Uppdrag språk

För ett drygt år sedan skrev vi om varför språksamtal med alla familjer är så viktiga. Nu vill vi återigen lyfta samarbetet med vårdnadshavarna för att skapa de bästa förutsättningarna för varje barns språkutveckling.

Vi ser att våra förskolor i kommunen är på olika platser i processen att genomföra och använda sig av språksamtal och kartläggning. Vi får även många frågor om hur det material som vi samlar in  kan användas i förskolans utbildning och undervisning. Vi är nästa 100 kommunala förskolor med olika förutsättningar och behov och därför är det av stor betydelse att vi anpassar våra arbetssätt och strategier efter det egna behovet.

Bild från uppsala kommuns bildbank

Varför gör vi språkkartläggning?

Syftet med språkkartläggningen är tydligt formulerat på Insidan. Kortfattat handlar det om att:

• Fånga vårdnadshavares tankar och önskemål kring barnets språkutveckling.
• Öka kunskapen hos både vårdnadshavare och personal om barns språkutveckling och flerspråkiga barns språkutveckling.
• Inventera språkliga resurser runt barnet – hemma, i förskolan och på fritiden.
• Förtydliga samarbetet mellan hem och förskola för att stödja barnets språk.
• Göra en plan för kompensatoriskt arbete i undervisningen.
• Identifiera behov av kompetensutveckling i arbetslaget.

 En viktig utgångspunkt är att detta gäller alla barn, oavsett förstaspråk och hur många språk barnet möter och behärskar, vi ska alltså inte välja vilka barn som är i behov av en kartläggning, vi ska skaffa oss kunskaper om varje barn.

För att förstå hur vi ska ha nytta av kartläggning behöver vi gå tillbaka till syftet, som finns formulerat på Insidan.

Från samtal till språkliga möjligheter – så gör vi materialet levande

När språksamtalen är genomförda, vad händer sedan?

Ett  sätt att komma vidare är att lägga syftet på bordet och ställa frågan: ”På vilket sätt…?” Bryt ner syftet i delar så här:

På vilket sätt  inventerar vi språkliga resurser runt barnet?

På vilket sätt fångar vi vårdnadshavares tankar och önskemål om barnet språkutveckling

Fundera på :

Vad gör vi redan bra?

Vad behöver vi utveckla?

Efter samtalen – är det tydligt vem som gör vad? Vad sker i förskolan och vad sker hemma?

Samtalen som brobyggare

Språksamtalen är mer än en kartläggning – de är en möjlighet att lära av varandra. Vi får syn på olika perspektiv kring språk och litteracitet och kan tillsammans skapa strategier:

• Vad kan familjen göra hemma?
• Vad kan vi bidra med i förskolan?
• Vad kan vi göra tillsammans för att stärka barnets språk?

Från kartläggning till handling

När vi vet mer om barnets språkliga förutsättningar kan vi:

• Välja böcker på rätt nivå.
• Skapa språkutvecklande lärmiljöer där lek befäster språket.
• Planera stöttning i olika situationer.

• Fråga er: Vad betyder kompensatoriskt arbete för just det här barnet? Hur kan vi utmana och stötta i den proximala utvecklingszonen?

När vi har informationen kring barnets språk kan vi börja arbeta kompensatoriskt och skapa möjligheter för varje barn att få befinna sig i sin proximala utvecklingszon där vi som förskollärare och barnskötare kan stötta och utmana barnen på rätt nivå så att de kommer vidare. Vad skulle kompensatoriskt betyda för det här barnet? Vad kan ni erbjuda som gynnar barnets språkutveckling?

Informationen gör att vi kan välja böcker på rätt nivå, skapa språkutvecklande lärmiljöer där barnen genom lek befäster språket i långtidsminnet och vi kan göra en plan för vilka situationer som kräver vilken typ av stöttning.

Synliggör språk i vardagen

• Visa att världen är full av språk! Några idéer:
• Språkträd, hälsningsfraser, musik och sång på olika språk.
• Böcker översatta till flera språk och fokusord på olika språk.

Digitala och analoga möten med skriftspråket – låt barnen skriva både för hand och digitalt.

Fundera också på:

Vilka ord behöver vi förklara, konkretisera och jämföra?
Hur pratar vi om språkets uppbyggnad och likheter/olikheter mellan språk?
Synliggör pedagogerna alla sina språk?
Oavsett vilket område vi jobbar med behöver vi fundera över vilka språkkunskaper som olika situationer, sammanhang och olika typ av lärande kräver av barnen och i sin tur vad det betyder att vi behöver stötta med.

Praktiska tips och resurser

• Skolverkets folder: Ge ditt barn en bra start – stärk språket! Finns att beställa och ladda ner på flera språk.
  En informationsfolder som handlar om vikten av att vårdnadshavarna stöttar barnens språkutveckling, bland annat genom att och läsa och berätta för och med barnen i hemmet.

Ge ditt barn en bra start – stärk språket!

Kulturrådets Bokstart: Faktablad om barns språkutveckling för åldrarna 6 månader–3 år, på många språk.
 

Läs mer på Insidan om Språkkartläggning och dokumentation
Språkkartläggning  Insidan
 

 Tillsammans gör vi skillnad

Språkutveckling är ett gemensamt uppdrag. Genom att lyssna, dela kunskap och skapa strategier tillsammans med hemmen ger vi varje barn de bästa förutsättningarna att utveckla sitt språk – på alla sina språk.

Terminens första inlägg kommer att handla om hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutveckling genom den fysiska rörelsen och varför det är så viktigt att röra på sig för att öka möjligheterna till kognitiv utveckling.

Bild från Uppsala kommuns bildbank

Lek, rörelse och språk i samspel

Förskolans reviderade läroplan lyfter upp att leken kan stimulera barnens språkutveckling och att leken och rörelsen ska ha en central plats i förskolan utbildning. Läroplanen beskriver också att vi som förskollärare och barnskötare ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och på så sätt utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2025). Jag tror att om vi får barnen intresserade av fysisk aktivitet så lägger vi en bra grund till att de fortsätter att vilja vara fysiskt aktiva ända upp i vuxen ålder vilket skapar bra förutsättningar för inlärning.

Enligt Hansén (2016) så har rörelse positiv effekt på barns minne och inlärningsförmåga. Berglind (2023) beskriver att i de få studier på barn under fem år, så kan man se att barnens koncentration förbättras om de har rörelsepauser på 10-10 min. Båda dessa forskare visar på vikten av fysisk aktivitet för att skapa de bästa förutsättningar för inlärning och vad kan då inte vara bättre än att koppla ihop språkutvecklingen med själva rörelseaktiviteten. Att vi helt enkelt redan från början när vi planerar för fysiska rörelseaktiviteter även planerar för hur vi samtidigt arbetar med olika delar av språket.

En rörelsebana som bygger på språkutveckling

Till exempel så kan man vid planering av en rörelseaktivitet så som en rörelsebana, tänka redan från början hur man får in språk- och kunskapsutvecklingen.Genom att utgå från exempelvis ett verb när man skapar banan blir det tydligt vilken del av språket man fokuserar på just då. Säg att vi väljer verbet HOPPA. Då skapar vi en rörelsebana som har fokus på att hoppa på många olika sätt samtidigt som vi sätter ord på vad det är barnen gör. Vi använder oss både av det verbala språket, teckens som stöd, skriftspråket och bildstödsbilder för att synliggöra ordet hoppa och hur många gånger man ska hoppa eller på vilket sätt man ska hoppa. När vi valt att jobba med ordet HOPPA så är det viktigt att barnen får möta det ordet på många olika sätt i många olika sammanhang för att få en fördjupad förståelse av ordets betydelse och i vilka sammanhang man kan använda det, allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnen att ordet ska lagras i långtidsminnet.

Kollegialt lärande genom litteratur

Mitt tips om man vill fördjupa sig ännu mer kring fysisk aktivitet och rörelseglädje i förskolan är att arbeta utifrån en bok i ämnet. När jag har handlett inom ämnet så har jag arbetet utifrån boken Rörelseglädje för hållbara barn av Carina Andersson och Ulrika Fagerström. När vi har bearbetat boken så har jag lagt till att man ska använda sig av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag har använt mig av samma upplägg som Skolverket använder i sina läslyftsmoduler och då kan det gå till så här:

• Först läser alla som ingår i handledningen ett på förhand utvalt kapitel, där man enskilt väljer ut citat som berör eller skapar funderingar och tar med sig dem till första träffen.
• Vid träff 1 så har man kollegiala samtal kring de utvalda citaten. Vid samma tillfälle kommer man överens om ett gemensamt undervisningsinnehåll och upplägg. Här är det viktigt att få med både rörelseutvecklingen och språkutvecklingen. Det ska synas tydligt i den didaktiska planeringen.
• Alla genomför undervisningen i sina grupper. Utifrån sin egen dokumentation väljer man ut dilemman eller något man vill bjuda på som fungerat bra och tar med sig detta till nästa träff.
• Vid det kollegiala samtalet nummer 2 så lyfter alla kortfattat sina dilemman/det man vill bjuda på och vi väljer gemensamt ut ett som vi arbetar med på djupet genom dialog, stöttning och analys för att komma vidare och utveckla undervisningen.

Lycka till med ert arbete inom rörelse och språk- och kunskapsutveckling!

Referenser
Berglind, D. (2023) Fysisk aktivitet i förskolan. Stockholm: Natur och kultur läromedel och Akademi
Hansén, A. (2016) Hjärnstark. Stockholm: Bonnier fakta, Fitnessförlaget.
Skolverket (2025). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Språkrika lärmiljöer kopplat till reviderad Läroplan för förskolan 2025

Nu är det fastställt hur vår reviderade Läroplan 2025 kommer att vara formulerad och från första juli i år träder den i kraft. Vi skulle vilja påstå att den nya läroplanstexten är det skarpaste vi sett hittills. Förskollärarnas och rektors ansvar för att undervisningen och utbildningen vilar på vetenskaplig grund har skärpts och begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förekommer betydligt oftare i vår nya variant. Kravet på att arbeta med digitala verktyg är helt borta och dessutom är det inskrivet att barn upp till två år endast bör använda analoga lärverktyg och att äldre barn endast mycket restriktivt ska få använda digital teknik och när det används är det förskollärares och rektors ansvar att det används på ett sätt som är vetenskapligt förankrat för barns lärande.

Förskollärare får ett tydligare ansvar för att främja högläsning, språkutveckling och fysisk aktivitet och hela arbetslagets roll i det språkutvecklande och hälsofrämjande arbetet förstärks. Vi kommer att behöva skapa tid på våra förskolor för att förstå läroplanstexterna tillsammans, fundera över vad det innebär för just vår utbildning och undervisning.

Bland annat kan vi läsa  att:

Förskolan ska ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap, (Lpfö 18 reviderad -25)
 

Hitta balans mellan läs- och skrivmiljöer och fysisk aktivitet

Att läs- och skrivmiljöerna tillsammans med förutsättningar för fysisk aktivitet och lek nu får en central betydelse är tydligt. Många förskolor har redan utemiljöer idag som lockar till rörelse och lek. Självklart så behöver vi vara aktiva i dessa och jobba med utmaningar och kvalitet. Vi upplever också att läs- och skrivmiljöerna inte alltid upplevs som lika naturliga, utan det kräver att vi aktivt arbetar med dem och använder material och oss själva som verktyg. När vi väl hittat arbetssätt så finns det mycket vi kan göra genom att bara skruva lite på det vi redan gör.

Hur skapar vi en miljö där text både förmedlar och förmedlas? Hur får barnen lämna spår och meddelanden efter sig i våra miljöer?

Inventera och diskutera med utgångspunkt i den egna förskolans  miljö

Frågor att utgå ifrån:

Hur tillgänglig är miljön för barnen?Är den tillgänglig för alla barn?

Vad finns som lockar till språkutvecklande aktiviteter och kommunikation?

Finns det några hinder för språkutveckling, som  te x svåråtkomliga material, för mycket visuellt buller eller för lite möjlighet till interaktion?

Vilka miljöer ger barnen möjlighet att uttrycka sig, lämna avtryck, reflektera, skriva, läsa och samtala?

Är vi skrivande förebilder? I vilka sammanhang ser barnen oss skriva?
 

Om ni skulle vara intresserade av att göra en mer detaljerad kartläggning av hur goda förutsättningar det finns för språkutveckling på er förskola så finns det mycket bra kartläggningsmaterial som stöd. Materialen ser lite olika ut och kan användas inom olika områden som tex olika fysiska miljöer tex läs- och skrivmiljöer men också material  för att se över våra sociala och didaktiska miljöer.”Dels går det att hitta material på Förskoleforum och dels finns det bra material i litteratur skriven av Pihlgren och Rönnerman/Nordberg som givits ut de senaste åren, vi hänvisar till specifika källor längst ned i detta inlägg.

När vi hörs igen efter sommaren så möts vi alltså av en reviderad läroplan med mycket fokus på hälsa, rörelse och språkutvecklande arbete på olika sätt.

Men innan vi tar oss an den så ligger en välförtjänt sommarpaus framför oss. En paus som vi kan fylla med sådant som vi mår bra av och tycker om, själv ska jag njuta av att få tänja på rutinerna och ser fram emot en hel del skönlitterär läsning, förhoppningsvis delvis utomhus med fågelkvitter i bakgrunden!

Jag och mina bloggkollegor önskar er alla en skön sommar!

Källor

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-till-andringar-i-forskolans-laroplan#h-Andringarnaikorthet

Tips på litteratur med kartläggningsfrågor för språkmiljöer:

Bäversten och Larsson. (2024). Språkrika utemiljöer i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.

Pihlgren Ann S. (2024). Leda språkutveckling i förskolan. Studentlitteratur AB, Lund.

Rönnerman Nordberg. (2022). Språkstöd i förskolan. Lärarförlaget, Stockholm.

Maria Heimers kartläggningsmaterial på forskoleforum.se

Checklista för förskolans språkutvecklande arbete | Förskoleforum