En av Gottsundas eldsjälar - Ragnar Backelin

Med 1,4 miljoner elever utgör grund och gymnasieskolan Sveriges största arbetsplats, verksamheter som styrs av lagstiftningen i skollagen och arbetsmiljölagen. Dessa lagar ska tillsammans göra så att skolan får en bra miljö för lärande – för både medarbetare och elever.

En av dessa tusentals arbetsplatser är Gottsundaskolan, som ligger i ett område som sedan 2017 finns med på listan klassade som särskilt utsatta av polisens Nationella operativa avdelning. Dessa 23 särskilt utsatt a områden, alla belägna i södra halvan av Sverige, kännetecknas av social problematik och kriminell närvaro som har lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocesser och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut.

När man känner till detta, och samtidigt vet att Gottsundaskolan, en högstadieskola med omkring 500 elever i infernots centrum, utmärker sig kvalitetsmässigt jämfört med många andra skolor så kan man inte annat än undra: hur bär de sig åt? Hur ser arbetsmiljön ut? Hur är det möjligt att inte bara behålla lugnet inne på skolan, utan även klara av att leverera elevresultat som vissa skolor i områden med mindre utmanande elevsammansättning borde se på med avund?

Klassrummet i centrum

Vill man ha svar på den typen av verksamhetsnära frågor så anser nyhetsbrevets redaktion, rätt eller fel, att då är det en lärare man ska tala med. Det är ju ändå lärare som har ansvaret för den dagliga pedagogiska verksamheten – och utvecklingen – i sina respektive klassrum. Rektorer bär ju det pedagogiska ledarskapet, men hen kan ju omöjligen befinna sig i ett dussintal klassrum samtidigt. Så snabbfotade är inte ens rektorer, även om de är bra på att hålla många bollar i luften samtidigt.

Med ovan som bakgrund så träffade nyhetsbrevets redaktion nyligen Ragnar Backelin, som har arbetat på Gottsundaskolan sedan 2006. Ragnar är en förstelärare och mentor som undervisar i SO och svenska i årskurserna 6-9. Han är även enhetsledare för årskurs 6 det här läsåret och sitter i skolans ledningsgrupp. I år är det fyra parallellklasser i årskurs 6 med totalt 96 elever.

All forskning visar att det är vad som händer i klassrummet som är det allra viktigaste. En yrkesskicklig lärare klarar att anpassa sin undervisning efter olika elevers behov, men det ställer höga krav. Inte bara på läraren, utan också på skolledningen som måste ge lärarna rätt förutsättningar, kompetensutveckling och ett fungerande kollegialt samarbete där lärare hjälper varandra.

Så fungerar det på Gottsundaskolan, även om det finns områden med förbättringspotential, som kräver ansvarstagande och beslutsfattande utanför skolans fyra väggar. Vi återkommer till det i slutet av texten när vi berör det 87-punktsprogram för att vända utvecklingen i Gottsunda och Valsätra som nyligen presenterades av kommunalrådet Erik Pelling.

Bottenplatta: stark teamkänsla

Ragnar beskriver att Gottsundaskolan har en drivande rektor i Elisabeth Viksten Eriksson som, tillsammans med biträdande rektor Jonas Forsberg, har tagit ett helhetsgrepp på skolans utmaningar och möjligheter. Till det kommer många engagerade lärare som verkligen ser eleverna som individer, som kollegiet har höga men realistiska förväntningar på.

Tillsammans utgör lärarna ett team av professionella pedagoger med högt i tak som trivs ihop. Som i många andra av landets särskilt utsatta områden har man inom utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun förstått att ett område som Gottsunda kräver synnerligen yrkesskickliga lärare och rektorer.
Nyhetsbrevets redaktion har läst sig till att denna grad av engagemang, att lärare och rektorer verkligen bryr sig om elever som har det svårt utöver det vanliga, är relativt vanligt förekommande på skolor belägna i särskilt utsatta områden, exempelvis Rosengård i Malmö, Biskopsgården i Göteborg - och Gottsunda i Uppsala.

Det finns dokumenterat att lärare som medvetet söker sig till den här typen av skolor gör det eftersom de tycker att de får så otroligt mycket tillbaka, och att de har en relation med eleverna som de inte hittar någon annanstans. Dessutom är komplexiteten i lärartjänsten, där många delar samverkar, större eftersom lärarna utgör den förlängda handen som hjälper eleverna in i det svenska samhället. All heder åt dessa lärare!

Välutvecklad portfoliometodik

En annan viktig byggsten på Gottsundaskolan, och en betydande del av kärnan i klassrummet, är enligt Ragnar skolans fokus på portfoliometodiken och ”lära att lära”. Portföljen används vid till exempel utvärdering, betygsdiskussioner och utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen är elevledda, och en del av samtalen utgår ifrån att eleverna reflekterar kring utvalda portfolioarbeten och vad de visar att eleven lärt sig, men även behöver träna mer på. En elev kan i en portfölj följa sin egen utveckling, vilket kan innebära att eleven jämför sig mindre med andra elever och istället fokuserar på sin egen utveckling.

Just den egna utvecklingen är central i ”lära att lära”-filosofin. Inom ramen för detta och det mesta annat i lärarrollen ingår relationsbyggande: lärare måste kontinuerligt bygga relationer till alla elever, en och en, för att på bästa sätt kunna få deras förtroende och samarbeta med dem. Förutom nämnda portfolio, så använder sig lärarna av pedagogiska verktyg som tankevanor, tänkande hattar och något som kallas för elevboken.

Elevboken är både en almanacka och en innehållsförteckning över de pedagogiska verktyg som skolan använder sig av. I elevboken sätter eleverna upp mål för veckan, som de sedan utvärderar. I utvärderingen förväntas eleverna reflektera över orsakerna till att de nått eller inte nått målen som de satt upp för sig själva. Genom detta elevcentrerade synsätt fokuseras elevernas tänkande och reflekterande på hur de lär sig, vad de lär sig och hur de ser på sig själva och känner sig som lärande individer.

Nyhetsbrevets redaktion besitter inte det vetenskapliga djup som behövs för att avgöra i vilken grad Gottsundaskolans välutvecklade portfoliometodik har bidragit till skolans goda måluppfyllelse, men magkänslan är ändå väldigt stark att den har gjort det. Som Ragnar beskriver det så ställer metodiken krav på elever om att tidigt ta ansvar, vara delaktiga och ha inflytande över sina egna lärprocesser – alla områden som man, ovetenskapligt eller inte, skulle kunna koppla ihop med mogna samhällsmedborgare, självständighet och insikt kring betydelsen av det livslånga lärandet. Att få tillgång till dessa livsverktyg redan i grundskolan låter nästan för bra för att vara sant!

Inbyggt kollegialt lärande

Kärt barn har många namn, heter det ju. Kollegialt lärande är ett sådant barn. På Gottsundaskolan har lärarna sedan lång tid tillbaka bedrivit kollegialt lärande. Skillnaden är att de kallar det samplanering, och att de klarar av att göra det utan en handledare. Deras gemensamma kompetens- och erfarenhetskälla är tillräckligt djup och fylld med de kunskaper i pedagogik och didaktik som de behöver. Samplaneringen sker lärare emellan, som undervisar i samma ämne, i samma årskurs.

På Gottsundaskolan inkluderar samplaneringen även gemensam utvärdering kring hur det fungerar i de olika ämnena i de olika årskurserna, allt för att utveckla undervisningen. Det gör även att det blir samma spelregler för alla elever, oavsett vilken lärare de har, vilket ökar likvärdigheten. Slutmålet är givetvis att öka elevernas måluppfyllelse, vilket man har lyckats med på Gottsundaskolan.

Studiehandledning på modersmål

Ett relativt nytt inslag på Gottsundaskolan är studiehandledning på modersmål i arabiska, dari och persiska som erbjuds elever på ett strukturerat sätt 2,5 dagar i veckan, en verksamhet som organiseras av utbildningsförvaltningens enhet för flerspråkighet. Studiehandledningen har inte varit igång tillräckligt länge på skolan ännu så man vet inte exakt vilka effekter den kommer att få, men Ragnar lyfter i vilket fall som helst fram betydelsen av den för nyanlända elever.

Det ska bli intressant att få ta del av en framtida utvärdering av studiehandledningen på modersmål på Gottsundaskolan, och se vilka kopplingar den har till elevers måluppfyllelse. När det gäller det viktiga modersmålet skulle Ragnar gärna vilja ha fler kollegor, och fler lärarstudenter som gör VFU, som delar elevernas flerspråkighet. Det skulle bidra med viktigt värdeskapande i lärprocesser.

Områden med förbättringspotential

I det 87-punktsprogram för att vända utvecklingen i Gottsunda och Valsätra som nyligen presenterades ingår insatser som direkt eller indirekt berör Gottsundaskolan:

• Renoveringsplan för Gottsundaskolan i väntan på ny skola
• Stärka arbetet mot skolfrånvaro
• Aktiviteter för barn och unga på eftermiddagar i direkt anslutning till skoltid

Ragnar lyfter fram betydelsen av nya och mer ändamålsenliga skollokaler, eftersom dagens skola som var byggd 1976 mest består av korridorer och klassrum. Det finns inga öppna ytor där eleverna kan aktiveras eller aktivera sig själva med vettiga sysselsättningar inomhus på rasterna mellan lektionerna. Denna brist på rastutrymmen inomhus leder också ibland till oordning i korridorerna, en oro som följer med in i klassrummet, något som inte främjar inlärning och en god arbetsmiljö.

Ett annat område som Ragnar tycker att utbildningsförvaltningen borde se över är hur vissa skolor, inklusive Gottsundaskolan, relativt ofta får ta emot elever under läsåret, mitt i terminen. Det kan vara nyanlända eller elever från förberedelseklass. Även om han inser att skolan både har kapacitet och kunskap att arbeta med nyanlända elever, så innebär inte det att det inte ställer stora krav på organisationen både när det gäller arbetsinsats, organisering och engagemang.

Så även om skolan och dess medarbetare – och även elever givetvis – har lärt sig mycket av arbetet med nyanlända, så anser Ragnar ändå att kommunen behöver se till att det blir en jämnare fördelning, och att ansvaret delas av fler enheter. Han tycker att man behöver skapa en gemensam plan som genomsyras av en tydlig solidaritetstanke och som även ger möjligheter för fler skolor att bygga upp sin kompetens inom detta område. Denna kompetens behöver många fler rektorer, lärare och andra yrkesgrupper på skolor ha eftersom migrationsströmmarna till Europa kommer att fortsätta, även om det kanske dröjer ett tag innan situationen blir lika dramatiskt som den var 2015.