Management by walking around - ledarskap på Knutbyskolan

De flesta som har erfarenhet från arbetslivet har nog också någon gång noterat hur ledarens förmågor och egenskaper tenderar att påverka hur medarbetarna mår och beter sig. Detta gäller givetvis även grundskolans drygt 60 enheter i Uppsala kommun.

Med ovan som bakgrund så har nyhetsbrevets redaktion varit och tagit tempen på Knutby skola, där medarbetarna har mycket goda resultat inom samtliga områden i kommunens medarbetarundersökning, inklusive frågor kopplade till kvaliteten på rektor Sofi Lundvalls ledarskap.

”Reality check”: varför just Knutby skola ligger i topp

De två pedagogerna jag träffade på skolan var Cecilia White, lärare på lågstadiet, och Monica Ljungkrantz, dito på mellanstadiet som även är facklig företrädare för Lärarförbundet. De är båda erfarna pedagoger som har jobbat på olika skolor med olika typ av ledarskap. Och båda delar samma åsikt att kvaliteten på rektors ledarskap har stor betydelse, och att det baserat på deras egna erfarenheter har skiljt sig åt i hög utsträckning mellan de olika skolor de har arbetat på under sin respektive lärarkarriär i Uppsala kommun.

I klartext: Cecilia och Monica sticker inte under stolen med att det finns grundskolor med såväl bättre som sämre ledarskap i Uppsala kommun precis som i övriga landet. Det verkar således finnas utrymme för förbättringar inom detta område, ett område som är allas vårt gemensamma ansvar och som påverkar vardagen för alla medarbetare och elever i grundskolan på olika sätt.

Det som jag slogs mest av under mötet var hur Cecilia och Monica hela tiden kom tillbaka till betydelsen av rektor Sofis ledarskap – och absolut inte allt betungande arbete med dokumentation och energikrävande elever som jag nog hade förväntat mig mycket mer av.

Istället så blev det sätt de beskrev Sofis ledarskap ett klassiskt exempel på ”management by walking around” – en ledare som i det här fallet också verkar besitta en god dos självkännedom, är intresserad av andra människors väl och ve, vågar ta konflikter samt har en uttalad önskan om att utveckla sig själv som ledare. Kort sagt: ett moget och modigt ledarskap.

”Management by walking around” är mycket mer än en management-trend. Det är en ledarstil som har uppmuntrats i många organisationer sedan 1980-talet, och som fungerar bra så länge som ledaren verkligen vågar och klarar av att ta itu med de frågeställningar och problem som hen identifierar genom sin proaktiva, verksamhets -och medarbetarnära ledarstil.

Om ledaren dock inte ser till att problemen omhändertas och åtgärdas så kan ledarstilen istället leda till ännu mer frustration bland medarbetarna. Så det är en krävande balansgång – som dock fungerar utan att tippa över för mycket åt något håll på Knutby skola, enligt Cecilia och Monica.

Värdeskapande, men krävande, typ av proaktivt ledarskap

Genom vad Cecilia och Monica berättade så fick jag intrycket av att ”management by walking around” är ett sätt att leda och styra som faller sig naturligt för Sofi. Hon har tidigare arbetat som lärare på skolan, och är trygg och kunnig och vet exempelvis vilka varningstecken hon ska hålla koll på för att i tid stävja konflikter och uppkomsten av negativa spiraler genom att våga lyfta upp dem till ytan i ett tidigt skede för att motarbeta ineffektivitet och negativ stress. 

Och även om det är en krävande typ av proaktivt ledarskap, som kräver engagemang och dialog utöver det vanliga hos rektorn, så har det stor potential att generera positiva förändringsprocesser och skapa värde. Knutby skola har idag en mer positiv arbetsmiljö jämfört med tidigare, och är en arbetsplats där öppenhet och kommunikation med högt i tak är vardag. Det är en skola med engagerade medarbetare som ställer upp för varandra och bidrar till helhetens effektivitet. Kort sagt: en arbetsplats dit man vill gå varje morgon och som tillför något. Denna positiva spiral har förstärkts under Sofis ledarskap.

Hur rektor upplevs som ledare i vardagen?

Så hur upplever Cecilia och Monica sin rektor Sofi som ledare i vardagen? Här följer några sammanfattande punkter:

• Tar regelbundet tid att träffa alla medarbetare, både i samband med formella möten och informellt. Hon hälsar på i klassrummet och på skolgården, och deltar i diverse aktiviteter för att föra samman hela teamet, det vill säga medarbetarna, eleverna och vårdnadshavarna.
• När det behövs har Sofi tillräckligt mycket mod för att på ett tidigt stadium lyfta frågor i plenum när hon känner att medarbetarna inte kommer överens, så att de inte ligger och puttrar under ytan och skapar negativa spiraler som stjäl energi. Sopa saker och ting under mattan verkar vara något som hon är allergisk mot.
• Det är frihet under ansvar som gäller. Ger feedback och välförtjänt beröm. Dörren är alltid öppen, men Sofi förväntar sig att medarbetarna gör vad de har sagt. Ingen detaljstyrning.
• Jordnära med hög social kompetens. Hon är en av alla andra i teamet, men finns alltid till som stöd och lyfter kollegiet och visar att hon har yttersta ansvaret för verksamheten. Lojal och solidarisk med skolan, personal och eleverna. Tar fajter om det behövs. Lämnar ingen i sticket.
• Sofi är en del av den dagliga gemenskapen på skolan, något som medarbetarna har uttryckt att de vill att hon ska vara. Det är en sådan rektor de vill ha, inte en som sitter på sitt kontor, aldrig syns och inte är delaktig, oavsett sammanhang. När hon ibland ger medarbetarna diskussionsfrågor under ett möte, där hon anar eller märker att hon behöver ge dem lite utrymme, så går hon undan. 

Exempel på saker som har förbättrats

Några konkreta exempel inom vilka Knutby skola har utvecklats till det bättre genom Sofis ledarskap är, enligt Cecilia och Monica:

• Det faktum att skolan har en utvecklingsgrupp, som är samma sak som skolans ledningsgrupp, utgör en symbolisk fingervisning om att kontinuerlig skolutveckling är ett ansvar som alla delar dag ut och dag in. I utvecklingsgruppen (ledningsgruppen) ingår medarbetare från alla delar av verksamheten: lärare från de olika stadierna, fritids och servicegruppen.
• Starkt fokus på att ha en dela-kultur, eller kollegialt lärande. Genom att diskutera olika frågeställningar, utbyta erfarenheter, besöka varandras klassrum och så vidare så öppnas kollegiet som helhet upp för nya angreppssätt och intryck.
• Genom att använda Unikum i allt högre grad så har de administrativa processerna effektiviserats, ett arbete som fortsätter.
• Genom att vara en närvarande ledare som är hands-on minskar risken för att medarbetare fastnar i gamla hjulspår, utan får istället tips hur man kan hitta nya vägar framåt.
• Genom att fokusera mer på möjligheter snarare än svårigheter och samtidigt vara anti-Jante blir medarbetarna medvetna om vikten av att försöka lyfta varandra och inte vara missunnsamma utan istället kalla en spade en spade och rensa luften.
• Som en landsortsskola långt utanför stan, dit det är svårt att få vikarier, är solidaritet och ”det löser sig”-mentalitet ett måste för att få vardagen att gå ihop när medarbetare vabbar eller är hemma sjuka.

Sist men inte minst: När det gäller resultaten av den senaste medarbetarundersökningen på grundskolans drygt 60 enheter i Uppsala kommun så finns det ingen korrelation mellan exempelvis storlek på skola, antal årskurser, elever, medarbetare eller om det handlar om stad eller landsbygd. Både bland de ”bästa” och ”sämsta” enheterna i det här sammanhanget finns det en blandning av alla typer av skolor. Med andra ord: ett välfungerande ledarskap finns och kan potentiellt utövas på alla typer av skolor i kommunen. Det kan finnas ursäkter för mycket, men inte just för detta.