Hällby förskolas utvecklingsprojekt

Hej och välkommen till vår blogg!

I juni 2022 skickade utvecklingsgruppen på Hällby förskola in en ansökan om att få ökade förutsättningar att fördjupa oss i ett redan pågående utvecklingsarbete. Vår ansökan blev beviljad, och vi planerar att använda pengarna under 2023 till material och kompetensutveckling för personalen.

Så här säger förskolans läroplan om språk

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 2018, sidan 13-14) ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket, sitt modersmål (om barnet har ett annat modersmål än svenska) och det egna nationella minoritetsspråket (om barnet tillhör en nationell minoritet). Förskolan ska också bidra till ett nyanserat talspråk med förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera i olika sammanhang och i olika syften. Vi tänker att alla språk och uttryckssätt är en förutsättning för kommunikation och samspel och alltså en del i alla läroplansmål inom alla ämnesområden.

Om vårt projekt

I det här projektet vill vi skapa nya lärmiljöer och arenor för möten och möjligheter till kommunikation på olika vis. Men vi vill också skapa rum för möten och samspel mellan barnen, mellan barnen och pedagogerna och även mellan barnen och miljön/konsten. Vi strävar efter att ha ett hållbarhetstänk och är nyfikna på processen i arbetet med barnen och att inte ha produkten i fokus.

Vår frågeställning i detta utvecklingsprojekt kretsar kring pedagogens roll, vår organisation kring tid och rum, förhållandet mellan process och produkt samt vad som görs viktigt och hur det blir viktigt.

Så planerar vi att sprida information om vårt utvecklingsprojekt

Vårdnadshavare kommer kontinuerligt att kunna ta del av utvecklingsprojektet genom exempelvis lärloggsinlägg på Unikum och dokumentation på hemvisterna.

En del i projektet är att berätta om vår resa för andra förskolor, vilket vi kommer göra i den här bloggen.

Hoppas att du vill följa med på vår resa!

En av förskollärarna på Hällby förskola fick möjlighet att delta i en utbildning med fokus på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i samarbete med Uppsala universitet 2019. Det blev vår start att arbeta med fokus på barns språkutveckling. Kollegialt lärande har varit grunden i arbetet, därför har alla pedagoger på förskolan fått möjlighet att möta varandras tankar och reflektioner i olika forum.

Litteratur och forskning

Boken ”Mångfaldens förskola – flerspråkighet, omsorg och undervisning har legat till grund för vårt fortsatta arbete på förskolan. Den belyser språk och kunskapsutvecklande arbetssätt och framhåller hur  ett språk och ett kunskapsutvecklande arbetssätt handlar om människors rätt att få utveckla en språklig repertoar för att kunna kommunicera i olika sammanhang.​ Att utveckla språkliga resurser kan också i större utsträckning öppna dörrar till utbildning, till social gemenskap och till samhället.​

Enligt författaren stöttar ett sådant arbetssätt och förhållningsätt stöttar barns utveckling av den språkliga basen och bygger broar mellan det enkla vardagsspråket och det kunskapsrelaterade språket (ämnesspråk, exempelvis begrepp såsom friktion, absorbera). Det är ett förhållningsätt som gynnar alla barn.​ Tanken är att alla barn ska erbjudas att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar.​ Det kräver en undervisning som är rik på interaktion, stöttning, meningsfulla sammanhang och erfarenheter.​

Författaren menar också att förskolans arbetssätt inom området inte är så utbrett i dag som det är i skolan. Anledningen är enligt henne att arbetssättet främst har riktats mot att utvecklas i skolans regi i internationell och nationell forskning. Pedagogernas uppgift är därmed att omsätta detta förhållningsätt så att det passar förskolans sätt att arbeta med barn i förskoleåldern.

Så kom vi fram till våra utvecklingsområden

Genom analys av vårt systematiska kvalitetsarbete under 2021 kom utvecklingsgruppen i samråd med förskolans rektor fram till utvecklingsområdena förundran, lärmiljöer och socialiserande språk och kommunikation.

Som metod för att arbeta med dessa utvecklingsområden vill vi på Hällby förskola vidareutbilda oss i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Vi vill utveckla förskolans mötesplatser till att bli multimodala (språk, text, gester, kroppsspråk, bild, föremål, digitala verktyg) genom att använda oss av estetiska verktyg. Vi tänker att processen ska var i fokus och inte den färdiga produkten och på detta sätt stärka vårt förhållningssätt kring hållbar utveckling (social- ekonomisk- och ekologisk utveckling).

Hej!
Tiden går fort när man har roligt! Här kommer ett blogginlägg där vi sammanfattar vad vi har gjort hittills, vilka utmaningar vi har stött på och vad som kommer hända härnäst!Höstterminen 2022 fick vi vår ansökan beviljad och började jobba med vårt utvecklingsprojekt.  Sedan dess har vi hunnit med en hel del. Här kommer en sammanfattning.

Inventerat lärmiljöer
Vi har inventerat förskolans lärmiljöer med fokus på ateljén och vårt digitalt skapande. Syftet med inventeringen var att säkerställa att alla barn får samma förutsättningar i den pedagogiska miljön.

Det vi ser nu är det saknas en likvärdighet i våra lärmiljöer och mötesplatser och det vill vi nu förändra och utveckla. Vi ser att det finns skillnader för barnen att få tillgång till digitala verktyg samt ett behov att utveckla materialerbjudanden såsom naturmaterial.

I arbetsgruppen har vi också diskuterat hur vi kan utveckla våra lärmiljöer till att bli multimodala (språk, text, gester, kroppsspråk, bild, föremål, digitala verktyg).

Holistiskt hållbarhetsperspektiv
Vi har reflekterat i arbetsgruppen kring hur vi kan arbeta för att skapa medvetenhet för ett mer holistiskt hållbarhetsperspektiv. Vi har bland annat påbörjat diskussioner kring färdiga mallar och materialförbrukning återanvändning och massproduktion. Det har ökat förståelsen för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv där processen är i fokus i stället för färdig produkt.

Språk på förskolan
I olika planerade diskussionsforum under till exempel studiedagar och mötessammanhang har vi pedagoger reflekterat kring alla språk vi möter och använder på förskolan bland barn och pedagoger. Vi uppmärksammar även vilka språk vi möter utanför förskolan samt vilka språkkunskaper vi själva behärskar. 

Inför ett reflektionstillfälle fick alla pedagoger i uppgift att läsa kapitlet Stöttning, höga förväntningar, interaktion, vardags- och kunskapsrelaterat språk från boken Mångfaldens förskola (Anniqa Sandell Ring).  Alla fick välja ut ett citat från kapitlet som vi sedan diskuterade i mindre grupper.​

Förskollärare och barnskötare på Hällby förskola har blivit erbjudna att ta del av den digitala föreläsningen med Anniqa Sandell Ring som utgår ifrån boken Mångfaldens förskola. ​Med utgångspunkt från föreläsningen diskuterade vi sedan i mindre grupper det kompensatoriska uppdraget och vad vi på Hällby behöver utveckla.​ Det resulterade bland annat i att vi fick i uppdrag av pedagogerna på förskolan som ansvarar för kollegialt lärande inom språk och kunskapsutvecklande arbetssätt att ”följa ett barns fotspår”. Den uppgiften innebar att varje pedagog fick särskilt följa ett barn i sin grupp i olika situationer under en dag eller flera för att få syn på barnets kommunikation och interaktion med sin omvärld.

Vi har även diskuterat vilket material vi ska använda för att kartlägga barnens språk.

Utmaningar vi stött på
Att driva ett utvecklingsprojekt är inte alltid en dans på rosor där allt går spikrak framåt precis som man har tänkt sig. Processen har inte alltid varit enkel och är ständigt pågående. Vi har sett att vi i arbetsgruppen behöver ta ställning till allas olika erfarenheter och hitta ett likvärdigt förhållningssätt att arbeta utifrån.

Vi har sett en vinning i att alla pedagoger på förskolan får ta del av föreläsningar och litteratur i ämnet för att ha en gemensam utgångspunkt i fortsatta arbetet. Men det har varit en organisatorisk utmaning att skapa möjligheter för alla att ta del av fortbildningen inom arbetstidramarna. 

Vi behöver också hitta en samsyn kring vad en lärande miljö kan vara utifrån ett barns perspektiv. Hur skapar vi en lärmiljö som är tillåtande, utforskande och spännande, det vill säga hur lär sig just dessa barn på bästa sätt.

Det har varit givande att lyfta fram och lägga särskilt fokus på dessa områden därför att alla kan relatera till dem och har en tanke kring vilka möjligheter som finns.

Vår plan framåt

Nästa steg i vårt utvecklingsprojekt är att gå vidare med att fördjupa medvetenheten hos pedagogerna, skapa estetiska tilltalande mötesplatser för att främja barnens olika kommunikation och uttrycksmöjligheter.

Vi hoppas att vi genom vårt arbete med mötesplatser och relationer kommer kunna ge barnen möjligheten att arbeta mot de olika delarna i hållbar utveckling (ekonomisk, ekologisk och social) till exempel att vi vill stärka barnens uppmärksamhet inför allt det vackra i världen, att känna hopp inför framtiden och att de kan göra skillnad för världen.

Några frågor vi tar med oss i vårt fortsatta arbete är:
Hur kan vi främja och utveckla möjligheter för barnen att mötas i flera språk och utforska dessa tillsammans?
Får barnen likvärdiga förutsättningar i våra lärmiljöer på förskolan?
Finns det gemensamma mötesplatser både inne och ute på gården?