Vad kännetecknar ett bra ledarskap?
Ledarskap är ett av grundskolans utvecklingsområden under läsåret 24-25 och ledarskap i klassrummet är en del av det. Vi har god kompetens kring den här frågan i kommunen och därför begav jag mig till Stordammens skola för att prata om just ledarskapet i klassrummet tillsammans med Jonas Nilsson och hans elever i åk 9.
När insåg du att du ville fördjupa dig inom ledarskap?
För ungefär tio år sedan började jag se och förstå att det hade gått väldigt bra i mitt klassrum under en längre tid. Under 2018 började jag skriva ner de så kallade tysta kunskaperna som hjälpte mig i klassrummet och dessa utmynnade slutligen i boken ”Handbok i klassrumsledarskap”. Många lärare kan tycka att det är svårt att berätta om något bra de gör vilket är synd, där kan vi lära oss mycket. Jag vågade i alla fall skriva ner och synliggöra vad det var som var framgångsrikt för mitt ledarskap.
Hur blir man en bättre ledare?
Vi lärare måste få möjlighet att i olika forum prata med våra kollegor om ledarskapet. Det behövs öronmärkt tid för att kunna dela erfarenheter. Som komplement till det så måste lärarna också få lättillgänglig input via forskning och beprövad erfarenhet. Vi behöver få läsa, diskutera och slutligen pröva i klassrummet. Under diskussionerna är det viktigt att ingen fråga är för konstig, bort med prestigen. Med hjälp av forskningen stärker vi de lärare som ” arbetar rätt” att fortsätta och berätta vidare om sin kompetens med hjälp av olika typer av frågor.
Vad har ledarskapet för betydelse för eleverna?
Ledarskapet har jättestor betydelse för eleverna. Utan gott ledarskap spelar det ingen roll hur mycket kunskap du kan ösa ur till eleverna för det blir inget sagt, på grund av dålig studiero i klassrummet. Gott ledarskap har direkt koppling till ökade resultat. Det krävs en mycket hög kompetens inom grundskolan, dels för att bedriva ett gott ledarskap i klassrummet, dels för att hinna med att lära allt det eleverna ska kunna.
Vilka fallgropar finns det att akta sig för?
Det finns två stora fallgropar. Den första handlar om att man som lärare stävar efter att bli populär hos eleverna genom att ge eftergifter som till exempel att låta eleverna få sluta tidigare eller slippa förhör. Man gör det för att man tror att man är schysst när man tummar på reglerna. Till en början blir du populär men inte på lång sikt, eleverna får ingen riktig respekt för dig. Den andra fallgropen är ”bjud inte på ett leende innan jul ”. Du är strikt och hård för att vinna elevernas respekt. Det som händer då är att eleverna endera försöker trotsa dig eller att de möjligen lyder dig på grund av rädsla. Du behöver självklart vara tydlig men samtidigt visa att du är på deras sida, så att de ser vinsten med att följa dig och att bete sig väl.
Hur bör man hantera utmanande elever enligt dig?
Först och främst, alla elevgrupper kan formas utifrån ditt ledarskap. Det är du som ledare som hjälper till att förebygga olika slags beteenden. Du kommer att möta elever som utmanar dig på olika sätt men om du redan har sagt till eleverna fem gånger så kommer det inte hjälpa om du säger till en gång till. De här eleverna behöver få möta mer uppmuntran och beröm i stället vid de tillfällen de presterar eller sköter sig väl. Ta också gärna en diskussion med en utmanande elev i samband med lektionsavslut eller rast. Du som ledare i klassrummet behöver vara den som frågar "Vad behöver du för att lyckas hos mig?”. När du ger uppmuntran och beröm så känner eleverna att du som lärare är där för att hjälpa, det är ditt ansvar att få eleven att känna så. Hårdare tag mot någon som redan är cynisk kommer inte att hjälpa, det kommer bara att utmana dig som lärare ännu mer. Ju mer en elev sympatiserar med dig, desto lättare blir det att leda och dina tillsägelser tas då emot på ett bättre sätt.
Relationsbyggande, vad innebär det egentligen?
Eleverna går inte till dig för att få ny kompis, utan för att lära sig, det är viktigt att komma ihåg. Alla elever blir glada när de gör framsteg genom ämnet och då är det ditt jobb att vara där och peta i jobbet och att ge beröm. När du bekräftar elevens utveckling och lärande så knyter du en relation genom lärandet. Det andra är känslan av att man vill att alla ska lyckas. Eleverna ska veta vad som kommer att hända, vad nästa steg är och att de kommer lyckas. Du behöver visa omtanke och att du vill deras bästa, beröm sociala färdigheter "idag räckte du upp handen, bra!”. Kärnuppdraget är så viktigt för att bygga relation, att eleverna känner att du vill att de ska lära sig.
Jonas tips till nyblivna lärare
- Våga fråga handledaren om allt när du är ute på din verksamhetsförlagda utbildning, även om den tysta kunskapen.
- Använd dina kollegors planeringar så frigör du tid och utrymme att jobba på själva agerandet.
- Keep it simple, ha styrd planering i början med tydlig plan så det inte blir för rörigt i elevgruppen.
- Skapa dina rutiner, var strikt och håll dessa hela vägen. Allt ifrån hur du tar emot eleverna till hur du lägger upp dina genomgångar.
- Låt allt få ta tid. Tro på det du gör med dina rutiner och använd tips från erfarna kollegor.
(fotograf: Johan Strindberg)
Men vad säger då eleverna? Hur tycker dom en bra lärare ska vara?
Efter att ha varit med på en svensklektion i årskurs 9 fick jag möjligheten att ställa frågor till några av eleverna. Det var tydligt att de visste vad de önskar i en bra lärare. Här följer deras ord.
Du behöver ha bra genomgångar, gärna med stöd av en Power Point. Jag som elev behöver känna att du kan lära mig något att du vet vad du pratar om. Om jag inte förstår ändå så behöver jag veta att du kan ge mig en extra genomgång. Någon som är bra på att förklara och är trevlig, som inte bara ser mina svårigheter utan som ser hela mig. En bra lärare visar mig hur jag ska komma vidare i mitt arbete och nå nästa nivå, inte bara säger ”bra jobbat” och sätter ett betyg utan kan ge mig en bra motivering.
Ömsesidig respekt. Jag behöver känna att du respekterar mig och att du vill mig väl. Det kan ske genom ”mellansnacket” under lektionstid eller i korridorerna. Vi elever behöver veta att du är intresserad av att lära känna oss som personer.
Varierade arbetssätt gör det lättare för oss elever att lära oss, då tröttnar vi inte lika fort. Att du som lärare sätter ihop oss i olika grupper för att vi ska kunna göra vårt bästa, en lärare som ser vilka som jobbar bra ihop.
När läraren får en att känna sig välkommen så fort man går över tröskeln har redan vunnit mycket, att man får känna sig sedd och lyssnad på.
Tips från eleverna
- Försök göra lektionen rolig
- Sammanfatta föregående lektion för jag kanske har glömt eller varit sjuk
- Ha roligt och lär känna varandra
- Var bekväm och trevlig med klassen men var proffsig
- Bli inte kompis med eleverna men visa att du bryr dig
Anna Sjölin, redaktör grundskolan