Poesi i förskoleklass
- Hur ska sexåringar kunna arbeta med poesi, det är väl alldeles för svårt?, tänkte Eva Svedner, förskollärare på Eriksskolan. Men hon blev snart motbevisad. När Eva först blev varse om boken och dess syfte var hon skeptisk men kom sedan att ändra uppfattning helt.
En bro av poesi
Innan jag träffade Eva hade jag lyssnat på en kort intervju i P4 Uppland och läst en artikel om hennes arbete med poesi i förskoleklass. Jag kände att jag ville veta mer om hur hon, tillsammans med eleverna, hade arbetat med poesi och därför begav jag mig till Eriksskolan.
Bakgrund
Hösten 2021 gav Svenska Akademien ut boken ”En bro av poesi” till landets alla förskoleklasselever. Med boken ville Akademien uppmuntra alla vuxna; vårdnadshavare, lärare och andra, att läsa poesi tillsammans med barnen. Ann Boglind och Anna Nordlund stod för urvalet av de 60-tal både gamla och nyare dikter, ett arbete som skedde i samarbete med Skolverket, Läsrörelsen och En bok för alla. Till boken gjordes även en fördjupad handledning med tips på hur man kan arbeta med dikterna. Sveriges utbildningsradio valde att animera några av dikterna vilka också kan vara till nytta i arbetet.
- Jag hade aldrig läst poesi för barnen förut men började nu se tjusningen med det, berättar Eva. Det blev tydligt att poesi även kan ge barn tröst, hopp och förståelse.
Planering
Eva planerade upp ett arbetsområde kring dikterna i boken på ungefär 3 veckor. I början valde hon ut en dikt att läsa som hon och eleverna pratade om. De läste sedan olika dikter och pratade om hur en dikt kan se ut, om den följer några regler eller om den kan skrivas hur som helst. Klassen skrev en gemensam dikt, helt utan regler och redan här kunde Eva se att eleverna hade ett intresse av att skapa poesi tillsammans. När de hade skapat den första dikten gick de vidare genom att smalna av skrivandet till att skriva om ett givet tema. Då valdes temat Vinter och slutligen fick eleverna skriva egna dikter.
- Vissa elever skriver långa meningar, andra elever skriver enstaka ord eller berättar och låter mig skriva ner deras ord. Det fina med poesi är att allt är rätt och ingenting är fel, det är något som barn har lättare att leva efter än vi vuxna som gärna vill ”göra rätt”, säger Eva.
Känslokort som hjälpmedel
Eleverna arbetade med så kallade känslokort. Korten föreställer björnar som representerar olika känslor. Alla elever fick välja varsitt känslokort, känna känslan och utifrån den skriva sina dikter med tillhörande illustrationer.
I den tillhörande handledningen finns många bra frågor till varje dikt som Eva använde sig av kontinuerligt. Även filmerna från Utbildningsradion användes under arbetsområdet. Eleverna fick läsa dikter både i skolan och hemma för att få med vårdnadshavarna i arbetet.
- Det är många av dagens vårdnadshavare som inte heller är vana att läsa poesi så att kunna göra det här tillsammans kändes bra. Att kunna ge både barnen och deras vuxna en upplevelse i poesins värld, berättar Eva.
Kontakt med Svenska Akademien
Eva skrev som sagt en artikel om sitt arbete med boken i Svenskläraren och blev då kontaktad av Ann Boglind som tyckte att klassens dikter skulle skickas till Svenska Akademien. Så på Boglinds inrådan skickade Eva in sina elevers alster och fick sedan ett svar av Mats Malm, Akademiens ständige sekreterare. I och med detta blev Eva även inbjuden till Akademien tillsammans med andra lärare och författare från hela Sverige för att inspireras och diskutera vidare hur poesin kan leva vidare i exempelvis skolmiljön.
Har du arbetat med poesi tillsammans med dina elever? Vill du berätta mer om ditt arbetssätt? Hör då av dig till redaktör Anna Sjölin anna.sjolin@skola.uppsala.se
Poesi är inte för svårt för sexåringar, våga läsa och skapa tillsammans!
Foto: Lovisa Borg
Anna Sjölin, webbredaktör grundskolan