Nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande

En åtgärdsplan för 2020–2022

Med målet att fler ska nå skolans kunskapsmål har förskolan och skolan gjort riktade insatser i samarbete med Skolverket. Arbetet startade med en kartläggning 2019.

Kartläggningen ledde fram till en åtgärdsplan för 2020–2022 med utvecklingsområden för respektive skolform. Gemensamma utvecklingsområden för alla skolformerna var styrning och utveckling av verksamheten och undervisning och lärande.

För förskolan och gymnasieskolan var även förutsättningar för lärande och trygghet ett utvecklingsområde. Och för gymnasieskolan var bedömning och betygsättning ytterligare ett utvecklingsområde.  

Skolformerna har arbetat med insatser inom sina utvecklingsområden. Och insatserna har följts upp löpande i samarbete med Skolverket.

Praktiska tips och råd från Maria Arvidsson som är utvecklingslärare på Växthusets skola. 

Insatser och effekter i förskolan

24 förskolor har deltagit i satsningen. De har stärkt sin kompetens inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) och har:

• utbildat SKUA-utvecklare och SKUA-handledare
• etablerat nätverk
• ordnat föreläsningar för rektorer
• tagit fram stödmaterial som enheterna använder i sitt utvecklingsarbete.

Arbetet med SKUA fortsätter i förskolorna som har deltagit i satsningen och sprids också vidare till andra förskolor.

Förskolan har även startat ett demokratinätverk för rektorer. Det har lett till ökad kunskap och medvetenhet kring demokratifrågor. Arbetet fortsätter hösten 2022 och fler förskolor ansluter sig till demokratinätverket.

Insatser och effekter i grundskolan

24 grundskolor och en anpassad grundskola har deltagit i satsningen. Ett stort antal lärare har ökat sin medvetenhet om och stärkt sin kompetens inom SKUA, antingen genom en universitetsutbildning inom ämnet eller genom kollegialt lärarande på skolorna.

I grundskolans del av åtgärdsplanen ingick även att skapa bättre förutsättningar för studiehandledning på skolorna. Insatsen har gett resultat och arbetet med studiehandledning har utvecklats positivt på skolorna. Det gäller både på strukturell nivå och i samarbetet mellan studiehandledare och undervisande lärare.

Grundskolan gjorde också en insats för att öka likvärdigheten i svenska som andraspråk. Insatsen har lett till att man har identifierat vad som behöver utvecklas och grundskolan har tagit fram en plan för åtgärder. Det handlar bland annat om att utveckla kartläggning inför beslut om vilka som ska läsa svenska som andraspråk och hur undervisningen kan utvecklas. Grundskolan har även gjort en kompetensutvecklingsinsats för lärare i svenska som andraspråk och lärare i svenska.  

Insatser och resultat i gymnasieskolan

Sju gymnasieskolor har deltagit i satsningen. Fler än 40 lärare har utbildat sig till SKUA-handledare. Nu finns det nätverk för SKUA-handledare inom gymnasieskolan och kunskapen sprids vidare genom kollegialt lärande. Insatsen har bland annat lett till att lärare och rektorer har blivit mer medvetna om att eleverna har lättare att uppnå lärandemålen genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

I gymnasieskolans del av åtgärdsplanen ingick även att utveckla studiehandledningen. Riktlinjer för studiehandledning har tagits fram och implementeras. Studiehandledarna har gått en universitetskurs i ämnet och fått ökade kunskaper om metoder och verktyg. Gymnasieskolan har också startat ett nätverk för studiehandledare. Insatsen har lett till att gymnasieskolan har blivit bättre på att identifiera och kartlägga vilka elever som behöver studiehandledning.

Inom utvecklingsområdet bedömning och betyg har gymnasieskolan tagit fram rutiner och delat erfarenheter för att kvalitetssäkra övergångar mellan skolformer. Man har också etablerat två nätverk som träffas kontinuerligt. Ett nätverk för lärare i svenska som andraspråk och studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan (språkintroduktion) och vuxenutbildningen och ett nätverk mellan gymnasiet och grundskolan.

Genom en utbildningsinsats i samverkan med Skolverket och Rädda barnen har medarbetare inom gymnasieskolan också ökat sin kunskap om traumamedveten omsorg. Utbildningsinsatsen har bland annat lett till att medarbetarna upplever att de är bättre på att bemöta och hantera elevers beteendeförändringar som är kopplade till traumarelaterade situationer.

Halez Abdulkarim som är utvecklingslärare på Ellen Fries gymnasium har varit med och skrivit en rapport om fortbildningsarbetet i SKUA på Uppsalas gymnasieskolor. Rapporten finns publiceras på Uppsalas universitets hemsida.

 Utvärderingsrapport om SKUA på Uppsala Universitet

Så fortsätter arbetet

Den särskilda satsningen avslutas under 2022. Många av aktiviteterna som har startats går över till att bli en del av förskolornas och skolornas systematiska kvalitetsarbete.

Även vuxenutbildningen har varit en del av den särskilda satsningen.