Uppdrag språks litteraturtips för pedagoger

Nåja, vad är väl böcker och ny forskning? Det kan vara dötrist och långtråkigt och alldeles…alldeles underbart!

Årets första inlägg blir ett med tips om litteratur som vi hoppas ska inspirera er till fortsatt läsning, att börja läsa och att starta en massa spännande samtal.

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola -en forskningsrapport av Ylva Novosel

Äntligen en forskningsrapport inom transspråkande som har förskolebarnen i fokus!

Rapporten kom under 2024 och forskarens syfte har varit att undersöka hur barns transspråkande praktiseras och villkoras på en supermångfaldig förskola. Rapporten synliggör hur en förskola arbetar transspråkande och jag upplever att när man läser rapporten får man idéer för att utveckla transspråkande på sin egen förskola.

Att arbeta transspråkande innebär att man använder alla sätt för att kommunicera och då både gällande alla sina språk men också med hjälp av miljön, materialet och det estetiska. När jag jobbar med de yngre barnen på förskolan så handlar det om att skapa förutsättningar för transspråkande via till exempel bilder, material, skapande, lek, tecken som stöd och att använda alla barnens språk så mycket man bara kan. För att kunna lära sig några utvalda ord så har jag tagit hjälp av vårdnadshavarna. De har hjälpt mig med vad orden heter och uttalet. På så sätt visar jag ett intresse för allas språk och jag blir en förebild när jag försöker att lära mig och det har gjort att vårdnadshavarna blivit ännu mer intresserade av vår utbildning och undervisning på förskolan.

Resultatet visar bland annat att barnen transspråkar genom att använda hela sin repertoar av verbal och icke-verbal kommunikation och att olika barn transspråkar på olika sätt. De yngre barnens (1-3 år) multimodala repertoar är mer utvecklad och uppmuntrad av vuxna och andra barn. Äldre barn (3-5 år) förväntas och mer troligt använder verbalt språk (svenska, engelska eller familjespråket). Det visar också på att barnens individuella mönster för transspråkandet förändras och utvecklas och att man i grova drag kan koppla det till barnets ålder.

Novosel skriver i rapporten att svaret på hur transspråkandet praktiseras och villkoras för alla barn i studien så vill hon bland annat betona betydelsen av den materiella miljön och fysiska ting i den och att det ibland har en helt avgörande betydelse för transspråkandet. Hon konstaterar att barn i alla åldrar använder det de har ”till hands” för att transspråkande kunna kommunicera med andra barn och vuxna i förskolan (2024). Detta är viktigt för oss i förskolan att tänka på när vi skapar våra lärmiljöer så att vi skapar förutsättningar för att alla barn ska kunna kommunicera utifrån sina villkor och att vi uppmuntrar barnen att kommunicera genom att använda allt de kan för att på så sätt skapa förutsättningar för en mer gynnsam språkutveckling.

Språkrika utemiljöer i förskolan av Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas

Boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta har under 2024 fått en uppföljare som fokuserar på våra utemiljöer. Uteverksamheten fick på många förskolor ett uppsving under pandemin, då många tvingades tänka om sin undervisning ute. Samtidigt visade undersökningar att pojkars språk påverkades negativt under denna tid. När ytorna blir stora, lekarna sprider ut sig och miljön kanske dessutom används av allmänheten när förskolan stänger, så kan både material och närheten till samtal med pedagoger minska utomhus.

Hur organiserar vi för magnetiska mötesplatser som lockar till kommunikation och hur ger vi alla barn tillgång till fysiska kommunikativa verktyg såsom bilder och föremål även ute?

Boken innehåller både strategier för ett språkutvecklande förhållningssätt och många konkreta exempel på hur vi praktiskt kan organisera för språkundervisning utomhus, både på förskolegården och på utflykten.

Med fokus på lustfyllt lärande ger författarna exempel på hur vi under utevistelsen kan kombinera skapande, rörelse och språkande på ett roligt och hållbart sätt. De ger även förslag på hur kartläggning av förskolans utemiljö kan genomföras. 

Boken passar alla som arbetar i förskolan och eftersom utemiljöer och utflyktsmål utanför våra gårdar redan ger oss så mycket gratis i form av ljus, frisk luft, naturupplevelser, miljöombyte och naturlig rörelse så kan boken tillföra ett gemensamt fokus och inspiration till det språkutvecklande arbetet.

Språkfrämjande arbete i förskolan - med läroplanen som grund av Matilda Gniste och Lina Öinert

"Språket är inte bara viktigt för skolframgång och för att navigera i ett livsperspektiv, utan det är också viktigt för vår identitetsutveckling och utveckling av självkänsla." (s. 38)

Författarna som är legitimerade logopeder med lång erfarenhet av arbete med kommunikations- och språkutveckling hos barn tar i denna bok sig an det viktiga ämnet språkfrämjande arbete i förskolan. Med läroplanen som grund beskriver de vad som igår i utbildningens och undervisningens språkuppdrag. De lyfter vad som är viktigt att tänka på i det praktiska språkarbetet i barngruppen samt i förändringsprocesserna.

Det här är boken för dig som vill fortsätta att fördjupa dig i eller starta upp det språkfrämjande arbetet. Förutom många tips och idéer på vilka metoder man kan använda så har många av kapitlen reflektionsfrågor. Ett tips är att använda dessa reflektionsfrågor som en grund till de kollegiala samtalen kring språk och språkutveckling. Vill man fördjupa sig ännu mer så ges det även tips på fortsatt läsning.

Boken är indelad i fem delar och där del fyra som handlar om det språkfrämjande arbetet i praktiken ger många tips på vad man kan göra i barngruppen men också för att utveckla sig själv som pedagog.

Man får tips på många olika metoder och två av dem är Serve and return och Räva. Vid serve and return så liknas samtalet vid en tennismatch. Serven är till exempel barnets kommunikationssignal som kan vara både diffus, så som att vända bort blicken eller tydlig genom att barnet pekar. Returen kommer sedan från den vuxne genom att man positivt bekräftar barnet genom att till exempel nicka, le osv. Räva liknar Serve and return men med skillnaden att du som vuxen underlättar för barnet att skicka sin serve vilket då blir att locka barnet till kommunikation, att vänta in barnets respons och till sist svara som vuxen på responsen.

Arbeta med faktabilderböcker av Barbro Westlund

Vi har i tidigare inlägg skrivit om vikten av att stödja barn i både vardagsspråk och kunskapsspråk och den här boken ger gott om inspiration kring hur vi kan undervisa i förskolan för att stärka kunskapsspråket.

Att högläsning är otroligt viktigt för barns språkutveckling har många koll på, men att arbeta strategiskt med faktabilderböcker kanske inte är lika vanligt i våra förskolor.

Författaren Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling, före detta lärarutbildare vid Stockholms universitet och klasslärare. Hon har disputerat i didaktik med fokus på hur man stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Författaren lyfter fram att såväl barn med svenska som förstaspråk som barn som lär ett nytt språk, behöver föra kognitivt utmanande samtal om kopplingar mellan ord och begrepp för att öka barnets kunskap om och förståelse för omvärlden. Barn är naturligt nyfikna och det ger faktabilderboken en naturlig plats i förskolan.

Vad är då en faktabilderbok?

Barbro delar in dem i tre övergripande kategorier.

Berättande faktabilderbok,  där en klar berättarröst kan urskiljas. Författaren utgår från sin fantasi men använder också fakta. Exempel på en berättande faktabilderbok är Mulle Meck.
Informerande faktabilderbok, där det inte finns någon synlig författare och syftet är att ge enkla fakta. Boken har oftast innehållsförteckning, diagram, faktarutor och texten behöver inte läsas i kronologisk ordning. 
Kombinerad faktabilderbok/genrehybrid är en berättande text som omges av fakta. Den kan finnas antingen i början eller i slutet av boken eller parallellt med den påhittade berättelsen, till exempel böckerna om Castor.
 

Boken ger många konkreta exempel på hur vi kan lägga upp undervisning med faktaböcker som grund, ute och inne och för de yngsta och de lite äldre barnen och passar alla pedagoger som vill utveckla arbetet med faktaböcker. Läsaren får tips på såväl innehåll kopplat till läroplanen, upplägg och vägledning i vilken typ av frågor som är gynnsamma att använda för att utveckla barns läs- och skrivutveckling.

Leda språkutveckling i förskolan av Ann S. Pihlgren

Här är en ny bok av Ann Pihlgren för dig som vill arbeta långsiktigt och strukturerat med språkutveckling. Boken vänder sig till den som leder arbetet med språkutveckling, den är särskilt intressant för huvudman, rektor och förskollärare med uppdrag att leda utveckling.

Författaren beskriver först bakgrund till varför detta arbete är så avgörande för barns liv men den största delen av boken handlar om huret från kartläggning till arbetssätt och uppföljning. Hur väljer vi mål som bäst gynnar våra barns lärande? Hur förbereder vi och etablerar vi ett utvecklingsarbete? Hur väver vi in utvecklingsarbetet i vårt systematiska kvalitetsarbete och hur kan vi få alla pedagoger med på tåget?Ett kapitel handlar om olika former av kollegialt lärande och ett annat kapitel lyfter fram för- och nackdelar med olika utvärderingsmetoder.

Vi fastnade även för bilagorna i boken som visar på exempel från olika kommuner när det gäller kartläggning, överenskommelser kring progression i undervisningen av det språkutvecklande arbetet samt utvärdering av lärandet.

Boken är lättläst och konkret och ger olika förslag på möjligheter kring genomförandet av ett utvecklingsarbete som faktiskt ger effekt på barns lärande och utveckling.

Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning av Karin Rönnerman och Ann Nordberg

Om du vill ha ett mer utförligt exempel på ett konkret verktyg för att utveckla den egna verksamheten inom något specifikt område så kan vi även rekommendera boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning av Karin Rönneman och Ann Nordberg.

Boken beskriver ett upplägg för alla delar i en aktionsforskning utförd i förskoleverksamhet och går att genomföra i ett arbetslag eller på en hel förskola. Boken innehåller även förslag på kartläggningsfrågor, både av verksamheten och för att få en överblick hur undervisningen påverkar barnens lärande.

Vi hoppas att du blev nyfiken på någon av böckerna som vi tipsar om, alla är bra på olika sätt och läsvärda för dig som är intresserad av att utveckla barns språk i förskolan. I nästa inlägg kommer vi att ge tips på barnlitteratur och vad som är särskilt gynnsamt att arbeta med när det kommer till högläsning.