Utvecklingsprojekt grundskolan - Undervisningsmetod påverkar elevers inställning till matematik

– Alla borde ta vara på möjligheten att driva ett utvecklingsprojekt. Det är som fortbildning som man skapar själv. Jag är så glad att jag har gjort det, säger Sara Engkvist, lärare i årskurs 1–7.

Trudel Berggren och Sara Engkvist har arbetat som lärare i många år. De har båda sett att elever tappar intresset för och tilltron till sin förmåga inom matematik i samband med att de börjar i mellanstadiet. Därför ville de undersöka om lärarens undervisningsmetoder påverkar elevernas inställning till sin egen förmåga i matematik och om det leder till att eleverna får bättre kunskaper i ämnet.

Jämförde effekterna av dynamisk och traditionell undervisning

Sara och Trudel gjorde studien i en årskurs 5-klass och två årskurs 4-klasser. En klass fick traditionell undervisning medan två klasser fick så kallad dynamisk undervisning.

Dynamisk undervisning grundar sig i Carol Dwecks och Jo Boalers forskning om hur elevers mindset påverkar deras utveckling, resultat och möjlighet att ta till sig av undervisningen. Enligt Dweck och Boaler ger elever med ett statiskt mindset upp lättare medan elever med ett dynamiskt mindset arbetar vidare även när det börjar bli svårt.

I sin studie definierade Sara och Trudel traditionell undervisning som undervisning där läraren har en genomgång för klassen om hur matematiska uppgifter ska lösas och att eleverna sedan arbetar självständigt med att lösa liknande uppgifter. De definierade dynamisk undervisning som undervisning där eleverna är aktiva i sitt lärande i stället för att lyssna på instruktioner.

Genom diagnoser och enkäter undersökte Trudel och Sara elevernas kunskapsutveckling och mindset före och efter varje arbetsområde. När de analyserade sitt undersökningsmaterial kunde de inte se någon skillnad i kunskapsutveckling mellan eleverna som fått traditionell undervisning och de som fått dynamisk undervisning. Men såg de att elever som fått dynamisk undervisning arbetar mer tillsammans och anstränger sig i större utsträckning för att lösa svåra problem. De ger inte upp lika lätt.

– Det var både spännande och intressant att undersöka undervisningsformens effekt på elevers inställning och kunskapsutveckling. Men vi kom fram till att ett år var för kort tid för att vetenskapligt kunna visa att den dynamiska undervisningen påverkat elevernas inställning. Så vi ansökte om att få fortsätta med projektet ett år till, säger Trudel.

Fokuserade på motivation i steg två

Saras och Trudels ansökan beviljades. De hade samma upplägg på studien det andra året men fokuserade på att undersöka om de genom dynamisk undervisning kunde få eleverna att bli mer motiverade inom matematik och uppskatta ämnet mer. Och om det i sin tur påverkade deras kunskaper i matematik. De gjorde studien i två årskurs 5-klasser och två årskurs 4-klasser.

– I studien som vi gjorde andra året kunde vi se en stor förändring bland eleverna som fick dynamisk undervisning. Det ledde till att alla i min klass tyckte att matematik var ett roligt eller jätteroligt

ämne. Innan vi tillämpade dynamisk undervisning hade vi en grupp elever i klassen som tyckte att ämnet var jättetråkigt. Det är häftigt att se den förändringen, konstaterar Sara och fortsätter:

– Vi kunde däremot inte se någon skillnad i kunskapsutveckling mellan klasserna som fick traditionell undervisning och klasserna som fick dynamisk undervisning.

En undervisningsform som båda tror på

Både Trudel och Sara tilltalas av dynamisk undervisning och att ge eleverna verktyg för hur de ska arbeta med problemlösning. De vill att eleverna ska vända och vrida på problem och hitta strategier för att lösa dem. De vill också att eleverna ska förstå att matematik är ett ämne där man diskuterar och löser saker tillsammans. Och att det inte är farligt att göra misstag utan att vi lär oss och utvecklas genom våra misstag.

– Jag tycker det är enklare att få med eleverna genom dynamisk undervisning. De får en förståelse för ämnet samtidigt som de tycker att det blir roligare. Vi använde till exempel bråkspel och många övningar som var kopplade till bilder. Det gjorde att även elever som har svårt med matematik förstår och kan lyckas, säger Trudel.

Värdefullt att driva projektet med en kollega

Sara och Trudel är överens om att det var bra att genomföra projektet tillsammans med en kollega. Det är värdefullt att reflektera ihop och få mothugg.

– Vi hade många intressanta diskussioner och grottade ned oss i vad som faktiskt är bra undervisning. Vi planerade lektioner och övningar tillsammans och analyserade utfallet. Jag tror inte det hade blivit lika bra om vi gjort det var och en för sig, säger Trudel.

Stöd av handledare och utbyte med personer utanför organisationen

Sara och Trudel fick bra stöd av sin handledare. De fick hjälp med att planera och strukturera studien och vägledning för att genomföra studien på ett vetenskapligt sätt. De hade också nära kontakt med handledaren när de skulle skriva rapporterna.

– Jag kände viss stress över att skriva rapporterna men det var samtidigt utvecklande. När vi skrev gick vi tillbaka till vårt material flera gånger. Vi analyserade det igen och igen och det var himla roligt när vi var klara, säger Trudel.

Under tiden som Sara och Trudel drev sitt utvecklingsprojekt fick de kontakt med många andra som arbetar med liknande frågor, dels på olika universitet och högskolor och dels med Ann Pihlgren, som bland annat utbildar lärare, är skolutvecklare och forskningsledare.

– Vi fick ta del av rapporter som andra har skrivit och fick även feedback på våra texter. Det var helt fantastiskt och vi lärde oss mycket av det, säger Trudel.

Tips till kollegor

Sök även om du inte hittat en kollega att driva projektet med

– Jag hade ingen på min skola at samarbeta med men jag sökte i alla fall och mitt projekt blev utvalt. På en förstelärarträff i matematik blev det klart att Trudel och jag skulle driva projektet ihop. Det funkade bra trots att vi inte jobbar på samma skola, berättar Sara.

Undersök något som du verkligen är intresserad av

– Det är viktigt att du undersöker något som du själv brinner för, något som du tycker är spännande och intressant. Vi valde dynamiskt undervisningssätt för att vi tror på metoden och ville undersöka om den gör skillnad, säger Trudel.

Projektarbetet ger energi till det vanliga jobbet

– Du ägnar en dag i veckan åt utvecklingsprojektet. Då kopplar du bort det vanliga jobbet och fokuserar på studien. För mig var det stimulerande samtidigt som det gav extra energi till mitt vanliga jobb som lärare, säger Sara.

Läs Trudels och Saras projektrapporter

Dynamiskt mindset inom matematik

Dynamiskt mindset – kan undervisning påverka elevernas motivation? (PDF, 878 KB)