Enskild musik

Jag får träffa Johnny Pousette, han arbetar som elevassistent på skolan sedan 8 år tillbaka. Han berättar att tillsammans med Uppsala Universitet köptes några instrument in tidigare för ett specifikt projekt. När projektet löpte ut stannade syntharna kvar och Johnny tyckte att dessa borde användas och började fundera på hur. Efter samtal med rektor beslutades att han en dag i veckan skulle stå för enskild musikundervisning tillsammans med eleverna.  

- Det är eleverna som visar vägen. Det är deras vilja att skapa och deras utveckling som ligger till grund för hur jag lägger upp undervisningen, berättar Johnny. 

Eleverna kommer till Johnny under ett pass varje vecka om de visar glädje till fortsättning, vilket de allra flesta gör. Beroende på hur eleverna utvecklas med ljud och ord kan de vara aktiva under en längre period i undervisningen, i vissa fall kommer eleverna några gånger och sedan tar de en paus.  

När jag hälsar på får jag träffa två elever under deras respektive musiklektioner. Ingen av eleverna kommunicerar med ord men jag kan verkligen se att de kommunicerar via musiken.  

Den första eleven som kommer in vet exakt vad han vill göra, han gör nämligen samma sak varje gång. Han spelar på en liten keyboard som är kopplad till en dator, via den spelar han in en ljudfil i ett musikprogram. När han har spelat klart är det dags att lyssna på inspelningen. Medan musiken spelas upp zoomar han, med fingrarna, in på datorskärmen. Där kan han se det han hör, det han har spelat in. Nu kommunicerar han för fullt, jag kan se glädjen spritta i kroppen, ansiktsuttrycken byter av varandra i rasande fart, det blir intensivt med många rörelser framför allt med händerna då musiken intensifieras. Helt plötsligt reser han sig upp och går, glad och nöjd med bestämda steg ut ur klassrummet. Dagens lektion är klar.  

- Vi har hittat ett sätt att spela in musik tillsammans och den här eleven har lärt sig hur man spelar in och spelar upp. Att man kan se ljudvågorna, att dom rör sig i takt med musiken, är något han uppskattar, säger Johnny.  

Nästa elev är en flicka, hon ser trött ut när hon kommer in. Johnny har, innan lektionen, berättat för mig att hon älskar att sjunga. Han berättar för flickan att hon ska få sjunga, visar mikrofonen och håller den mot hennes kind för att hon ska veta att den är på väg mot hennes mun då hon har en grav synnedsättning. Små ljud börjar komma och när hon hör sig själv kommer fler och fler ljud. Jag ser hur glädjen sprider sig i hennes ansikte, hon vill gärna visa upp sin vackra sång. Hon provar även en ”magisk synth”, en touchbräda med färgglada prickar på. Så fort eleven nuddar brädan spelas det olika toner. Det fina med det här instrumentet är att det inte kräver någon finmotorik alls för att kunna skapa musik. Flickan ser mycket stolt och glad ut när hon både spelar och sjunger, det syns hur hon lyssnar till sitt skapande. 

 
Som Sofie Lund berättade i sin föreläsning ”Alla kan inte tala men alla kan kommunicera” på SETT2024 och UKUS2024 är det tydligt att det går att kommunicera utan ord, det går att skapa sång och musik om bara de vuxna runt omkring eleverna kan tänka utanför boxen och våga prova sig fram. 
 
Johnnys tips till dig som vill skapa musik tillsammans med elever: 

• Låt fantasin flöda, inget är för klurigt
• Börja enkelt, köp en midi-synth och ett ljudkort
• Lär dig ett enkelt musikprogram
• Våga börja och prova dig fram