Elevkåren en viktig del i Katedralskolans demokratiarbete

Katedralskolan har en stark elevkår och det pågår ett aktivt arbete för att göra saker bättre. Rektor Andreas Widmark och elevkårsordförande Agnes Engström är överens om att skolan och elevkåren har ett välfungerande samarbete som bygger på ömsesidighet.

– Det är centralt för alla skolverksamheter att ha en fungerade elevdemokrati. Alla behöver naturligtvis inte välja att ha en elevkår. På Katedralskolan har vi som ett dubbelkommando för vi har programråd också, säger Andreas Widmark, rektor Katedralskolan.

Frågor som är knutna till utbildningarna diskuteras i programråden. Mer övergripande och skolgemensamma frågor hanterar skolledningen och elevkåren i andra forum. Agnes och Andreas pratar om aktuella frågor när de möts i korridoren, de mejlar varandra och bokar möten om det är större frågor som de behöver diskutera. De har också regelbundna möten.

– Just nu jobbar vi med frågan om plastsortering och det gör vi tillsammans med elevkåren på Rosendalsgymnasiet. Vi har också en diskussion med vår skolledning om omprov. Det är en diskussion som har pågått under en ganska lång tid där elevkåren och skolledningen inte är överens, säger Agnes Engström, ordförande elevkåren.

Elevinflytande för alla genom programråd

En stor andel av eleverna på Katedralskolan är medlemmar i elevkåren men inte alla. För att säkerställa att alla elever har möjlighet till delaktighet och inflytande organiserar skolan programråd och skolråd.

I programråden är alla årskurser och klasser representerade. Programrektorn deltar och medlemmar från elevkårens påverkansutskott, som jobbar med att stärka elevinflytandet, leder mötena. Utvalda frågor tas vidare till skolrådet där Andreas deltar.

– Både elevkåren och programråden är viktiga i skolans uppdrag. Så att eleverna får träna sig i demokratiska beslutsprocesser och kan vara delaktiga. Det är två lite olika sätt att hantera det på och vi arbetar med att få ihop de två delarna i år. Nu är vi inne på första mötesrundan. Vi har haft programråd och den här veckan är det dags för skolråd, säger Andreas.

Elevers frågor besvaras via rektorshearings

Katteandan är en del av skolans kultur. Den ger en känsla av gemenskap och bidrar bland annat till att elever känner att de kan göra sina röster hörda och bli lyssnade på. Elevkåren verkar för att bevara och förstärka katteandan på många olika sätt. Ett exempel är så kallade rektorshearings som elevkåren ordnar ett par gånger per år.

De leds av påverkansutskottet och elevkårsmedlemmar skickar in frågor. Andreas besvarar frågorna och eventet livesänds via kårens Youtubekanal och Instagramkonto.

– Vi är en stor skola och jag fungerar lite som en koncernledare. Risken är stor att jag hamnar långt bort från eleverna. Därför är det bra med de rektorshearings som vi har. Jag svarar på olika frågor,

både förberedda och frågor som jag får direkt på mötet. Det är ett enkelt sätt för elever att ta del av det som är aktuellt just nu, säger Andreas.

Viktigt elevkårsarbete under pandemin

Perioden med distansundervisning var utmanande, både för elever och lärare. Katedralskolans elevkår arbetade aktivt för att stötta och informera eleverna.

– Elevkåren såg till att göra skoltiden på distans roligare. Vi hade Minecraft server och delade länkar till läxhjälp. Vi ordnade digitalt julfirande och hade andra events på de sätt som gick under pandemin. Vi informerade också om en stödlinje dit elever som mådde dåligt kunde vända sig, säger Agnes.

Andreas är imponerad av kårens arbete under perioden med distansundervisning. Förutom de initiativ som kåren själv tog hjälpte de skolledningen att kommunicera olika åtgärder och beslut, som till exempel att bära munskydd i kollektivtrafiken.

– Kåren är ofantligt aktiva i sociala medier och under pandemin de hade även affischeringskampanjer på skolan. De jobbade uthålligt och gjorde ett väldigt bra arbete. Ingen som går på skolan kan säga att de inte blev informerade, säger Andreas.

Elevkårens arbete under pandemin ledde till att de utsågs till årets elevkår 2020. Priset delas ut av Sveriges Elevkårer och Rosendalsgymnasiets elevkår, som samarbetar nära Katedralskolans elevkår, fick pris för årets teamwork.

Fadderverksamhet ska öka delaktigheten bland sprintelever

Det är relativt få sprintelever som är medlemmar i elevkåren och elevkåren jobbar aktivt för att antalet ska öka. Språket kan vara ett hinder som gör att sprinteleverna har svårt att ta till sig information om exempelvis event. Ett annat hinder är att det är få sprintelever som känner elever på nationella program. Därför har kåren tagit fram ett fadderprogram men pandemin kom emellan. Nu tar man nya tag och startar fadderprogrammet. Hittills har sex elever anmält sig som faddrar.

– Jag och två till från styrelsen besökte några sprintklasser förra veckan. Vi berättade om kåren och om fadderprogrammet. Tanken är att sprintelever ska få en fadder som tar med dem på kårevent och fadderträffar. Nu försöker vi få sprinteleverna att komma till halloweeneventet som är på fredag, säger Agnes.

En pågående lärprocess

För Andreas är det viktigt att kåren och skolledningen har höga förväntningar på varandra och att de har rätt att ställa krav på varandra. Båda funktionerna har en viktig roll för skolan och behöver fortsätta att utvecklas.

– Jag ser att vår elevkår är välskött och att eleverna är engagerade. Men vi behöver komma ihåg att det måste vara okej att göra fel, att det är en lärprocess. Det är det för mig också. När vi har haft vår första mötesomgång med programråd och skolråd den här veckan är det viktigt att utvärdera den. Om vi hittar delar som inte är så bra måste vi diskutera hur vi kan göra det bättre, säger Andreas och fortsätter:

– En egenskap som jag uppskattar mycket hos mig själv och hos mina medarbetare är att man omfamnar insikten om att man inte är felfri men att man har goda intentioner och vill att saker blir bättre. Det tycker jag är viktigt, även hos en elevkår.