Olika infallsvinklar på lekens roll
Olika infallsvinklar på lekens roll
Terminen har rullat igång och så också vårt FoU-projekt om att följa och utveckla pedagogernas deltagande, kommunikation, förhållningssätt och bemötande i lek.
Vi, Louise och Åsa, som driver FoU-projektet, har grottat i olika lekteorier, forskningsmetoder, forskning om pedagogers förhållningssätt mm. Vi har hittat så många intressanta infallsvinklar på lekens roll och pedagogernas ansvar för/i/om barnens lek.
Vår stora utmaning har varit att begränsa oss, det finns ju så mycket som vi vill lära oss mer om och som vi vill utvecklas tillsammans omkring. Utifrån den forskningsfrågan som vi valt :Hur agerar pedagoger i barnens egeninitierade lek för att alla ska kunna delta, uppleva glädje och få utvecklas i leken tillsammans med andra barn på förskolan? så valde vi två olika texter. Dels Lär av barnen, skriven av Monica Nilsson förskollärare och docent i förskoledidaktik (Förskoletidningen #2 2018) och dels Värna om barns lekstyrka av Margareta Öhman, psykolog och familjeterapeut (2019, kap. 10, Pedagogens positioner – närvarotör, medlekare och iscensättare). Att utgå från en text att reflektera och diskutera omkring har vi haft som arbetsmetod många gånger på vår förskola, detta fungerar som en gemensam utgångspunkt i de kollegiala träffarna.
Aktionsforskning som metod
Vi har valt att använda oss av aktionsforskning som metod för att undersöka och skriva om detta område. Vad innebär då aktionsforskning i detta sammanhang? Alla pedagoger på förskolan, förskollärare, barnskötare och långtidsvikarier, ingår i en reflektionsgrupp. Detta för att vi ser att det lekande uppdraget är lika viktigt för all personal på förskolan. Varje grupp, om 4-6 personer, träffas en gång i månaden för kollegial handledning. Vi, Louise och Åsa, agerar som handledare och leder diskussionerna, kommer med fördjupande frågor, ser till att alla får talutrymme, och så sammanfattar vi diskussionerna. Vi dokumenterar våra träffar för att på så vis ha underlag inför vårt analyserande och skrivande av FoU-rapporten.
Första träffen
Inför första träffen har pedagogerna läst texterna om pedagogers roll i leken. Utifrån pedagogernas tankar, reflektioner och de diskussioner som uppkommer kring texten har vi sedan tillsammans formulerat en undersökande fråga som pedagogerna ska ta med sig ut i barngruppen och undersöka till näsa gång vi ses. Diskussionerna bland pedagogerna rör sig kring olika perspektiv t.ex. vilka lekar deltar vi pedagoger mest i? Vad är det som gör att leken ofta fungerar så mycket bättre ute i naturmiljö än på vår gård? Hur organiserar vi för att möjliggöra för pedagoger att kunna delta och vara nära barnens lek? Hur bekväma är egentligen vi pedagoger att leka, vilka lekar dras vi till och vilka deltar vi aldrig i?
Uppdraget som lekande pedagog i fokus
Vi har jobbat som förskollärare i många år, Åsa drygt 20 år och Louise i snart 10 år, men aldrig förr har vårt uppdrag som lekande pedagog satts i fokus. Konstigt egentligen då det är just leka som barnen gör en stor del av sin tid på förskolan? Vi behöver mer kunskap och fler diskussioner och reflektioner för att bli mer medvetna om hur vi pedagoger faktiskt agerar när barnen leker. Hur vi närmar oss barnen i leken? Vilka olika strategier barnen har för att ta sig in i leken, vilken roll vi pedagoger har för att möjliggöra gemensam lek mellan barnen mm.
Vårt fokus på lek ger redan avtryck
Det är långt ifrån lätt att få mer kunskap och fler insikter. Ibland kommer vi på oss och säger att ”det var ju lättare innan vi började grotta i allt detta med leken”… Men vi ser ju redan att vårt fokus på pedagogers roll i lek ger avtryck. Vi hör pedagoger ifrågasätta varför de inte tar sig tiden att slå sig ned i leken och bli bjuden på kaffe och tårta. Vi hör pedagoger som undrar varför de inte organiserar för fler utflykter i skogsmiljö, eftersom de upplever att barnens egeninitierade lek blomstrar där. Vi ser pedagoger som strävar efter att skapa gemensamma lekreferenser till barnen för att på så vis möjliggöra för dem att mötas i lekar som alla har en förförståelse för.
Vi vet att ni är fler där ute som strävar efter att uppvärdera lekens plats på förskolan, som gör som vi på Tunaparken och som Margareta Öhman uppmanar– Värnar barnens lekstyrka!