Hur får vi in alla barnens språk i undervisningen?
Hur får vi in alla barnens språk i undervisningen?
I det här blogginlägget kommer jag att tipsa om några verktyg och strategier man kan använda sig av för att kunna undervisa på barnens alla språk. Men först tar vi lite bakgrund till varför.
Skollagen (2010:800) skriver i 8 kap. Förskolan, Modersmål, 10 § att:
Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Detta kan ibland kännas övermäktigt att lyckas med då jag som förskollärare och mina förskollärar- och barnskötarkollegor inte kan alla språk som barnen har som sina modersmål. Vi behöver alltså vara uppfinningsrika, modiga och kunna ta hjälp av de digitala verktyg som vi har tillgång till. Vi behöver helt enkelt tänka kring hur vi får in alla barnens modersmål i undervisningen samt att de utvecklar svenskan både inom vardagsspråket och det kunskapsrelaterade språket för att kunna bli demokratiska medborgare. Paraplyet är ett bra hjälpmedel för att komma ihåg att tänka och planera för språk i alla delar av vår utbildning och undervisning.
Bild tagen ur boken Mångfaldens förskola av Anniqa Sandell Ring.
Flerspråkighet är vanligare än enspråkighet
Något som är värt att tänka på är att bland världens alla människor och alla länder är det vanligare med flerspråkighet än med enspråkighet. Och i Sverige ser det ut som Skolverket skriver på sin hemsida:
Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen. (2018 och senast uppdaterad 2020)
För att kunna möta detta behöver vi olika strategier och olika verktyg.
Tips på verktyg och strategier
Ta hjälp av vårdnadshavarna
När man arbetar med olika teman eller projekt så kan man välja ut olika ord som man fokuserar på och arbetar extra mycket med. För att få med alla språk som barnen pratar så kan man ta hjälp av vårdnadshavarna och fråga dem vad orden heter på just deras modersmål. För att lära sig att uttala ordet rätt så kan man be att få spela in vårdnadshavarna när de uttalar de olika orden man valt ut. Inspelningen använder man sedan för att träna sitt uttal. Man kan gå tillbaka och lyssna flera gånger vilket jag brukar göra. Beroende på hur långt det valda språket ligger från svenskan uttalsmässigt så är det olika svårt att få till uttalen korrekt. Här gäller det att vara modig och våga fastän man känner att det inte är perfekt för på så sätt blir jag en förebild. Ju mer man tränar desto bättre blir man.
Samarbeta med biblioteken
Bibliotekarierna har mycket kunskap om barnböcker och man kan rådfråga dem kring vilken litteratur som finns och på vilka språk. Att samarbeta med biblioteket gör att vi i förskolan får tips på vilken litteratur som kan vara bra och passa de olika projekten/teman vi arbetar med. Det kommer även in mycket ny litteratur som kan vara spännande att ha dialogisk läsning med tillsammans med barnen.
Det digitala-källa till sagor och berättelser på olika språk
På UR play så finns det olika småsagor på 21 olika språk. Följ länken så ser du vilka det finns: Söksida - UR Play Detta är ett sätt att använda det digitala så att vi lättare kan skapa möjligheter för barnen att kunna utveckla både det svenska språket och deras förstaspråk.
Ett sätt att arbeta med aktiv läsning är att använda den digitala bilderbokstjänsten Polyglutt som erbjuder många sagor på flera olika språk. När barnen får möjlighet att höra sagan på sitt modersmål innan vi läser den på svenska får de en förförståelse och kan lättare hänga med.
Pia Håland Anveden (2020) skriver i sin bok Den inkluderande förskolan att de digitala verktygen är oerhört viktiga för de flerspråkiga barnen då man genom dessa får tillgång till sagor, sånger, dikter, översättningar och bilder på barnens förstaspråk.
Bildstödet Widgit Online
I Widgit Online, som är kommunens verktyg för att skapa bildstöd, så finns det: Mallar för två språk. Svenska är alltid förstaspråket men sedan kan man välja bland en mängd olika språk det man vill ha som det andra språket på bilden. Ganska många av språken har en högtalarsymbol intill sig och det betyder att man även kan få orden upplästa antingen på ena eller båda språken.
Har ni inte provat att använda detta ännu så gör det. Jag kommer definitivt att tipsa om detta när jag handleder olika arbetslag. Vill ni veta hur det fungerar att skapa tvåspråkiga stödbilder följ länken och ni kommer till Widgit Online Hjälpcenter: Widgit Online Hjälpcenter | Mallar för två språk
Våga vara en förebild i transspråkandet
Transspråkande innebär att få möjlighet att få använda alla sina språk för att kommunicera. Det ska vara helt naturligt att använda både sin flerspråkighet, sina estetiska sinnen och hela sin kropp för att göra sig förstådd. Jag som pedagog behöver arbeta med mig själv så att transspråkandet blir något helt naturligt och där jag vågar vara förebild och använda i alla fall några ord på varje barns förstaspråk. På så sätt blir jag en förebild både för barnen så att de vågar göra samma sak när de lär sig svenska men också för vårdnadshavarna som håller på att lära sig svenska. Vågar jag försöka prata på deras förstaspråk så tror jag att de vågar mer inom svenska språket. Det blir ett mer öppet klimat och det gör inget att man säger fel eller det låter tokigt. Det är när vi gör många gånger som vi lär oss och vi kan bli varandras stöd - både barnen och vårdnadshavarna.
Detta var årets sista blogginlägg. På återseende i januari 2025!
Ha fina helgdagar!
Önskar
Ann Sofie, Emma och Maria