn på när man förstår eller inte förstår en text. Vi behöver öva barn och unga att läsa kritiskt. När barnet väl börjat läsa så kommer det också vara viktigt att få ett bra flyt i läsningen. Det som är extra gynnsamt att undervisa om i förskolan när det kommer till ökad läsförståelse är:

-att samtala om och klargöra svåra ord
-att förutsäga - "jag tror att…"
-att sammanfatta - "det här handlar om…."
-Ställa frågor - "jag undrar…"

Aktiv läsning

Innan vi börjar läsa en bok kan vi titta tillsammans på bokens framsida, vad tror barnen att boken handlar om? Varför tror de det?

När vi läser boken kan vi stanna upp och förklara svåra ord och vara en modell genom att använda sig av meningarna ovan; jag tror att, det här handlar om och jag undrar. Efter boken är läst kan vi samtala om innehållet, vad hände? Varför tror vi att det blev så? Vilken karaktär i boken skulle du vilja vara och varför? Vad tror ni hände sen?

Jag vet att tid är en faktor som ofta ses som ett hinder för att hinna leta böcker och förbereda sin läsning. Skolverket och kulturrådets läslistor för förskolan kan då vara till hjälp, liksom bibliotekets nyhetsbrev. Kanske går det att se till att avdelningarna läser olika böcker och sedan avsätta ett pedagogmöte per termin för att dela boktips med varandra?

Läslistorna hittar du här: Läslistor - Skolverket

Förskolans läskultur påverkar barns lärande

Vi vet dessutom att vissa faktorer främjar intresse för läsning och genom att arbeta med vår läskultur och miljö så kan vi också stärka barns läsförståelse. Det behöver finnas ett varierat utbud av böcker så att barn kan välja vad de vill läsa, vi behöver skapa en textrik miljö med en stor variation av texter och texttyper, skapa tid att läsa , möjligheter att samtala om det lästa, att läsande barn uppmuntras och att det finns tillgång till lugna, bekväma läsplatser (Hultgren, Johansson och Bjur 2017).

Ju mer vi visar läsglädje desto mer intresserade av läsning kommer våra barngrupper att bli. Det finns många tillfällen under en dag att visa på och läsa och skriva tillsammans med våra barn, i naturliga situationer, om vi aktivt letar efter dessa tillfällen.

I nästa inlägg kommer jag att dela med mig av några av mina favoriter just nu när det kommer till barnlitteratur, missa inte det!

Referenser:

Läsmiljö – att skapa rum för läsande November 2017 https://larportalen.skolverket.se