Fyra förhållningssätt för att lyckas med SKUA

Målsättning med vårt utvecklingsprojekt är att främja barnets språkutveckling. Och vi tror att nyckeln till framgång är en kombination av några begrepp och punkter i ett medvetet och väl underbyggt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som vi bla hämtat från Anniqa Sandell Ring och boken Mångfaldens förskola.

Vi främjar barnens språkutveckling genom att varje pedagog på förskolan tillämpar fyra förhållningsätt i mötet med barnen.

1.        aktiv stöttning

2.         vardags- och kunskapsrelaterat språk

3.        höga förväntningar på varje barn

4.        interaktion mellan pedagog och barn

1.     Så här arbetar vi med stöttning (scaffolding/byggnadställning)
Det finns både planerad och oplanerad stöttning. Stöttning handlar om pedagogernas bemötande och handlingar i alla situationer. Det handlar även om att ge barnen förutsättningar att utvecklas utifrån sin så kallade proximala utvecklingszon, alltså vad en person kan uppnå med hjälp av stöd.

Pedagogerna bygger upp en stöttning som är anpassad efter varje barn eller en grupp av barn. Målet är att ge förutsättningar att lyckas i olika sammanhang. Alla barn kan arbeta med samma uppgift eller tema, men graden av stöttning vi erbjuder varierar mellan barnen för att alla ska lyckas. I ett språkutvecklande perspektiv kan det handla om att pedagogerna finns som stöd för barnens kommunikation i lek med andra barn, ger stöttning för att öka förståelse av sammanhang och samt ge barnet möjlighet till flera olika sätt att samspela och uttrycka sig. Pedagogerna stöttar för att öka barnets förståelse av sammanhang och samt ge barnet möjlighet till flera olika sätt att samspela och uttrycka sig.

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med stöttning:

·        Via mimik, ord, kroppsspråk och ögonkontakt. 

·        Vara emotionellt närvarande, bekräftande och stöttande.

·        Ge respons på barnens verbala- och icke verbala kommunikation.

·        Genom att skapa möjligheter för interaktion och samspel mellan barnen i olika sammanhang

·        Genom ett genomtänkt materialval och en medveten pedagogisk miljö. 

·        Stöttar barnens kommunikation i lek med andra barn genom att förtydliga med ord, bilder, kroppsspråk, tecken osv.

2.     Så här arbetar vi med vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk
Den här delen handlar om att ta vara på barnens språkliga och kulturella resurser. Ett kunskapsrelaterat eller ämnesspråk (skolrelaterat språk) innehåller ord och begrepp som förekommer sällan eller helt saknas i vardagsspråket. 

I grundskolan är det kunskapsrelaterade språket mer skriftspråksbaserat, kognitivt mer utmanande och innehåller abstraktioner och generaliseringar. För att detta språk ska utvecklas i förskoleåldern behöver barn ha tillgång till medveten vägledning och vuxna som agerar som tydliga språkliga modeller. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnen att utveckla ett nyanserat och rikt språk för olika sammanhang och situationer och att utveckla ett språkligt register för både vardagsspråket och för ett kunskapsrelaterat språk. ​

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk:

·         Öka barnens ordförråd genom samtal, att benämna föremål och det vi gör i vardagen. ​

·        Ta vara på de språkresurser som finns till exempel vad färger heter på olika språk.​

·        Använda ord i vardagen som exempelvis matematik i stället för matte, smörgås i stället för macka, och så vidare.

·        Använda olika ord med samma betydelse.

·        Använda ord som vi till en början upplever kan vara svåra för barn att ta till sig men som egentligen inte är svårare än andra ord att lära sig för ett barn, till exempel naturvetenskapliga ord som absorbera, friktion och ytspänning.

3.     Så här arbetar vi med höga förväntningar
Att ha höga förväntningar på varje barn handlar om att se barnet som kompetent och att barnet får utvecklas utifrån sin fulla potential. Dessa höga förväntningar måste anpassas efter varje barns förutsättningar eftersom det betyder olika för olika barn. Vi kan skapa meningsfull och relevant undervisning genom olika uttryck och med rätt stöttning och höga förväntningar utvecklas barnen utifrån sina behov.

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med höga förväntningar:

·       skapa en varm och trygg relationell miljö på förskolan

·        Ge varje barn rätt nivå av stöttning (varken för lite eller för mycket)

·        Ha höga förväntningar på varje barn.

·        Använda instruktioner i vår undervisning multimodalt, muntligt, visuellt och digitalt så att alla kan ta till sig undervisning utifrån sitt sätt att lära och utvecklas.

·        Göra sig medveten om hur barnens språkliga och kulturella bakgrund ser ut för att skapa en förståelse för likheter och skillnader som kan förekomma.

4.   Så här arbetar vi med interaktion 

Interaktion är ett viktigt begrepp som handlar om samspel och dialog mellan pedagog och barn. Interaktion är viktigt för att utveckla förmågan att hantera självreglering, sociala relationer och att klara av att rikta uppmärksamhet mot något särskilt. ​Tänk på att alla röster behöver bli hörda och aktivt lyssnade till.  

Exempel på hur pedagogerna kan jobba med interaktion:

• Utmana barnen i deras tänkande.
• Ställa öppna frågor och följa upp barns frågor och uttryck. Exempel på öppna frågor: hur tänker du? hur vill du? hur skulle du?​
• Lyssna aktivt för att ge respons till barns frågor och uttryck.​
• Vara medveten om interaktionen mellan barn och förskolans lärmiljö, barn och barn och barn och pedagog.