Hällby förskolas utvecklingsprojekt

Målsättning med vårt utvecklingsprojekt är att främja barnets språkutveckling. Och vi tror att nyckeln till framgång är en kombination av några begrepp och punkter i ett medvetet och väl underbyggt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Vi främjar barnens språkutveckling genom att varje pedagog på förskolan tillämpar fyra förhållningsätt i mötet med barnen.

1.        aktiv stöttning

2.         vardags- och kunskapsrelaterat språk

3.        höga förväntningar på varje barn

4.        interaktion mellan pedagog och barn

1.     Så här arbetar vi med stöttning (scaffolding/byggnadställning)
Det finns både planerad och oplanerad stöttning. Stöttning handlar om pedagogernas bemötande och handlingar i alla situationer. Det handlar även om att ge barnen förutsättningar att utvecklas utifrån sin så kallade proximala utvecklingszon, alltså vad en person kan uppnå med hjälp av stöd.

Pedagogerna bygger upp en stöttning som är anpassad efter varje barn eller en grupp av barn. Målet är att ge förutsättningar att lyckas i olika sammanhang. Alla barn kan arbeta med samma uppgift eller tema, men graden av stöttning vi erbjuder varierar mellan barnen för att alla ska lyckas. I ett språkutvecklande perspektiv kan det handla om att pedagogerna finns som stöd för barnens kommunikation i lek med andra barn, ger stöttning för att öka förståelse av sammanhang och samt ge barnet möjlighet till flera olika sätt att samspela och uttrycka sig. Pedagogerna stöttar för att öka barnets förståelse av sammanhang och samt ge barnet möjlighet till flera olika sätt att samspela och uttrycka sig.

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med stöttning:

·        Via mimik, ord, kroppsspråk och ögonkontakt.

·        Vara emotionellt närvarande, bekräftande och stöttande.

·        Ge respons på barnens verbala- och icke verbala kommunikation.

·        Genom att skapa möjligheter för interaktion och samspel mellan barnen i olika sammanhang

·        Genom ett genomtänkt materialval och en medveten pedagogisk miljö. 

·        Stöttar barnens kommunikation i lek med andra barn genom att förtydliga med ord, bilder, kroppsspråk, tecken osv.

2.     Så här arbetar vi med vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk
Den här delen handlar om att ta vara på barnens språkliga och kulturella resurser. Ett kunskapsrelaterat eller ämnesspråk (skolrelaterat språk) innehåller ord och begrepp som förekommer sällan eller helt saknas i vardagsspråket. 

I grundskolan är det kunskapsrelaterade språket mer skriftspråksbaserat, kognitivt mer utmanande och innehåller abstraktioner och generaliseringar. För att detta språk ska utvecklas i förskoleåldern behöver barn ha tillgång till medveten vägledning och vuxna som agerar som tydliga språkliga modeller. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnen att utveckla ett nyanserat och rikt språk för olika sammanhang och situationer och att utveckla ett språkligt register för både vardagsspråket och för ett kunskapsrelaterat språk. ​

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk:

·         Öka barnens ordförråd genom samtal, att benämna föremål och det vi gör i vardagen. ​

·        Ta vara på de språkresurser som finns till exempel vad färger heter på olika språk.​

·        Använda ord i vardagen som exempelvis matematik i stället för matte, smörgås i stället för macka, och så vidare.

·        Använda olika ord med samma betydelse.

·        Använda ord som vi till en början upplever kan vara svåra för barn att ta till sig men som egentligen inte är svårare än andra ord att lära sig för ett barn, till exempel naturvetenskapliga ord som absorbera, friktion och ytspänning.

3.     Så här arbetar vi med höga förväntningar
Att ha höga förväntningar på varje barn handlar om att se barnet som kompetent och att barnet får utvecklas utifrån sin fulla potential. Dessa höga förväntningar måste anpassas efter varje barns förutsättningar eftersom det betyder olika för olika barn. Vi kan skapa meningsfull och relevant undervisning genom olika uttryck och med rätt stöttning och höga förväntningar utvecklas barnen utifrån sina behov.

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med höga förväntningar:

·       skapa en varm och trygg relationell miljö på förskolan

·        Ge varje barn rätt nivå av stöttning (varken för lite eller för mycket)

·        Ha höga förväntningar på varje barn.

·        Använda instruktioner i vår undervisning multimodalt, muntligt, visuellt och digitalt så att alla kan ta till sig undervisning utifrån sitt sätt att lära och utvecklas.

·        Göra sig medveten om hur barnens språkliga och kulturella bakgrund ser ut för att skapa en förståelse för likheter och skillnader som kan förekomma.

4.   Så här arbetar vi med interaktion 

Interaktion är ett viktigt begrepp som handlar om samspel och dialog mellan pedagog och barn. Interaktion är viktigt för att utveckla förmågan att hantera självreglering, sociala relationer och att klara av att rikta uppmärksamhet mot något särskilt. ​Tänk på att alla röster behöver bli hörda och aktivt lyssnade till.  

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med interaktion:

• Utmana barnen i deras tänkande.
• Ställa öppna frågor och följa upp barns frågor och uttryck. Exempel på öppna frågor: hur tänker du? hur vill du? hur skulle du?​
• Lyssna aktivt för att ge respons till barns frågor och uttryck.​
• Vara medveten om interaktionen mellan barn och förskolans lärmiljö, barn och barn och barn och pedagog.

Mötesplatser utvecklas i långsammare takt-en fördel för barnens delaktighet

Kortfattat så kan vi nu konstatera att detta har blivit en längre förändringsprocess än vad vi hade planerat för och hoppats på men motgångar leder också till att vi får syn på saker som vi kanske inte tänkt på från början.

Tillsammans i arbetsgruppen så har vi gått igenom vad vi tänker att mötesplatserna ska innehålla. Vi diskuterar möjligheter och även på vilket sätt detta kan genomföras. Några pedagoger har inventerat och sett över vilka material vi har redan nu som vi tänker ska vara kvar och även diskuterat om det är något som ska tas bort. Vi reflekterar även över omfördelning av rum för olika funktioner för mötesplatser.  Andra beröringspunkter är eventuell påverkan av visuellt buller och hur det påverkar intrycket av mötesplatsen för barnet t ex. hur gör vi det tydligt och självinstruerande, kan vi ändra färgskala och göra det mer enhetligt?

Ideéer och engagemang finns för att utveckla mötesplatserna

En vilja, idéer, och engagemang för att utveckla de olika mötesplatserna finns i arbetslaget men precis som på alla förskolor så behöver vi hantera hinder som exempelvis brist på utvidgad kompetens och kunskap, pedagoger blir sjukskrivna under längre tid samt längre rekryteringsprocesser som gör att arbetet behöver pausas till och från.

På ett sätt så har vi ändå sett att det kan bli en fördel att mötesplatser utvecklas i lite långsammare takt än vad vi tänkt från början eftersom vi ser att barnens delaktighet i processen blir tydligare. Barnen börjar att pröva det som finns att tillgå och visar oss också därmed vad vi skulle kunna lägga till eller ompröva för just den specifika gruppen av barn. Kanske ändrar vi och omvärderar vi planen vi hade från början på ett annat sätt.

Dessa är de grunder som vi har valt att tänka särskilt kring i utveckling av mötesplatserna:

Multimodala verktyg – dvs att vi använder olika verktyg för att inspirera till att kommunicera kring ett innehåll på olika sätt för att skapa betydelse. Att främja begriplighet te x .  använda relevant bildstöd, skrift, rörelse, ljud och digitala medel.

Socialiserande språk och kommunikation samt språkutvecklande undervisning- dvs. att mötesplatserna som vi bygger upp ska locka till att barnen vill kommunicera på olika sätt, med varandra, enskilt eller med pedagoger (möten mellan barnen, mellan barnen och pedagogerna och även mellan barnen och miljön)

Estetisk tilltalande – dvs.  att vi utvecklar mötesplatser som lockar till utforskande och lärande

Utvidga ateljé-tänket - dvs att ateljé inte behöver vara kopplat till endast ett rum

Process istället för produkt/hållbarhetstänk – dvs vi behöver hitta arbetsformer där vi inte har produkten och ett färdigt resultat i fokus

 Delaktighet -vår förhoppning är att barnen ska uppleva en ökad känsla av delaktighet i mötesplatsen tex att barnen själva får vara med att utforma dessa.

Holistiskt hållbarhetsperspektiv – dvs att vi strävar efter att få en överblick över delarna i relation till helheten i riktning mot kommunikation i multimodala lärmiljöer där processen är i fokus. För oss så innebär det att vi vill öka medvetenheten kring användandet av material, rummet och relationer. Exempelvis tankar kring massproduktion av användandet av papper att rita på, det bör finnas andra sätt att lösa det behovet. Behöver barnen ta hem material i den omfattning de gör nu? t ex. pärlplattor kan göras om och om igen. I relationer i arbetslag så behöver vi värna om att alla blir och är delaktiga i processen för att det ska bli en hållbar förändring på längre sikt. Rummet och materialet behöver vi vara eniga om i arbetslaget att det ska hållas estetiskt tilltalande och tas om hand. Det spelar stor roll för det pedagogiska arbetet som helhet.

Slutligen så tänker vi att vi är på god väg med vårt utvecklingsprojekt och vi förlikar oss med faktumet att det tar tid att skapa en förändring som är hållbar för en längre tid framåt. Vi kommer nu att fortsätta vårt arbete med att analysera vad vi har kommit fram till så här långt och därefter sätta nya delmål tillsammans med nuvarande och nytillkomna kollegor.

Nu tar vi alla snart en välförtjänt semester och laddar för nystart till hösten 😊